Vad krävs för att slå index?
Del 1. Second Level Thinking
Den heliga graalen inom sparande är att ”slå index”. Att vara bättre än den genomsnittliga investeraren eller marknaden. Marknadens genomsnittliga avkastning är ju enkel att få genom en fondrobot eller en global indexfond. Något vi tjatar om var och varannan vecka (i alla fall sedan avsnitt #99). Eftersom det är så enkelt då borde det bara vara marginellt svårare att slå index, eller?
Vad krävs för att slå index? Avsnitt 224 Del 1. Second Level Thinking. Publicerat 3 år sedan.
Äldre information: Vi försöker alltid se till att våra avsnitt, information och ämnen alltid är aktuella. Högst sannolikt är detta relevant även idag, men vi vill bara att du ska vara medveten om att det är publicerat mer än 18 månader sedan (2021-10-17). Tvärtom gäller ju många gånger, ju äldre information, desto mer relevant eftersom den bestått tidens tand ("The Lindy Effect"). 😁 Är du osäker? ställ en fråga i forumet så hjälps vi åt.
Innehållsförteckning
- 00:00:00 - Intro
- 00:06:45 - Howard Marks
- 00:11:19 - Fokus på risk istället för avkastning
- 00:14:58 - Dunning Kruger effekten
- 00:18:49 - Indexfonder är riktigt bra
- 00:23:14 - Lifestyle creep
- 00:27:55 - Fokusera på rätt sak
- 00:31:21 - Second level thinking
- 00:35:20 - Du måste ha mer rätt än andra
- 00:37:36 - Media är på första nivån av tänkande
- 00:42:14 - Storskogen som exempel
- 00:48:17 - First level thinking vs second level thinking
- 00:53:19 - Det är svårt att tänka på den andra nivån
- 00:56:43 - Vill man spela spelet?
- 00:58:39 - John Maynards Keynes tävling
- 01:02:59 - Leta efter att du har fel
- 01:06:54 - Hur tar man sig till nästa nivå?
- 01:12:17 - Fler exempel på second level thinking
- 01:17:27 - Att ta reda på fakta är en förutsättning
- 01:23:20 - Effekter som ger följdeffekter
- 01:27:22 - Du måste tänka bättre än konsensus
- 01:29:57 - Howards memo:n
- 01:33:97 - Växa in i sin värdering
- 01:36:12 - Detta är nyckeln!
Referens: Saknas.
Sammanfattning, guldkorn och citat från avsnittet
Våra och communityns tankar, insikter och förslag på nästa steg utifrån avsnittet.
I en serie avsnitt kommer vi att dyka ner i ämnet ”Vad krävs för att slå index?”. Vi bygger serien på Howard Marks briljanta bok: ”The most important thing” och hans aktieägarbrev. Marks är en av få som problematiserar frågan och inte blir fundamentalistisk åt något håll i form av att ”index går inte att slå” / ”index är enkelt att slå”.
Dessa avsnitt är INTE några nybörjaravsnitt. Snarare tvärtom. Vi rekommenderar alltid avsnitt #99 och avsnitt #190 för dig som är ny. Det är de enda två avsnitt man egentligen behöver om man är en normal sparare och bara vill ta bra hand om sina pengar.
Det betyder inte att man inte kan eller ska lyssna på denna serien. Tvärtom kommer den förmodligen att ge en bättre förståelse i svårigheten att faktiskt slå index. På sätt och vis övertygar den mig personligen om det briljanta i att spara i indexfonder/en fondrobot. För det kräver ingen tid, ingen ansträngning, ingen kompetens, ingen uppföljning, ingen ambition, inget engagemang och är bara beroende av ett engångsjobb på 15 minuter på 10 år. Över tid, lär det dessutom ge en bättre avkastning än de flesta andra, då de underpresterar mot just index.
Låt oss titta på andra sidan av myntet. Vad krävs för att vara bättre än genomsnittet, det vill säga bättre än index eller marknaden? Det första steget, av många, är att man behöver tänka, vara och göra annorlunda. Det i sig räcker inte. Man behöver dessutom vara bättre. Hela dagens avsnitt kan sammanfattas i ”ANNORLUNDA och BÄTTRE”.
I det första kapitlet i boken kallar han det för ”Second level thinking”. I brist på bättre översättning så kallar vi det tänka tanken slut eller tänka på nästa nivå. Ett trivialt exempel är att första nivåns tanke är: ”Det är ett bra företag och därför investerar jag i aktien.” Motsvarigheten på nästa nivå är: ”Det är ett bra företag, men alla vet att det är ett bra företag. Därför är aktien överskattad och överprisad och därför bör man sälja den.” I avsnittet tar vi upp ytterligare exempel, allt från Storskogen-aktien till hur elektrifieringen av bilar kommer leda till färre dödsfall till följd av cigaretter.
För att slå marknaden, krävs som ett första steg, att man har en prognos som inte följer konsensus på marknaden. Problemet är att dessa prognoser är riktigt svåra att göra rätt. De är nästan ännu svårare att agera på, inte minst från ett beteende- och portföljperspektiv. För du ställer dig utanför flocken och säger att alla andra har fel. Men, man kan inte göra samma sak som alla andra och förvänta sig att få ett extraordinärt resultat. Av egen erfarenhet kan jag säga att det är extremt svårt, det märkte jag inte minst för två veckor sedan i analysen av Storskogen (där jag fortfarande har en icke-konsensus position).
Jag påstår att de som säger att de som säger ”det är enkelt att slå index” inte har en susning om behovet av ”second level thinking” eller ens att det existerar. Man faller lätt för att om man bara lägger tid och energi på ”sparande” och aktier så kommer man slå index. Så är det inte. Alla kan inte slå index eller vara en framgångsrika investerare. Tyvärr. Uppsidan är att alla däremot kan få en genomsnittlig avkastning via en fondrobot/indexfond på 15 minuter. 🙂
Vi ser fram emot era kommentarer!
Jan och Caroline
PS. Denna bok ingår just nu i vår bokklubb i communityn på Patreon.
Vanliga frågor och svar
Nedan har vi sammanställt svar till några av de vanligaste frågorna. Om du inte hittar svaret nedan, ställ gärna en fråga i forumet.
Saknar du en fråga? Ställ gärna en fråga i forumet.
Relaterade avsnitt, artiklar och annat kul
Om du gillade detta avsnitt, då kan du även gilla nedan:
Etiketter
Denna sida har kategoriserats med följande etiketter som du kan utforska.
Communityns tankar om avsnittet
Nedan följer 9 av totalt 199 kommentarer. För att följa hela diskussionen, skriva en egen kommentar eller ställa en fråga, gå till forumet. Vi ses där! 🙂
Missa inte något – få våra uppdateringar
till din inkorg!
Få tillgång till våra senaste bästa tips, verktyg, avsnitt, videor, grafer och studier – direkt i din mejl!
- Notis till din mejl när vi släpper något nytt
- Kostnadsfritt, du kan sluta när du vill
- Någon gång i veckan
Om inte formuläret ovan visas, klicka här!
Ytterligare saker vi tror att du kan gilla
Om du gillade detta, då kan du även gilla nedan:
Det är synnerligen intressant tycker jag… Och att det även har mycket med förtroende att göra. Tex så säger både fed och MSM (framför allt i USA) att återhämtningen av ekonomin är stark medans många (som tex @AuAgEric) ser det helt motsatta.
Dock kommer alla dessa contrarians att prestera sämre än index fram till den dagen så det slår över, är detta ett exempel på second level thinking isf?
Dessa påståenden skulle väl peka på att följa majoriteten är allt annat än smart? Således även globala indexfonder?
Nu ska jag lyssna och de om dessa frågor får några svar…
Ja, i alla fall på den första delen. Att ha en egen “outlook” (sv: vy?) som skiljer sig från konsensussynen. Sedan gäller det att de har rätt också. Men det vet vi ju förrän efteråt.
Är globala indexfonder konsensussynen? Eller är det något annat?
Kan du veta i vilken riktning konsensussynen har fel? Alltså för högt eller för lågt pris?
Ett exempel du tog upp @janbolmeson är inflationen där du säger vi pratat om den i ett halvår… Grejen är ju att fed ända fram till för en vecka (möjligtvis två veckor sen) sa att den är transitory (vad det nu innebär) och det har marknaden tagit emot som att börsen kommer klara sig framöver också… Detta menar jag är en parameter som har med trovärdighet att göra som jag påpekade, men strunt i det…
Om man då inte tror på detta och har börjat hamstra guld, silver baserat på att dess pris är lågt historiskt tex i M2 perspektiv, samt att krypto har tagit mycket kapital som en ev hedge, skulle du säg att det är ett exempel på second level thinking OM det slår in, det är väl lite OMet som gör om det är smart eller inte här…
Klurigt, tror det handlar om hur svaren blir till frågorna:
Om det är konsensusen eller inte, tja kanske inte, men på något sätt så följer ju index de aktier som ingår i det och ju bredare index desto mer av kurserna på bolagen i indexet…
Sen menar jag inte att man vet vilken riktning i förhållande med konsensus som kommer slå, jag påpekade bara vad jag sa om att konsensus är nästan alltid fel.
Då blir ju frågan från mig om man kan dra ett likhetstecken mellan att följa konsensussynen är osmart och att indexfonder är osmart? Är det ens osmart att följa konsensussynen även om den oftast är fel?
Bara för att vi vet att något oftast är fel kan vi inte göra motsats hela tiden och förvänta oss ett bättre resultat över tid. Därför valet är inte binärt, det finns ingen ren motsats. Vi vet att konsensussynen oftast har fel, men för att slå konsensussynen måste vi även veta i vilken riktning konsensussynen är fel för att få mer rätt. Det är inte nödvändigtvis något vi har statistiskt övertag inom.
Det är inte ofta jag håller med @carolinebolmeson, men kring philip Morris exemplet och bensinmackarna kan jag inte annat än hålla med… Det är inget som säger att det skulle ha en större påverkan än att tex askkoppar tas bort från nyarebilar, men det gör det inte till second level thinking för det - det är bara EN hypotes… det blir alldeles för simplifierat skulle jag säga…
Jag tror jag förstått poängen nu, det är otroligt svårt att säga vad eller när man applicerat det, det enda man kan säga att det kräver mycket tid, tankeverksamhet men även ett väldigt brett spektrum av tankar…
Vore otroligt intressant med en intervju med @AuAgEric kring sitt hedge case med bas för dom frågorna… en annan sak jag tycker borde vara med är historiska cykler där det är applicerbart…
Jag håller med dig och Caroline här, och detta var en poäng som @carolinebolmeson försökte få fram flera gånger men som inte riktigt fastnade hos Jan tycker jag.
Jag kan hålla med att “Elektrifering av bilar kommer medföra att antalet bensinmackar minskar, en majoritet av cigarettförsäljningar sker på bensinmackar, därför kommer försäljning av cigaretter att minska” ÄR second-level thinking. Men här kommer det viktiga, och som Caroline försökte påpeka: Är detta second-level thinking användbart i sammanhanget? Att hitta på en massa hypoteser och tänka ett steg längre kan man såklart kalla second-level thinking, men det säger ingenting om kvalitén på hypotesen.
Troligtvis finns det ytterliggare en nivå av thinking där man kanske inser att cigarettförsäljningen inte nödvändigtvis kommer att minska, utan bara flytta någon annstans. Eller att Philip Morris har hundratals konsulter som identiferat precis det här problemet och jobbar på en alternativ försäljningskanal eller nya kampanjer. Eller tror vi helt ärligt att Philip Morris inte har koll på sin allra största försäljningskanal?