Överskattat med eget sparande till pension
Eget sparande är inte det viktigaste för storleken på din framtida pension (Pensionsmyndigheten, 2024)
Pensionsmyndighetens undersökning av 974 personer visar att nästan hälften tror privat sparande påverkar pensionen mest. I verkligheten utgör eget sparande bara 10% av totalpensionen. Ett års extra arbete efter 66 ger 1600-2200 kr mer per månad – samma effekt kräver 30 års månadssparande på 500-800 kr.
Innehållsförteckning
- Sammanfattning, guldkorn och citat
- Därför är denna studie viktig
- Så gjordes undersökningen
- Det chockerande huvudresultatet
- Vad siffrorna faktiskt visar
- Kraften i att jobba längre
- När eget sparande verkligen spelar roll
- Missuppfattningens konsekvenser
- Praktiska lärdomar att dra
- Sammanfattning
- Vanliga frågor
- Communityns tankar, tips och inspel
- Relaterade sidor och annat kul
- Senaste nytt på RikaTillsammans
Denna sida uppdaterades 3 månader sedan (2025-08-01) av Jan Bolmeson.
Sammanfattning och guldkorn
Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.
Sammanfattning
Pensionsmyndigheten har undersökt vad 974 pensionssparare mellan 18-65 år tror påverkar deras framtida pension mest. Resultatet avslöjar en kraftig missuppfattning: 46 procent svarar att privat sparande är viktigast, medan endast 25 procent pekar på pensionsåldern som avgörande faktor.
I verkligheten visar myndighetens beräkningar en helt annan bild. En person som sparar 500 kronor per månad från 23 års ålder till pension vid 67 får ett eget sparande som bara utgör 10 procent av totalpensionen. Resterande 90 procent kommer från allmän pension (70%) och tjänstepension (20%).
Den verkliga kraften ligger i att jobba längre. Ett enda års extra arbete efter 66 års ålder kan ge mellan 1600-2200 kronor mer i pension per månad före skatt, hela livet ut. För samma pensionshöjning krävs ett månadssparande på 500-800 kronor under hela 30 år. Detta visar att timing av pensionsuttag och karriärlängd har dramatiskt större påverkan än privat sparande.
Undersökningen belyser hur viktigt det är att förstå pensionssystemets verkliga byggstenar. För de flesta påverkas pensionen mest av livets totala inkomster, tjänstepension från arbetsgivare och vid vilken ålder man börjar ta ut pensionen. Privat sparande spelar roll främst för företagare eller de som saknar tjänstepension, men för vanliga anställda är det en mindre pusselbit i det totala pensionspaketet.
Jag ser mitt privata pensionsspar som en guldkant på tillvaron och om livet inte blir som planerat (t.ex. vid sjukdom) så är det en olåst tillgång.
Precis, folk ”pensionssparar” men det är liksom mer att det är otroligt långsiktigt sparande som inte planeras gå till barn eller annat. Gamla IPS-sparandet förstod jag mig aldrig på.
Menar man med privat sparande bara IPS eller allt privat sparande? Att ha fri tillgång till en klumpsumma pengar även som pensionär (oavsett exakt storlek) är ju en fördel och trygghet som inte ryms i det perspektiv som de lyfter i artikeln.
I övrigt ett bra klargörande tycker jag, inte minst för den som är villig att fortsätta jobba några år. Det är ju intuitivt inte självklart, precis som undersökningen visar.
För mig är mitt pensionssparande en nödvändighet. På grund av mina långa perioder av sjukskrivning, så är den vanliga pensionen extremt låg.
Så mitt sparande på ca 1600kr per månad kommer förhoppningsvis ge mig en rimlig ekonomisk tillvaro efter 67-69, i motsats till en miserabel.
För vissa kanske det räcker med den vanliga pensionen, men systemet är också designat för att de som jobbar och får lön får mer i pension än vi som tyvärr inte kan jobba i lika hög omfattning.
10 % av pensionen, som ska skattas på, blir ju också ~15-20 % av nettopensionen. Allt beror på hur man räknar.
Sen kan jag tycka det är lagom. Guldkant eller en extra klumpsumma utan att ge avkall på livet här och nu.