BETA-VERSION. Läs mer. XS (Extra Small) <576px SM (Small) ≥576px MD (Medium) ≥768px LG (Large) ≥992px XL (Extra Large) ≥1200px XXL (Extra Extra Large) ≥1400px

Lura dig själv till en bättre portfölj

Vad teoretisk forskning säger om mental bokföring

Forskning visar att man får en mycket bätter helhetsportfölj om man tänker på sin ekonomi i form av mentala konton (det vi kallar för hinkar) med olika risknivåer än om man inte gör det. Jämför man med klassisk avancerad optimering av portföljer (mean-variance-optimering) kommer man matematiskt i princip exakt lika bra, fast med en mycket mindre komplicerad process.

Das, S., Markowitz, H., Scheid, J. & Statman, M., 2010. Portfolio optimization with mental accounts. Journal of Financial and Quantitative Analysis, 45(2), s. 311–334. https://doi.org/10.1017/S0022109010000141. Tillgänglig via: cambridge.org/…/portfolio-optimization-with-mental-accounts

Innehållsförteckning

Denna sida uppdaterades 7 dagar sedan (2025-10-11) av Jan Bolmeson.

Sammanfattning och guldkorn

Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.

Sammanfattning av studien

Forskare vid Santa Clara University och UCSD har analyserat hur man integrerar Harry Markowitz klassiska portföljteori med beteendeorienterad portföljteori genom ett ramverk för mental bokföring. Studien visar att investerare kan dela upp sin portfölj i olika mentala konton – exempelvis pension, utbildning och arv – där varje konto har sin egen risktolerans och tröskel för acceptabel avkastning.

Genom matematisk härledning påvisar forskarna att denna metod är matematiskt ekvivalent med klassisk mean-variance-optimering. När blankning tillåts ligger alla mentala konton på den effektiva fronten. När blankning inte tillåts är effektivitetsförlusten minimal – i de flesta fall under 1 procent, och i värsta fall endast 6-12 baspunkter lägre Sharpe-kvot.

Det praktiska värdet ligger i att investerare har mycket lättare att specificera sina preferenser genom att säga ”jag vill ha 95 procent sannolikhet att nå minst noll procent avkastning i pensionskontot” än att ange abstrakta riskaversionskoefficienter. Studien visar även att felaktig specifikation av riskaversion i traditionell optimering kan kosta betydligt mer än de små effektivitetsförluster som mental bokföring medför.

Resultaten bygger på omfattande simuleringar med både konstruerade exempel och verklig marknadsdata från 1927-2007. Metoden erbjuder en praktisk brygga mellan vad investerare faktiskt vill uppnå (konsumtionsmål) och hur de ska investera (produktion).

Vanliga frågor

Hur säker är studien på sina resultat?
Vad är mental bokföring och hur påverkar det mitt sparande?

Hittar du inte din fråga ovan? Se alla frågor här, eller ställ den i forumet.

Nedan har vi samlat sådant som vi tror du kan ha glädje av om du gillar denna sida.

Förslag på sidor att besöka

Etiketter

Denna sida har kategoriserats med följande etiketter som du kan utforska.

Övriga sidor som vi kan rekommendera

Bara tre anledningarna till att man investerar: vilka är dina?
Studie

Bara tre anledningarna till att investera: vilka är dina?

Varav två av dem skäms man ofta lite för och pratar inte högt om... (Statman, 2010). Investeringar handlar om mer än avkastning. Forskare vid Santa Clara University beskriver hur vi söker tre typer av fördelar: praktisk nytta, uttryck för identitet och[..]

Indexfonder har sparat investerare 500 miljarder dollar sedan år 2000
Studie

Indexfonder har sparat investerare 500 miljarder sedan år 2000

Setting the record straight: The truths about index fund investing (Vanguard Research 2025). Vanguards forskning visar att indexfonder sparat investerare 500 miljarder dollar sedan 2000. Studien motbevisar vanliga myter och visar att indexfonder bara står för 1,2% av[..]

Ju mer sparare handlade, desto mindre tjänade de
Studie

Ju mer sparare handlade, desto mindre tjänade de

Mind the Gap 2024, Morningstars årliga uppföljning av investerarnas avkastning (Morningstar, 2025). I denna rapport visar Morningstar att snittinvesteraren som investerade 10 år, mellan 2015 och 2024 fick en avkastning i snitt på 7% per år. När man jämförde denna avkastning[..]

Senaste nytt på RikaTillsammans

FikaTillsammans: om de nya 3:12-reglerna
Event

3:12-reglerna: allt du behöver veta som småföretagare

10 nov: digital FikaTillsammans med skatteexperten Anders Fridlund från Mazars. Få småföretagare har missat regeringens förslag om att göra om de så kallade 3:12 reglerna för utdelning. Nu när det närmar sig har vi bjudit in skattejuristen och experten[..]

Jan och Caroline Bolmeson
Vanlig fråga

Hur hjälper man barnen med första bostaden?

Kontantinsats och KALP-kalkyl. Vi är många som vill hjälpa våra barn att komma in på bostadsmarknaden. Vårt fokus har alltid varit på kontantinsatsen fram tills att vi fick klok feedback i forumet om att[..]

Jan och Caroline Bolmeson
Vanlig fråga

Ska jag amortera eller investera?

Sammanfattning av en av communityns populäraste trådar. En fråga som direkt eller indirekt berör många av oss i RT-communityn är huruvida man ska amortera eller inte. Som vanligt är det korrekt – men lite tråkiga svaret[..]

Jan och Caroline Bolmeson
Vanlig fråga

Hur stor buffert ska jag ha?

Och ”Var ska man ha sin buffert?”. Buffert är grunden för ekonomisk trygghet, men de flesta har antingen för stor eller för liten buffert. För som vanligt finns det inte ett rätt svar. Den optimala storleken[..]

Börsen går ner mellan var 5 och 10:e dag
Graf

Börsen går ner mellan var 5 och 10:e dag

Antal dagar då amerikanska börsen gått ned med 1% eller mer. Det är lätt att glömma bort att börsen går ner också. Grafen nedan visar antalet dagar då börsen går ner med 1% eller mer. Eftersom börsen har ungefär 200 börsdagar så pratar[..]

Bara tre anledningarna till att man investerar: vilka är dina?
Studie

Bara tre anledningarna till att investera: vilka är dina?

Varav två av dem skäms man ofta lite för och pratar inte högt om... (Statman, 2010). Investeringar handlar om mer än avkastning. Forskare vid Santa Clara University beskriver hur vi söker tre typer av fördelar: praktisk nytta, uttryck för identitet och[..]