Mental bokföring och sparande
Forskning bevisar: vi behandlar pengar olika (Shefrin, 1988)
Forskning av Shefrin och Thaler, som senare fick Nobelpris, introducerade den beteendevetenskapliga livscykelhypotesen. Studien visade att människor delar upp sin förmögenhet i olika mentala konton med olika grader av ”frestelse”. Det förklarar varför vi gör konstiga saker i våra ekonomi som t.ex. att vi sällan vill räkna in pension i vår förmögenhet (”de är ju låsta, de finns inte på riktigt”), att vi värderar pengar olika (vinstpengar och jobbpengar) och andra tankefällor.
Innehållsförteckning
- Sammanfattning, guldkorn och citat
- Därför är denna studie viktig
- Så gjordes studien
- De tre mentala kontona
- Revolutionerande pensionsfynd
- Japanska bonusexperimentet
- Viljestyrka kostar mer för fattiga
- Effekten av oväntade pngar
- Modern tillämpning av forskningen
- Pensionärer sparar för mycket
- Sammanfattning
- Vanliga frågor
- Konkreta saker du kan göra nu
- Communityns tankar, tips och inspel
- Relaterade sidor och annat kul
- Senaste nytt på RikaTillsammans
Denna sida uppdaterades 3 månader sedan (2025-07-31) av Jan Bolmeson.
Sammanfattning och guldkorn
Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.
Sammanfattning
Hersh Shefrin och Richard Thaler presenterar 1988 den Beteendevetenskapliga Livscykelhypotesen (BLC) som ett alternativ till traditionell livscykelteori för sparande. Forskarna identifierar tre kritiska psykologiska faktorer som standardekonomisk teori ignorerar: självkontroll, mental bokföring och inramning.
Den centrala insikten är att hushåll behandlar komponenter av sin förmögenhet som icke-utbytbara genom tre mentala konton: nuvarande inkomst (I), nuvarande tillgångar (A) och framtida inkomst (F). Frestelsen att spendera är störst för nuvarande inkomst och minst för framtida inkomst, vilket skapar en hierarki av konsumtionsbenägenhet.
Studien presenterar sju empiriska prediktioner som systematiskt testas mot befintlig forskning. Mest anmärkningsvärt visar omfattande evidens från USA, Storbritannien och Kanada att pensionsparande endast delvis ersätts av minskat privat sparande – inte den 100% offset som traditionell teori förutspår.
Japansk forskning bekräftar att bonusinkomst sparas mer än vanlig inkomst, medan israeliska studier av oväntade ersättningar visar att större belopp sparas i högre grad.
Forskarna utvecklar en formell modell med ’planerare’ och ’görare’ för att fånga intern konflikt mellan långsiktiga mål och kortsiktiga frestelser. Detta förklarar varför människor använder självkontrollmekanismer som pensionsplaner och automatiskt sparande. Studien har grundläggande påverkan på modern beteendeekonomi och finanspolitik, och föreslår konkreta policyåtgärder som utnyttjar mental bokföring för att öka sparandet.
