Ekonomiplanering för hela livet

HumankapitalET: tillgången de flesta missar

Din största tillgång är troligen inte dina aktier eller fonder, utan ditt humankapital – alltså nuvärdet av dina framtida arbetsinkomster. När du är ung och har många arbetsår framför dig är detta som att äga en stor obligation. Därför har du faktiskt råd att ta mer risk i dina investeringar än du kanske tror.

Forskarna visar med konkreta exempel hur dramatisk skillnaden är. En 30-årig lärare med månadslön på 35 000 kr har ett humankapital värt cirka 10 miljoner kronor (beräknat som nuvärdet av alla löner fram till pension). Detta humankapital är dessutom säkert och förutsägbart – precis som en statsobligation. Med denna ”dolda obligation” i ryggen kan läraren ha upp till 90% aktier i sitt sparande utan att den totala risken blir för hög.

Motsatsen gäller för en jämnårig entreprenör vars inkomster varierar kraftigt. Hennes humankapital är mer som en tillväxtaktie – redan riskfyllt. Därför bör hon kanske bara ha 30-40% aktier i sitt finansiella sparande, trots samma ålder och risktolerans som läraren. Det är humankapitalets karaktär, inte åldern, som avgör hur mycket finansiell risk du har råd med.

Praktiskt tips: Rita upp din totala ekonomiska balansräkning. På vänstra sidan: lägg in dina finansiella tillgångar (ISK, tjänstepension, sparkonto) plus ditt humankapital (räkna med 20-25 gånger din årslön om du har många år kvar till pension, mindre om du närmar dig pensionsåldern). På högra sidan: lista framtida utgifter som ”skulder” – både löpande kostnader och större utgifter som barnens utbildning eller husrenovering. Skillnaden är ditt verkliga nettovärde, och det är på detta du ska applicera din risktolerans.

Din riskkapacitet förändras – inte din risktolerans

Många tror att man blir mindre riskbenägen med åldern, men forskarna visar att det handlar om riskkapacitet, inte risktolerans. När du blir äldre minskar ditt humankapital (färre arbetsår kvar) och du har mindre kapacitet att ta risk – därför bör aktieandelen minska över tid.

Detta är en fundamental insikt som förändrar hur vi bör tänka om livscykelinvesteringar. Din risktolerans – alltså din subjektiva inställning till risk – förblir konstant genom livet. En riskälskande 25-åring är fortfarande riskälskande som 65-åring. Men riskkapaciteten – den objektiva förmågan att bära risk – minskar dramatiskt när humankapitalet krymper.

Tänk på det så här: Vid 30 års ålder kanske 90% av din totala förmögenhet består av humankapital (framtida löner) och bara 10% av finansiellt kapital. Vid 60 år har proportionerna förändrats – kanske 20% humankapital och 80% finansiellt kapital. Eftersom humankapitalet ofta är obligationsliknande måste du kompensera för dess minskning genom att gradvis öka andelen obligationer i din finansiella portfölj.

Forskarna visar också att tumregeln ”100 minus din ålder i aktier” faktiskt har visst vetenskapligt stöd – men av helt andra skäl än vad de flesta tror. Det handlar inte om ökad försiktighet utan om förändrad kapacitet.

Praktiskt tips: Justera din aktieandel baserat på hur många arbetsår du har kvar, inte på hur ”rädd” du känner dig för börsnedgångar. En enkel modell: Om du har 30+ år till pension kan du ha 80-90% aktier (givet säkert humankapital). Minska med cirka 2 procentenheter per år efter 50 års ålder. Vid pensionering bör du landa på 40-50% aktier om du inte har andra garanterade inkomster.

Planera för jämn konsumtion över hela livet

Målet är inte att maximera förmögenheten utan att jämna ut din levnadsstandard över livet. Det betyder att du sparar när du arbetar och spenderar när du är pensionär, så att din livsstil inte dramatiskt förändras vid pensionering.

Forskarna kallar detta ”konsumtionsutjämning” och visar att det är grundprincipen för all rationell ekonomisk planering. Problemet är att många sparar för lite under arbetsåren (lever över sin långsiktiga standard) och tvingas sedan till dramatiska nedskärningar som pensionärer. Andra gör tvärtom – lever snålt hela livet och dör med miljoner på banken som de aldrig njöt av.

Den optimala strategin beror på relationen mellan din tidspreferens (hur otålig du är) och marknadens avkastning. Om aktiemarknaden ger 7% real avkastning och din subjektiva ”otålighet” bara är 3%, är det faktiskt optimalt att konsumera mindre nu och mer senare – din levnadsstandard bör öka över tid. Men för de flesta är målet relativt jämn konsumtion justerat för inflation.

Ett kritiskt problem är livslängdsosäkerhet. Ska du planera för att leva till 85 eller 100? Forskarna visar att annuiteter (livränta) löser detta elegant. Utan annuitet måste du minska konsumtionen över tid för säkerhetens skull. Med annuitet garanteras inkomst livet ut, vilket möjliggör jämn konsumtion oavsett om du lever till 75 eller 105.

Praktiskt tips: Räkna ut ungefär hur mycket du vill kunna spendera per månad som pensionär (i dagens penningvärde). Multiplicera med 12 månader och sedan med 25 (för 25 års pension). Detta ger en grov uppskattning av kapitalbehov vid 65. Arbeta sedan baklänges: Hur mycket måste du spara per månad för att nå dit? Verktyg som pensionsmyndighetens prognos hjälper, men glöm inte att inkludera alla inkomstkällor och tänk på osäkerheten i livslängd.