SANDBOX | XS (Extra Small) <576px SM (Small) ≥576px MD (Medium) ≥768px LG (Large) ≥992px XL (Extra Large) ≥1200px XXL (Extra Extra Large) ≥1400px | 250917 17:25:51

Hem » Studier » 3 av 4 förlorar på egna fondval i premiepensionen

3 av 4 förlorar på egna fondval i premiepensionen

Massiv fördel för de som stannat kvar i förvalet AP7 SÅFA (Pensionsmyndigheten 2025)

Denna rapport från Pensionsmyndigheten borde vara obligatorisk läsning för alla svenskar. Rapporten visar att sparare som behållit förvalet AP7 Såfa får i genomsnitt 5,4 procentenheter högre avkastning än de med egna fondval. Under 2024 fick förvalet 27,2% medan egna fondval gav 21,8%. Mönstret är tydligt: ju fler fondbyten, desto sämre avkastning. Endast 25% av de med egna fondval överträffar förvalets genomsnitt.

Sunden, G., ”Inkomstpensionen och premiepensionen: Värdeutveckling och utbetalningar 2024”, Pensionsmyndigheten
För dig som vill förstå hur dina pensionsval påverkar avkastningen. Passar särskilt dig som funderar på egna fondval eller redan gjort det - här får du evidensbaserade insikter om vad som faktiskt lönar sig. Publicerat 1 månad sedan (2025-07-31).
Inga podcast-länkar är tillgängliga för tillfället.
ERROR: Forum-ID saknas.

Sammanfattning, guldkorn och citat från studien

Nedan hittar du de viktigaste slutsatserna, guldkornen och idéerna att ta med sig från studien.

Sammanfattning och introduktion

Pensionsmyndighetens årliga rapport om premiepensionssystemet är bland årets höjdpunkter för mig 🙈. Den baserar sig på data från samtliga 6,5 miljoner sparare. Rapporten analyserar både inkomstpensionens och premiepensionens utveckling från systemets start 1995 fram till 2024, med särskilt fokus på skillnader mellan olika sparstrategier.

Du som har följt oss ett tag blir inte särskilt förvånad över är att sparare som behållit det statliga förvalet AP7 Såfa konsekvent presterar bättre än de som gjort egna fondval.

Under 2024 fick förvalet en genomsnittlig avkastning på 27,2 procent medan egna fondval endast gav 21,8 procent – en skillnad på 5,4 procentenheter. Sedan systemstart har förvalet gett 12,0 procent årlig avkastning jämfört med 9,0 procent för egna fondval. Som överkurs – prova slå den skillnaden i vår ränta-på-ränta räknare och se hur stor skillnad det gör på 40 år. Det är bisarrt. På riktigt.

Ett tydligt mönster framträder när man analyserar fondbyten: ju fler byten desto sämre avkastning. Sparare som gjort fler än fem fondbyten under året hade markant lägre avkastning. Endast cirka 25 procent av de som gjort egna fondval lyckas överträffa genomsnittet för förvalet. Detta väcker frågor om värdet av aktiv fondförvaltning inom premiepensionen. Det går ju helt i linje med de andra studierna vi har här på hemsidan om att den som är aktiv oftast förlorar mot den som är passiv.

Rapporten visar också att premiepensionens andel av den totala pensionen växer stadigt. För pensionärer födda 1962 utgör premiepensionen nu 19 procent av den allmänna pensionen, jämfört med endast 9 procent för de födda 1938. Med en genomsnittlig kapitalviktad avkastning på 8,7 procent per år sedan start har premiepensionen vida överträffat inkomstpensionens 3,4 procent.

Bli inte lurad av hur stort värde de med egna fondval har!

Ett vanligt misstag är att titta på hur stort värdet är. Tittar man på nedanstående graf är det lätt att tro att de med mycket pengar har det tack vare egna fondval. Men bli inte lurad av det, utan titta de kommande graferna istället.

Genomsnittligt premiepensionskapital efter ålder. Figuren visar genomsnittligt värde för kvinnor och män uppdelat på pensionssparare med eget fondval och de som är kvar i förvalet. Kurvorna börjar nära noll och ökar med åldern allteftersom de yngre åldersgrupperna betalar in mer till sin premiepension i och med att man åldras. Mellangenerationen har tjänat in pensionsrätter lika länge som de som är något yngre, och därför ser vi att kurvan för förvalet planar ut. De med eget fondval har i alla åldrar ett högre genomsnittligt värde jämfört med sparare som är kvar i förvalet. Även historiskt sett har pensionssparare med eget fondval i genomsnitt haft ett högre premiepensionskapital än sparare som är kvar i förvalet.

Grafer alla borde titta på

Här följer mina favoritgrafer från rapporten:

Genomsnittlig årlig värdeutveckling sedan inträde för pensionssparare, efter inträdesår. Här visas den genomsnittliga årliga värdeutvecklingen efter inträdesår. Cirklarnas storlek motsvarar andelen av pensionsspararna. I figuren kan utläsas att de flesta pensionssparare med senare inträdesår inte gjort något eget fondval eftersom de röda cirklarnas storlek i förhållande till de gula blir allt större med senare inträdesår. Det blir också tydligt att en relativt stor andel av pensionsspararna kom in i systemet 1995. Högst årlig genomsnittlig värdeutveckling har sparare som är kvar i förvalet med inträdesår mellan 2006 och 2009. För dem har den genomsnittlig värdeutvecklingen varit över 13 procent per år.

samt

Fördelning av genomsnittlig årlig värdeutveckling för pensionssparare sedan inträde. Den visar fördelningen av internräntan för alla pensionssparare oavsett inträdesår. Figuren är uppdelad på de som gjort ett eget fondval respektive de som är kvar i förvalet AP7 Såfa. Att värdeutvecklingen skiljer sig åt bland de som enbart haft det statliga förvalet beror dels på att fördelningen mellan de två ingående fonderna AP7 Aktiefond respektive AP7 Räntefond beror av fondspararens ålder, men också på att pensionsspararna har olika inträdesår. Det är framförallt sparare som varit med sedan start, och haft ett intjänande 1995, som är förklaringen till spiken för förvalsalternativet kring 11,7 procent. Varje stapels bredd motsvarar ett intervall av värdeutveckling på 0,1 procentenhet.

och

Fördelning av genomsnittlig årlig värdeutveckling sedan inträde för pensionssparare, inträdesår 1995 respektive övriga inträdesår. Grafen visar fördelningen av den genomsnittliga årliga värdeutvecklingen bland pensionssparare uppdelat på portföljval och tidpunkt för inträde. Personer med inträdesår 1995 har i högre grad eget fondval jämfört med dem med övriga inträdesår. Varje stapels bredd motsvarar ett intervall av värdeutveckling på 0,1 procentenhet.

och

Pensionsspararnas premiepensionskapital efter pensionsrätt. nedan är premiepensionskapitalet för ett urval av pensionsspararna ritade mot summan av deras intjänade premiepensionsrätter, det vill säga det som tjänats in av individen via den pensionsavgift som betalats in till premiepensionen. I figuren är pensionssparare med eget fondval gula punkter och pensionssparare som är kvar i förvalet är orange punkter. I figurens högra del syns en gräns för intjänade pensionsrätter. nedan är premiepensionskapitalet för ett urval av pensionsspararna ritade mot summan av deras intjänade premiepensionsrätter, det vill säga det som tjänats in av individen via den pensionsavgift som betalats in till premiepensionen. I figuren är pensionssparare med eget fondval gula punkter och pensionssparare som är kvar i förvalet är orange punkter. I figurens högra del syns en gräns för intjänade pensionsrätter.

och

Genomsnittlig årlig värdeutveckling sedan inträde efter genomsnittligt antal fondbyten per år och person. I figuren visas fördelningen av genomsnittlig årlig värdeutveckling efter genomsnittligt antal fondbyten per år för personer med eget fondval. Värdeutvecklingen för sparare som är kvar i förvalet är med som referens. Lådornas bredd indikerar gruppens andel av urvalet. Figuren visar att spridningen av värdeutvecklingen är betydande över hela skalan och att den största delen av dem som har eget fondval antingen aldrig bytt fonder eller har gjort det vid ett fåtal tillfällen.

samt

Fördelning av genomsnittlig årlig värdeutveckling för pensionärer med inträdesår 1995. Spridningen var störst bland dem med eget fondval i fondförsäkring. Snittavkastningen 7,4% för de med eget fondval och 7,8% för de kvar i förvalet. Notera att detta är för dem som varit med sedan 1995.

Vanliga frågor och svar

Nedan har vi sammanställt svar till några av de vanligaste frågorna. Om du inte hittar svaret nedan, ställ gärna en fråga i forumet.

Hur säkra är resultaten om förvalets överavkastning?
Varför får så få med egna fondval bättre avkastning än förvalet?
Hur mycket kostar egna fondval i förlorad avkastning?
Ska jag byta tillbaka till förvalet om jag har egna fondval?
Hur påverkar fondbyten min avkastning?
Gäller resultaten även för yngre sparare?

Saknar du en fråga? Ställ gärna en fråga i forumet.

Relaterade studier och annat kul

Om du gillade denna studie, rapport eller artikel, då kan du även gilla nedan:

Förslag på sidor att besöka

Bara 2% av vinnarfonderna är ens topp-50% fem år senare... Sammanfattning av SPIVA US Persistance Scorecard 2024
Passiva globalfonder ger bättre avkastning än aktiva globalfonder En av anledningarna till att misstro finansbranschen och banker.
Andel fonder som är sämre än en indexfond på 10 år 9 av 10 professionella förvaltare och fonder slår inte en indexfond
20 års data motsäger myten om att någon konsekvent kan hitta vinnare och undvika förlorare De flesta aktiva förvaltare underpresterar de flesta gångerna (SPIVA, 2023)
Fokusera på låg avgift istället för fondbetyg när du väljer fond Fondbetyg säger ingenting om framtida avkastning (Vanguard, 2010)
Myten om 5-stjärniga fonder Wall Street Journal konstaterar att fondbetyg säger ingenting om framtiden (2017)
8 av 10 fonder med toppbetyg blir sämre Morningstar-stjärnor förutspår inte framgång, tvärtom är de en dödskyss (Morey, 2003)
Småsparare beter sig dumt när de väljer fonder Automatisera ditt sparande för att undvika liknande misstag andra gör (Ben-David, 2021)
99% av alla proffs är sämre än en indexfond 2000 fonder under 30+ år visade att bara 6 av 1000 slog index (Barras, 2009)
Därför slår indexfonder ofta aktivt förvaltade fonder Forskning visade redan 60-talet att man borde äga hela höstacken (Sharpe, 1964)
Matematiskt bevis: Aktiv förvaltning måste förlora i längden En geomsnittlig aktivt förvaltad krona måste vara sämre efter kostnader (Sharpe, 1991)
36 professorer svarar: Kan småsparare slå marknaden? 36 professorer svarar på två frågor om småsparare, indexfonder och enskilda aktier
Aktiv förvaltning är systematiskt sämre än indexfonder Aktiv förvaltning både kostar pengar och missad avkastning (French, 2008)
10 års historik säger ingenting om skicklighet Studie från Morningstar visar att vi lurar oss själva när vi säger "har slagit index i X år" (Kaplan, 2019)
Inkomstpension: så mycket har andra Jämför dig själv med snitt-svensken och andra i din ålder
Premiepension: så mycket har andra Jämför dig själv med snitt-svensken och andra i din ålder
Premiepensionen: de lata och passiva är vinnarna... Genomsnittlig årlig värdeutveckling sedan inträde för pensionssparare
Visa fler

Andra sidor som länkat hit

Pension | Allt du behöver veta Sju tips för att maxa pensionen (och sluta oroa sig för den)
Överskattat med eget sparande till pension Eget sparande är inte det viktigaste för storleken på din framtida pension (Pensionsmyndigheten, 2024)
Lönar det sig att välja dyrare fonder? Studie: Dyrare aktiefonder ger sämre pension (Pensionsmyndigheten, 2022)
Förbättra pensionen genom välja fonder med låg avgift Nytt riktmärke för låg avgift för sparande i globala indexfonder (Pensionsmyndigheten, 2021)
Ju mer tid du lägger på aktieanalys, desto mindre pengar kommer du att ha i pension!
Bästa fonderna 2025 För dig som vill spara långsiktigt och med forskningen på din sida

Etiketter

Denna sida har kategoriserats med följande etiketter som du kan utforska.

Nästa →
80 professorer eniga: hellre indexfond än ett fåtal enskilda aktier Eller, visa alla studier.

Ytterligare saker vi tror att du kan gilla

Om du gillade denna graf, då kan du även gilla nedan:

Korta videoklipp

Bilder och bildspel

Fördjupningsavsnitt

Studier och Grafer