Fler än 5 av 10 aktier
ger en negativ totalavkastning
Den vanligaste totalavkastningen för en aktie är -100% (Bessembinder, 2018)
Hendrik Bessembinder analyserade 25,967 amerikanska aktier från 1926-2016 och fann att majoriteten av dem inte ens var bättre än räntor. Endast 42.6% av alla aktier hade positiv avkastning över sin livstid jämfört med statspapper. De bästa 4% av bolagen skapade all nettoförmögenhet på börsen – resten gav samma avkastning som statsobligationer. Mer än hälften av aktierna gav negativ totalavkastning. Det vanligaste utfallet för en aktie var en förlust på 100%.
Referens: Bessembinder, Hendrik (Hank), Do Stocks Outperform Treasury Bills? (May 28, 2018). Journal of Financial Economics (JFE), forthcoming. Available at SSRN or DOI.
Sammanfattning, guldkorn och citat från studien
Nedan hittar du de viktigaste slutsatserna, guldkornen och idéerna att ta med sig från studien.
Sammanfattning
Forskaren Hendrik Bessembinder genomförde den mest omfattande studien någonsin av enskilda aktiers prestationer genom att analysera 25.967 amerikanska aktier från 1926 till 2016. Resultaten utmanar grundläggande antaganden om aktieinvesteringar.
Studien visar att mindre än hälften (42.6%) av alla aktier överhuvudtaget slog avkastningen på statsobligationer (amerikanska T-Bills) över sin livstid. Mer anmärkningsvärt är att de 1.092 bäst presterande aktierna – endast 4.3% av alla bolag – kollektivt svarade för hela nettotillväxten på den amerikanska börsen sedan 1926. De övriga 96% av bolagen gav tillsammans samma avkastning som om pengarna istället placerats i statsobligationer.
Denna extrema koncentration förklaras av den positiva skevheten i aktieavkastningar. Medan de flesta aktier presterar måttligt eller dåligt, kompenserar ett fåtal extremt framgångsrika aktier för alla andra. Exempelvis står de fem mest värdegenerande bolagen (Exxon Mobil, Apple, Microsoft, General Electric och IBM) för 10% av all värdegenerering.
Resultaten understryker vikten av bred diversifiering. Bootstrap-simuleringar visar att en strategi med endast en aktie underpresterade marknaden i 96% av fallen över 90-årsperioden. Portföljer med färre än 25-50 aktier riskerar att missa de få vinnarna som driver marknadens utveckling.
Communityns tankar om studien
Nedan följer 9 av totalt 19 kommentarer. För att följa hela diskussionen, skriva en egen kommentar eller ställa en fråga, gå till forumet. Vi ses där! 🙂
Vanliga frågor och svar
Nedan har vi sammanställt svar till några av de vanligaste frågorna. Om du inte hittar svaret nedan, ställ gärna en fråga i forumet.
Saknar du en fråga? Ställ gärna en fråga i forumet.
Relaterade studier och annat kul
Om du gillade denna studie, rapport eller artikel, då kan du även gilla nedan:
Förslag på sidor att besöka
Andra sidor som länkat hit
Etiketter
Denna sida har kategoriserats med följande etiketter som du kan utforska.
Få med de senaste forskningsrönen,
direkt till din mejl!
Är du nyfiken på vetenskapen bakom våra artiklar? Få ett mejl varje gång vi laddar upp en ny studie eller forskningsartikel. Kostnadsfritt och alltid värdefullt!
- Notis till din mejl när vi lägger upp en ny studie
- Kostnadsfritt, du kan sluta när du vill
- Någon gång i månaden
Om inte formuläret ovan visas, klicka här!
Ytterligare saker vi tror att du kan gilla
Om du gillade denna graf, då kan du även gilla nedan:
Oj, verkligen! Den här studien visar hur lätt det är att trampa fel i stock picking.
Ska spara den här i bakfickan till nästa diskussion med någon som vill bygga en koncentrerad portfölj av en handfull aktier.
Sorry, @Anonym hade otur när jag tänkte.
Tack - bokför denna kunskap på kontot “4%-regeln”
Roligt om man kidnappade det ämnet med att alltid referera till den här studien när 4%-regeln kommer på tal.
Jag antar att den övergripande slutsatsen här är att den här typen av period vi haft nyligen när börsen bara går upp och upp och mera upp inte är något normalläge, sett över en längre tidsperiod. Det har förekommit högre räntor, mer inflation, mer skatter och andra saker som inneburit att börsen under långa perioder inte alls varit det självklara valet. Sedan har det förstås funnits bra perioder också men det är knappast så att vi nu nått historiens slut med nollränta och evig tillväxt.
Men är inte jämförelsen lite knasig?
Jag skulle hävda att investera i räntor är svårare än att investera i aktier. Vi kan inte köpa T-bills och hålla dem (som om de vore equity) och plocka kuponger som avkastning. Istället får vi spekulera i dem indirekt på andrahandsmarknaden i ETFer och fonder. Det är något helt annat än att faktiskt hålla obligationen.
Intressant, men slutsatsen har begränsat värde för mig som privatperson.
Ja, om man ska vara aktiv. Att som i jämförelsen bara köpa T-bills är ju inte svårare än att köpa en indexfond.
Du får gärna utveckla hur du tänker. Hänger inte riktigt med.
Jag tänker att slutsatserna är framförallt två:
Det är så lätt att tro att eftersom index är ett genomsnitt kommer 50% av bolagen prestera bättre/sämre än index. Vilket är helt fel, denna insikten gjorde att jag slutade köpa enskilda aktier. Man har oddsen emot sig när man väljer bort indexfonder.
Jag menade mest att det är skillnad på att hålla en obligation till maturity jämför med att handla med obligationer.
Sen insåg jag rätt sent att det här handlade om T-bills, som jag förstått det korta obligationer där det inte ens finns kuponger.
Det beror väl på hur indexet är viktat.