Mental bokföring och sparande
Forskning bevisar: vi behandlar pengar olika (Shefrin, 1988)
Forskning av Shefrin och Thaler, som senare fick Nobelpris, introducerade den beteendevetenskapliga livscykelhypotesen. Studien visade att människor delar upp sin förmögenhet i olika mentala konton med olika grader av ”frestelse”. Det förklarar varför vi gör konstiga saker i våra ekonomi som t.ex. att vi sällan vill räkna in pension i vår förmögenhet (”de är ju låsta, de finns inte på riktigt”), att vi värderar pengar olika (vinstpengar och jobbpengar) och andra tankefällor.
Referens: Shefrin, H. (1988) “The Behavioral Life-Cycle Hypothesis,” Economic Inquiry. Wiley-Blackwell. doi: 10.1111/J.1465-7295.1988.TB01520.X.
Sammanfattning, guldkorn och citat från studien
Nedan hittar du de viktigaste slutsatserna, guldkornen och idéerna att ta med sig från studien.
Sammanfattning
Hersh Shefrin och Richard Thaler presenterar 1988 den Beteendevetenskapliga Livscykelhypotesen (BLC) som ett alternativ till traditionell livscykelteori för sparande. Forskarna identifierar tre kritiska psykologiska faktorer som standardekonomisk teori ignorerar: självkontroll, mental bokföring och inramning.
Den centrala insikten är att hushåll behandlar komponenter av sin förmögenhet som icke-utbytbara genom tre mentala konton: nuvarande inkomst (I), nuvarande tillgångar (A) och framtida inkomst (F). Frestelsen att spendera är störst för nuvarande inkomst och minst för framtida inkomst, vilket skapar en hierarki av konsumtionsbenägenhet.
Studien presenterar sju empiriska prediktioner som systematiskt testas mot befintlig forskning. Mest anmärkningsvärt visar omfattande evidens från USA, Storbritannien och Kanada att pensionsparande endast delvis ersätts av minskat privat sparande – inte den 100% offset som traditionell teori förutspår.
Japansk forskning bekräftar att bonusinkomst sparas mer än vanlig inkomst, medan israeliska studier av oväntade ersättningar visar att större belopp sparas i högre grad.
Forskarna utvecklar en formell modell med ’planerare’ och ’görare’ för att fånga intern konflikt mellan långsiktiga mål och kortsiktiga frestelser. Detta förklarar varför människor använder självkontrollmekanismer som pensionsplaner och automatiskt sparande. Studien har grundläggande påverkan på modern beteendeekonomi och finanspolitik, och föreslår konkreta policyåtgärder som utnyttjar mental bokföring för att öka sparandet.
Vanliga frågor och svar
Nedan har vi sammanställt svar till några av de vanligaste frågorna. Om du inte hittar svaret nedan, ställ gärna en fråga i forumet.
Saknar du en fråga? Ställ gärna en fråga i forumet.
Relaterade studier och annat kul
Om du gillade denna studie, rapport eller artikel, då kan du även gilla nedan:
Etiketter
Denna sida har kategoriserats med följande etiketter som du kan utforska.
Få med de senaste forskningsrönen,
direkt till din mejl!
Är du nyfiken på vetenskapen bakom våra artiklar? Få ett mejl varje gång vi laddar upp en ny studie eller forskningsartikel. Kostnadsfritt och alltid värdefullt!
- Notis till din mejl när vi lägger upp en ny studie
- Kostnadsfritt, du kan sluta när du vill
- Någon gång i månaden
Om inte formuläret ovan visas, klicka här!
Ytterligare saker vi tror att du kan gilla
Om du gillade denna graf, då kan du även gilla nedan:
