Studie: uttagsstrategier vid FIRE

Sammanfattning

Vanguards forskare har analyserat hur den klassiska 4%-regeln fungerar för anhängare av FIRE-rörelsen (Financial Independence Retire Early) som kan tillbringa 50 år i pension. Studien visar att de förenklade antaganden som ligger bakom 4%-regeln – 30 års pensionshorisont, historiska avkastningar och endast inhemska tillgångar – skapar betydande risker för tidiga pensionärer.

Genom omfattande simuleringar med Vanguard Capital Markets Model fann forskarna att sannolikheten för framgång sjunker från 82% vid 30 års pension till endast 36% vid 50 års pension. Avgifter försämrar situationen ytterligare – med 100 baspunkter i avgifter sjunker framgångssannolikheten till bara 8,6%.

Studien presenterar en lösning baserad på Vanguards investeringsprinciper: dynamiska uttag som anpassas efter marknadsförhållanden, global diversifiering med både inhemska och internationella tillgångar, samt låga avgifter (20 baspunkter). Med dessa förbättringar kan hållbara uttag öka från värsta scenariots 2,6% till 4,0% – vilket återställer den ursprungliga regelns nivå men för en mycket längre pensionsperiod.

Så gör Jesper som är FIRE i communityn

Jesper (@angaudlinn i communityn) har valt kvartalsuttag som sin uttagsstrategi för FIRE, vilket ger balans mellan flexibilitet och att hålla pengar investerade så länge som möjligt. Han beskriver det i videon nedan som är sevärd:

Hans system baseras på börsens utveckling de senaste tre avslutade månaderna, där han använder 2% kvartalsavkastning som baslinje (8% årlig avkastning delat på fyra). Vid börsnedgångar tar han mer från sin kontantbuffert för att skydda de investerade medlen, medan han vid uppgångar både tar från fonderna och fyller på bufferten för framtida nedgångar. Han undviker både årsuttag (risk att pengarna tar slut i december) och månadsuttag (utgifterna varierar för mycket mellan månader).

Strategin är uppbyggd som en detaljerad trappa med nio olika scenarion beroende på börsutvecklingen. Vid kraftiga nedgångar (-50% till -18%) tar han 4/3 av kvartalsbehovet från bufferten, medan vid normala förhållanden (-3% till +7%) ombalanserar han genom uttag från den fond som gått bäst.

Vid starka uppgångar (över +22%) tar han inte bara ut kvartalsbehovet utan fyller också på bufferten med ett helt kvartal och betalar eventuellt av portföljbelåning. Principen är att pengar ska stå kvar och avkasta på börsen så mycket som möjligt, samtidigt som bufferten skyddar mot ”Sequence of Return Risk” – risken att de sämsta börsåren kommer i början av FIRE-perioden.

Jesper betonar att strategin är personlig och anpassad efter hans behov, där han endast använder aktiefonder och räntebärande konton – inga utdelningsaktier. Han har lagt upp reglerna i förväg för att undvika känslostyrda beslut och spontana reaktioner på marknadsrörelser. Strategin kommer utvärderas och eventuellt justeras efter 1-2 år, och han noterar också att eventuella extra intäkter (som PayPal-uttag eller försäljningar) vägs in i beräkningen. På lång sikt, kanske efter tio år om portföljen fördubblats, kan delar av eller hela kontantbufferten eventuellt avvecklas.