Sparpsykologens tips och perspektiv för ett klokare sparande

Balans mellan stöd och självständighet

Jonas: För mig är pengar exakt likadant. Jag vill kunna hjälpa mina barn att de ska kunna plugga det de vill. Ganska lätt i Sverige lyckligtvis. Jag vill att de ska kunna ha grunden till ett boende. Nu snackar vi inte något fancy centraldyrstad. Men de ska kunna ha möjligheten till ett boende.

Jan: Men jag fattar, för så resonerar vi till stor del också. Det är också så här, ge dem två tredjedelar av kontantinsatsen till exempel, låt dem göra resten själv. Men i nästa steg, alltså när du sålde ditt gamla bolag så hade det vissa positiva privatekonomiska konsekvenser och det är också framgångsrikt. Hur tänker du sen?

Syn på arv och ekonomiskt stöd

Jonas: Det jag konkret menar med det är att jag planerar att lämna noll kronor till mina barn i disponibel inkomst. Som det ser ut just nu. Min sjuka åsikt. Och det kan hända… Skriv i kommentarerna, Erika. Shit. Skilsmässigt. Nej men… Det kan finnas en väldigt liten summa. Väldigt liten summa. Men jag är inte ens säker på det.

Jan: Och då blir ju detta extremt provocerande. Och jag säger verkligen inte att det här är rätt. Bara för att det här forumet kunde ge mig en väldigt personlig syn på det.

Välgörenhet och ekonomisk identitet

Niklas: Jag är på team Jans mamma. Ja, vilken fin målbild att ha med sig. Och jag hoppas att hon inte liksom offrar för mycket i sin ambition att nå den målbilden att lämna efter sig så mycket. Att det är sådär ni ses en gång per år för att tåget till Malmö är så dyrt, utan att hon sitter med era ränta på ränta-kalkylatorer.

Att definiera framgång i sparandet

Jonas: Inte problemet är om jag får säga att du framar det som att du vunnit spelet. Men som egentligen har vunnit spelet är ju i min värld en person som är runt med låga stressnivåer och är lycklig på dagarna. Jag menar här ekonomiska spelet.

Jan: Enligt de gängse måtten.

Jan: Men det behöver man ju du har helt rätt att man behöver definiera vilket spel spelar jag med vilka regler och vad är vinstkriteriet. Men det gör ju inte de flesta av oss.

Jonas: Förstår verkligen vad du menar. Jag ville bara lyfta den för det kanske är fler som lyssnar på detta. Det är så lätt att falla in i när någon säger att man har vunnit spelet och man tänker på samma sak.

Jonas: Precis som du tänkte på. Inte antal… Gud jag kommer Skitsamma. Utan antal pengar.

Jan: Nej men för jag menar för där är det ju lätt att ibland liksom skratta på andras bekostnad. Men jag upplever att det är precis som du säger det är den här goalposting grejen.

Psykologens roll i ekonomiskt välbefinnande

Niklas: Men jag tänkte bara komma tillbaka till det. Det är ju jag tänker att de flesta inte har gått till en psykolog. Och jag skulle ändå säga att de flesta ni behöver inte göra det liksom. Det är en väldigt dyr investering. Alltså de flesta kan klara av det här själv.

Caroline: Jag tänkt så att alla borde göra det. Nej men jag det är min nej men där.

Niklas: Där alltså jag har väldigt stor sen ska jag säga såhär, de psykologer som finns har rätt mycket att göra med de som lider allra mest så såhär, låt dem ta hand om dem det inte min psykoterapeut drömjobb nej det är ändå en vanlig övning man gör när man träffar en psykolog kan ju vara en värderingsövning alltså verkligen fundera fråga sig, vad är ett rikt liv för mig, alltså hur vill jag vad är det som är viktigt är det relationer det är väldigt få som landar i att det som är viktigt är status och prylar det är liksom då får man skrapa på det lite längre och då kanske kommer till att, ja men det är viktigt att jag blir sedd jag vill att folk ser mig och värderar mig alltså det är det. Och då kan man ju förhoppningsvis hitta lite mer funktionella aktiviteter att göra för att faktiskt sträva efter den i den värderade riktningen som inte är mer saker eller liksom ett ännu fetare ISK, ett ännu högre månadsbarn eller vad det nu kan tänkas vara.

Värderingar och ekonomiskt välbefinnande

Niklas: Men faktiskt fråga sig själv, alltså vad är det som gör vårat, mig och min partner eller mitt liv, vad är det som gör det rikt? Vad är det som är viktigt? Och inte ta det första bästa svaret utan faktiskt våga grotta lite. Och här är det ju bra om man har en professionell men jag tycker att det här är en trevlig övning att göra.

Niklas: Gud, vilket tråkigt umgänge. Mycket med kompisar kan man göra. Eller

Caroline: syskon. Ja men faktiskt.

Niklas: Gud, jag låter som en förnumstlig… Alltså det är också kul att vara ute och dricka öl med sina kompisar vill jag säga. Nu är vi här och vill utveckla oss. Jag gillar precis.

Jan: Jag säger samma sak. Och jag brukar ju också säga att alla fattar ju att fotboll kräver träning.

Jan: Men det kräver ju träning också. Att använda sina pengar i linje med sina värderingar för då behöver man ju först också veta vilka är de. Exakt.

Sparandets emotionella värden

Jonas: Jag läste igenom namnet på tusen portföljer en gång. Tog ut det. Hade en läggning så att jag bara läste igenom det. Och en sak som slog mig då tillbaka att var ju värt någonting var att det var så många som döpte sina portföljer till saker som antingen anspelade på frihet eller trygghet. Det fanns en framåtblickande positiv anda.

Jonas: Det var inte till då liksom. Det var bokstaven talat mindre än 1% där 3% minns jag var bil 10% var boende de övriga 90% var sådana där mjuka, emotionella värden som kopplade tillbaka till trygghet och frihet. Och det är väl någonstans i min värld där enda pengar kan ge oss som något värt något riktigt.

Niklas: Och barnen är väl också en sån där populär…

Tankar kring arv och generationsöverföring

Jan: Kan vi ta ett litet sidospår kring det här med av? För det är någonting jag har funderat på efter mycket diskussioner på senare tid. Alltså den här lite ett-dualiteten i att man vill ge sina barn en bra start i livet, man vill ge dem en summa pengar där samtidigt när jag skrev den här, gör ditt barn rik så var psykologen barnpsykologen som pratade med mig så bara, ja alltså en stor summa pengar till barnen kan ju lika gärna skälpa som det kan hjälpa för att alla barn älskar ju såhär, jag kan själv jag klarade det själv.

Jan: Och sen så tänker jag också såhär, du och jag fick ju inga pengar med oss hemifrån. Vi hade ju inte ens råd till kontantinsatsen till en bostadsrätt efter studierna. Och vissa vill bygga upp en jätteförmögenhet som ska gå i arv. Och sen till och med har jag träffat människor där ett arv från deras föräldrar har varit en enorm stress.

Jan: För att man vill inte vara fördärva generationen. Så där har man många gånger tänkt såhär om jag fick x av mina föräldrar. Då måste jag skicka tillbaka x plus ett till barnen för annars har jag fördärvat och så har det varit på riktigt ett ok att bära. Hur tänker ni kring det här med arv?

Barns ekonomiska utveckling

Niklas: Jag kan ta min

Jonas: ytterst personliga psykologiska syn.

Jonas: Det är ju att vi alla har eller haft små barn. När man hjälper sitt barn att knyta skorna lite för länge. Eller hjälper sitt barn att ta godtyckliga handling egentligen. Och lyckan barnet känner när de själva kan göra det första gången. Ju längre vi hjälper barnen med någonting så ser jag det som att under en period måste vi göra det.

Jonas: För de kan inte, de har inte de fysiska eller mentala förutsättningarna. Men vi kommer ganska snabbt till en punkt, mycket tidigare upplever jag. Där vi berövar barnet för möjligheten att själv lyckas. Eller berövar möjligheten att känna att de är stoltheten över att de kunde. För mig är pengar exakt likadant.

Jonas: Jag, precis oavsett hur mycket eller lite jag har. Jag vill kunna hjälpa mina barn att de ska kunna plugga med det de vill. Ganska lätt i Sverige lyckligtvis. Jag vill att de ska kunna ha grunden till ett boende. Nu snackar vi inte något fancy centraldyrstad. Men de ska kunna ha möjligheten till ett boende.

Jonas: Och efter det så vill inte jag beröva mina barn. Möjligheten att känna att de själva lyckades.

Ekonomiskt arv och självständighet

Jan: Men jag fattar för så resonerar vi till stor del också och det är också så här, ge dem två tredjedelar av kontantinsatsen till exempel låt dem göra resten själv men i nästa steg, alltså när du sålde ditt gamla bolag så hade det vissa positiva privatekonomiska konsekvenser och det är också framgångsrikt. Hur tänker du sen?

Jonas: Det jag konkret menar med det är att jag planerar att lämna noll kronor till mina barn i disponibel inkomst. Som det ser ut just nu. Min sjuka åsikt. Ja ja. Och det kan hända. Skriv i kommentarerna, Erika. Shit. Skilsmässigt. Nej men jag… Det kan finnas en väldigt liten summa. Väldigt liten summa. Men jag är inte ens säker på det.

Jonas: Alltså krockrudd och liknande. Men jag vill inte, om de känner att de får så mycket att det är för dem känns som mycket så berövar jag dem möjligheten att känna att de själv kunde göra det som var mycket.

Jan: Men detta är ju också någonting för att där är ju människor till exempel, det har vi ju sett i forumet där och lite som för min mamma, där hon ser det nästan som sin livsuppgift att ge pengar till nästa generation.

Jan: Och då blir ju detta extremt provocerande. Och jag säger verkligen inte att det här är rätt. Bara för att det här forumet kunde ge mig en väldigt personlig syn på det. Jag blev väldigt lockad av det där. Vad tänker ni två, Karl? Ni har också en ny fråga.

Olika perspektiv på arv

Niklas: Jag är på team Jans mamma. Ja, vilken fin målbild att ha med sig.

Niklas: Och jag hoppas att hon inte liksom offrar för mycket i sin ambition att liksom nå den målbilden att lämna efter sig så mycket alltså att det är sådär ni ses en gång per år för att tåget till Malmö är så dyrt utan att hon sitter med era ränta på ränta kalkylator men tänk tusen kronor idag så jag hoppas att hon ändå lever ett rikt liv och gör det som gör henne lycklig men jag gillar den där typen av tydliga sunda målbilder med sitt sparande och att hon kan leva sig in i den och tänka att det här är för att.

Jan: Jag känner mig lite som ett as för att jag har sagt till henne mamma, det arvet kommer ändå inte göra någon skillnad i vår ekonomi wow, good for you ibland är du.

Caroline: Inte så jag är inte så taktfull tackfull mot din mamma.

Niklas: Gud det där är kanske hennes stora tanken får nog henne att må väldigt bra det.

Jan: Var min insikt från denna helgen men beröv inte din mamma den här känslan om det är viktigt för henne.

Sparande och ekonomiskt beteende

Niklas: Får jag ändå säga en sak om just våra kära forummedlemmar eller våra lyssnare här som är ni har börjat spara ni sparar mera säkert varje år ni fortsätter ni drabbas inte av de här beteendemisstagen börsen går upp och ner, ni sitter still i båten och så vidare. Alltså om man börjar oroa sig för att säga, men gud, vad om jag ger det här till till exempel mina barn?

Niklas: Alltså kommer de bli fucked up då? Jag tänker ändå att, alltså det är gulligt att ni oroar er över det. Men jag tänker att ni har säkert lärt dem jättemycket sunda saker om hur man beter sig rimligt med ekonomi. Förhoppningsvis så sitter ni liksom inte med ekonomisiden och bara. Powerpoint. Nej men och berätta, oj just Japan, nu börjar det hända saker i Asien.

Niklas: Alltså det tror jag är liksom os… Låt dem hitta det intresset själva om de tycker att det är roligt med ekonomi på det sättet. Men jag tänker att är man en person som har börjat spara man sparar mera och man fortsätter då har man det här medvetna, man kanske inte överkonsumerar, man köper saker som är bra, man lägger sina pengar på det som ger en maximal nytta förhoppningsvis.

Ekonomisk uppfostran och värderingar

Niklas: Och jag tror inte ni behöver vara superoroliga när de kanske flyttar och ska plugga och ni säger, vet du vad, vi har kontantinsatsen. Vi har sparat det till dig. Alltså det kommer inte komma som en chock för dem och de kommer inte tänka… Wow! Vad rik är den? Nu bränner jag den istället. Jag tror verkligen att ni har gett dem sunda vanor från uppväxten i hur man ska bete sig rätt.

Niklas: Jo, för man blir inte en annan person. Jag vet inte, vi.

Caroline: Får nästan prata med vår tonåring om det också när hon blir äldre. Men det som jag tänker är att vi vill använda pengarna för att göra kul grejer tillsammans och fördjupa relationen så att de också vill hänga med oss när de är vuxna. Och då vill vi också använda pengarna och göra roliga saker och fördjupa relationen.

Pengar som verktyg för livskvalitet

Jan: Men

Caroline: Som jag tänker till exempel att jag skulle vilja att våra barn inte kände någon rädsla för att ta sommarjobb och konsumera lite och lägga undan lite, att själva bli så att jag kan skaffa mig pengar.

Så tänker jag, och att det blir balanserat att man inte bara ska lägga undan allting. Men hur använder man då sina pengar för att göra livet rikt?

Niklas: Ja alltså okej om du vill ha ett tips som tar dig åtta timmar, alltså läs boken Happy Money. Jag tror att de är Harvard-professorer Michael Norton och Elisabeth Dunn. Michael Norton är en jätterolig person för övrigt. Men de har skrivit boken om det här. Och den forskningen, den är ganska robust. Boken har några år på sig men Happy Money ger er receptet för hur man använder sina pengar.

Niklas: Jag har

Jan: Den på min läslista tillsammans med typ hundra andra böcker. Men läs den, det kommer.

Nycklar till ekonomisk lycka

Niklas: Gå… Vad är höjdpunkterna? Läs innehållsförteckningen, för där har ni det. Vad säger forskningen att man ska spendera sina pengar på? Nummer ett, spendera på upplevelser. Upplevelser får vi mycket mer subjektivt välmående av i stunden.

Niklas: Men hållbarheten av det är också så mycket längre. Alltså absolut någon fin pryl men prylens effekt på ditt välmående det tar av mycket snabbare. Upplevelsen minns ni tillbaka till. Du kan bonda med barnen eller med dem du hade den upplevelsen med. Så upplevelsens effekt på lycka, det är väldigt långsiktigt och hållbart.

Att spendera pengar klokt

Niklas: Så det ska inte vara Rolexen utan resan? Ja, verkligen. Ja men verkligen. Alltså verkligen verkligen verkligen. Så kan man väl kanske köpa en Rolex-kopia på resan. Som en.

Jonas: Artefakt.

Niklas: Alltså, för det är väl typ vem ser skillnad? Eller jag vet inte, nu kanske någon klockkonnoisseur där ute blir. Men så, nummer ett.

Niklas: Spendera på upplevelser. Spendera på andra. Och det kan vara välgörenhet. Alltså det är ju ganska amerikanskt perspektiv. De pratar ju mycket om charity där, men jag tror inte man ska underskatta effekten av att vara en person som ger till välgörenhet på regelbunden basis. Återigen med identitet. Alltså vara en person som har byggt upp ett bra långsiktigt sparande man månadssparar.

Niklas: Det är jätteviktigt att vara en person som varje månad ger till någonting bättre. Alltså det tror jag är. Och kanske också effekten av att kunna humblebragga. I tid och otid. Om att man varje månad.

Välgörenhet och ekonomiskt välmående

Caroline: Jag fattar inte riktigt grejen med att ge bort sina pengar till välgörenhet. Kan du inte utveckla lite grann?

Niklas: Alltså. Jag tror att det är ett jättebra sätt. När man kan känna som många kan göra. Gud. Det är så mycket knas och kaos i världen. Saker går inte åt rätt håll. Men jag gör ändå någonting. Alltså att kunna känna att. Jag agerar ändå på det här. Och att det då är ett. En jättelåg tröskel. Du behöver inte åka iväg och volontärarbeta med läkare utan gränser.

Niklas: Utan du gör någonting varje månad från soffan. Jag tror att tröskeln för att kunna göra det. Är så pass låg att de flesta kan. I alla fall alla som lyssnar på det här.

Caroline: Så göra något med sin stress man får i nyheterna.

Hantering av ekonomisk stress

Niklas: Jag skulle för en sak som gör, och nu är vi inne lite på stress, vi ska komma tillbaka till Happy Money, men vi blir ju stressade när vi har väldigt höga krav och ingen kontroll över det.

Niklas: Det är ju konceptet för att vara stressad. Man kan klara av att ha jättehöga krav på sig men att man kan faktiskt ha kontroller. Man kan göra någonting. Och när det gäller just världsläget eller klimatet så tror jag att många känner att det händer jättemycket saker och jag kan inte göra någonting åt det.

Välgörenhetens påverkan på välmående

Niklas: Så där tror jag faktiskt att det enkla beteendet som att faktiskt ha ett automatiskt som man har ett automatiskt månadsbarn ett automatiskt givande. Men det är ju kanske ännu välgörenhet i alla ära men spendera pengar på andra, alltså upplevelser tillsammans med vänner, familj. Det är någonting som vi mår bra av.

Niklas: I stunden mycket mer än om det är en dyr pryl till oss själva. Men återigen, hållbarheten är den effekten. Alltså den långsiktiga effekten på vårt välmående av att ha spenderat pengar på andra är mycket längre. Och det stärker relationer. Det finns så mycket effekter av att göra det. Så det är nummer två som vi pratar om.

Jonas: Du berättade igår att du skulle gå med din mamma på en viss restaurang. Ja men och det är precis.

Upplevelser och minnen

Niklas: Ja, det är ett löfte nu då. Ja, men nu säger jag det faktiskt i podden. Kära mamma vi ska gå på punkroyal. Du kommer hata det från början till slut. Men det är bara två timmar. Och vi kommer ha en bra story efteråt. Vi kommer ha en bra story efter.

Niklas: Man får ju ganska mycket alkohol så vi se om vi kommer ihåg det i och för sig. Och man får inte ha mobiler. Så vi kommer inte kunna ta några foton. Men det tror jag är värre. Jag vet att det kommer vara så väl spenderade pengar. För att det kommer vara någonting kul att göra ihop. Min favorit från Happy Money.

Konsumtionsstrategi och välbefinnande

Niklas: Den i, jag tror kapitlet heter. Buy now, consume later. Och jag gillar det av så många anledningar. Men kanske inte minst för att vi lever i en buy now, pay later kultur.

Caroline: Det är omvända.

Niklas: Ja, allt. Och när jag började vara intresserad av sparande. Var det ju delvis för att jag började se tecken på. Den här rörelsen som nu är.

Modern konsumtionskultur och ekonomiskt beteende

Niklas: Med Klarna, de kommer börsintroduceras. Alla erbjuder buy now pay later. Allting handlar om att slipa ner de psykologiska smärtan. Som faktiskt kommer av att bli av med sina pengar. Skiljas från sina pengar. Och då den psykologiska njutningen som man får. Men om man ska tro forskningen så det som ger mer lycka och som får oss att må bättre är ju att betala för det nu.

Niklas: Det smärtar, det svider. På psykologiska kallar vi det för the pain of paying. Det är en verklig sak. Men sen så kommer du ju kunna konsumera, du kommer uppleva den här resan som du har förbetalt. Ta den inte på avbetalning för guds skull. Och när ni reser, då är det nästan som att den är gratis.

Jan: Been there, done that.

Caroline: Man kan glädjas länge åt den. För, under och efter.

Planering för framtida utgifter

Niklas: Och jag menar det kan ju vara så att man betalar, men man kan ju faktiskt också jag tycker det är, jag gör det själv hela tiden alltså jag sparar till saker. Alltså somrarna för en fembarnsfamilj är dyra. Jularna för en fembarnsfamilj är dyra. Jag har kortsiktigt sparande för de här, för jag vet att så här, det kommer vara jätteroligt att vara med våra barn.

Niklas: Men i slutet av semestern så kommer vi hata varandra lite grann. Och när dessutom alla utgifter kommer, då är det såhär vad har det värt det? Så att buffra upp och ha någonting. En krockhud återigen. En liten krockhudde. Som gör att man kan njuta av det mer. Men det är nästan min favorit. Betala för det nu och spendera det sen.

Värdeskapande konsumtion

Niklas: Sen har de också ett kapitel som handlar om att lägg pengarna på det du verkligen som verkligen spelar roll. Alltså, hellre dyrt men sällan än många små saker. Och det finns två saker i det här. Ett dyrt genomtänkt beslut kommer sannolikt ligga mer i linje med vår värderade riktning, vad vi tycker är viktigt.

Niklas: Oavsett om man kanske är en person som, där det känns jättevärdefullt att ha den här dyra klockan. Alltså man kanske är en klocknörd. Vad vet jag? Men det finns en annan aspekt av det och det är att de här små köpen, för det smärtar ju inte lika mycket. Men jag menar om man handlar kläder för en billig peng varje månad istället för ett lite större, dyrare, mer genomtänkt köp.

Medvetna ekonomiska val

Niklas: Alltså vi lurar oss själva och tror att vi liksom sparar pengar på det eller att vi gör något. För smärtan av att köpa saker lite grann är inte lika stor som att köpa någonting jättestort. Så det är det andra sidan av myntet. Att make it count. Alltså lägg pengarna på någonting som verkligen spelar roll och försök låta bli alla de här små köpen i stunden som inte smärtar så mycket.

Jan: Gud vad roligt för att jag har, jag som sagt har inte läst just den men jag läste ju den andra studien som vi pratade om. Och där var det också så här att ha många små njutningar hellre än en stor.

Niklas: Åh intressant.

Balans mellan stora och små upplevelser

Jan: Där liksom hur vi applicerade den vid ett tillfälle var så här att ska vi åka på typ till Åre och vi som inte har ägvårdsskidor vi har inga pjäxor vi behöver ju hyra allt, vi behöver resa dit etc.

Jan: Så vi har räknat ut att för oss kostar liksom en vecka i Åre typ 50 000, mellan 40 och 50 000. Och då var vi så här att vi kunde inte åka för att vi hade el som var för liten. Och då var det så här, men vet du vad, vi lägger skidresebudgeten som en tusenlapp i veckan under 50 veckor istället.

Jan: Och då gav det liksom, för jag gillar ju så här Bill Perkins som är så här, men samla på minnen. Och att det skapar liksom fler minnen att göra många små aktiviteter under ett år än att lägga den där som du säger. Man kommer hem från skidresan och är så här, var det värt det? Jag har gjort jävligt många år i barnbacken.

Jan: Ja.

Värdet av olika typer av upplevelser

Niklas: Gud man vill inte postanalysera alla de här skidresorna just i termer av. Men det kanske återigen kommer tillbaka till lite vad ni gjorde för de här tusen kronorna varje vecka. Alltså om det var… Att ni gick till H&M med barnen varje vecka och köpte t-shirtar som de tröttnar på efter en vecka och som går hård. Eller om ni åker till Vattenland, en personlig favorit. Eller ger er ut på stan och går på museum och typ äter ut.

Niklas: Då är jag nog villig att ställa mig i Bollmusson-läget. Jag tror det låter ganska smart. Det låter genomtänkt.

Balans mellan sparande och konsumtion

Jonas: Men det vi pratar om är egentligen ett mellanläge för om vi matematiskt kan dra det till extremen här. Tidigare i det här avsnittet pratade vi om att spara pengar hela sitt liv för att sen kanske göra något enormt. Det skulle man kunna se som det ultimata, nu gör jag en stor grej.

Jonas: Och det har vi redan etablerat. Målet är inte det som ger maximal lycka.

Jonas: Å andra sidan skulle man inte kunna spara någonting överhuvudtaget och ta det där lilla beloppet, några kronor varje dag, hela livet. Men då blir det inget meningsfullt. Jag jagar, det måste finnas ett effektivt läge.

Utmaningar med sparande och konsumtion

Jan: Men jag upplever, om vi hoppar tillbaka där vi var från början, jag upplever att vi är, alltså nu blir det också så här, att viss del av befolkningen som också följer oss, men att vi är ganska dåliga på att använda våra pengar.

Jan: Och till exempel ett trick, alltså ibland tänker jag att man behöver lura sig själv i rätt riktning. Och till exempel jag vet ju att många företagare tar ju till exempel utdelning eller att man har liksom en klumpsumma och sen så investerar man den eller ofta så försvinner den. Och så pratar jag med en företag som sa så här, ja men jag gör så här att jag tar ut utdelningen men sen portionerar jag ut den i tolv delar under året så att det blir liksom som ett omvänt sparande och så ska jag använda de pengarna.

Jan: Att vi pratar ofta utifrån problematik hur ska jag spara mig jag borde dra ner men utifrån att folk det borde ni kanske också se att ju äldre folk blir desto mer pengar blir det på kontot och att det faktiskt är lite där rikast på kyrkogården har ju en ganska låg poäng också.

Långsiktigt välmående och ekonomi

Niklas: Om man just tänker att man ska maximera sitt eget man har ju bara ett liv det får vi ju inte glömma bort sen återigen alltså tanken på att göra att stå emot de här kortsiktiga besluten och göra det som är lite mer meningsfullt och långsiktigt till exempel att ha ett sparande för att kunna lämna efter någonting till sina barn, alltså det finns någonting som är värdeskapande i det dagliga också.

Niklas: Alltså tillbaka till att vi pratade om identitet, att känna sig nöjd med att jag är faktiskt en person som gör det här. Men, alltså om man tänker de här personerna, så det finns en klassisk studie vad ångrar folk på sin dödsbädd. Och jag tänker att det kanske är ganska många sådana här saker som man låter bli att göra för att kunna ackumulera ett jättestort kapital.

Niklas: Och det folk ångrar på sin dödsbädd är ju såhär, det är ju inte Gud, jag är så ledsen att det inte är en till nolla på min ISK. Alltså det känns så himla dåligt, utan det är ju sådär. Jag önskar att jag inte kunde vara den jag ville vara. Jag önskar att jag inte hade gjort avkall med vad som är viktigt för mig.

Niklas: Jag önskar att jag hade haft mer tid med vänner, familj och barn. Alltså det är ju de sakerna som folk ångrar.

Balans mellan sparande och livet

Jan: Men om jag tar liksom här Carl på Submariner på forumet. För han skriver precis detta. Jag skulle gärna vilja ha en sparpsykologs perspektiv på när och hur det är läge att trappa ner på sparandet.

Jan: Och fokusera mer på att leva. För jag har upplevt detta för en viss… Jag brukar ju kalla detta sparfällan. Att vi tränar så mycket på ackumulering. Men sen liksom så när och hur ska man göra?

Niklas: Gud vilken bra fråga. Det låter ju också som att Carl kanske är en av de där klockentusiasterna. Submariner. Exakt eller en ubåtskatten.

Att hitta mening i sparandet

Niklas: Kanske en ubåtsa fantast. Kanske. Jättebra fråga. När är det läge att trappa ner sitt barn? Det första jag nog skulle… fråga Carl, eller mig själv om jag var Carl, är vad vill jag göra som jag låter bli att göra idag på grund av att jag har den här jätteambitiösa sparhorisonten? Alltså vad är det jag står över?

Niklas: Och återigen stanna kvar lite i den frågan och inte låta det vara sådär, ja men jag önskar att jag inte hade matlåda varje dag så här, jag skulle vilja, alltså det finns säkert någonting djupare där. Carl kanske jobbar jättemycket och jättehårt för att ackumulera sitt kapital på bekostnad av att göra någonting ja men, vi brukar prata om det här med att spela gitarr hur många är det inte som drömmer om att kunna spela ett instrument?

Niklas: Han kanske tänker att det är någonting han ska ta tag i sen kanske borde skifta om sin tid lite och göra det nu. Relationer med barn, alltså en klassisk sägning när man pratar med barnpsykologer och familjerådgivning det här begreppet kvalitetstid det är liksom en myt, det är någonting vi lurar oss själva för att kunna liksom på något sätt ursäkta att vi inte är så närvarande för att vi måste jobba och så vidare.

Niklas: Alltså det är kvantitetstid. Det är det enda som gäller. Alltså tid med, nära och kära tid med barn och familj. Så först att fundera på, vad är det här och nu du låter bli att göra för att du vill spara och tjäna så mycket pengar och kanske lägga tid så att sparandet blir bra, vad vet jag. Och då kanske börja fundera på, ska jag göra lite avkall på mitt extrema sparande så att jag faktiskt kan leva det livet som är rikt idag.

Målsättning och sparmål

Niklas: Men sen ska jag också fundera på, har Carl tänkt till vad han vill spara till? Alltså är det den här otroliga jorden runt resan tillsammans med barn eller barnbarn eller kompisgäng? Och faktiskt ha det i åtanke att jag vill ju göra det. Alltså inte när jag känner att det räcker med sparandet för det kommer aldrig kännas.

Utmaningar med långsiktigt sparande

Niklas: Vi har pratat om goalposting tidigare. Vad som är tillräckligt kommer vi skjuta på hela tiden. Det kommer vara ouppnåeligt. Säga till sig själv att jag vill göra det när jag är 50. Det är det. Och Jonas, då är ju du mycket bättre att prata om vad man ska göra med sin risknivå och sånt. När vi vet sparhorisonten.

Niklas: Och lyckligtvis är det ju någonting som Opti hjälper dig med. Ja, det fixar den ju. Jag tror verkligen att sätta en ålder en datum i sådana fall när han ska göra det här. Istället för att sätta när jag har 5 miljoner på min ISK. Då kan jag verkligen… Gud jag har haft sådana dialoger med vänner som har verkligen gjort en jackpott i arbetslivet och tjänat mycket pengar.

Niklas: Och man frågar dem, men gud varför gör du det? Typ starta ett gym, du har ju pratat om att starta ett gym. Alltså kan du inte göra det nu? Du är ju ekonomiskt oberoende. Ja nej det hade nog behövts lite till för att jag skulle känna att jag kan göra en sån risk.

Ekonomisk trygghet vs livskvalitet

Jan: Men det där är roligt för att det är återigen oavsett hur mycket pengar det är. Ja, hela tiden. Men en närbeliggande fråga. My på Instagram också. Hur hittar jag då den här balansen mellan hur mycket jag behöver i framtiden nu?

Niklas: Det…

Jan: Är liksom såhär classic-frågorna inom sparande som är typ omöjliga svar.

Niklas: Ja men precis. Och ändå ska jag försöka göra det. Det väldigt individuella.

Individuella behov och ekonomisk planering

Caroline: Dessutom hur mycket man behöver.

Jan: Jag kan också tycka att är spännande. För det är någonstans där som det är. Avvara idag, njuta idag, spara för framtiden. Förlåt nu kanske jag kastar in en svar men jag läste Kenneth French, som är den här typ, han jobbar ju med Eugene Farmer som fick det här Nobelpriset i ekonomi. Och han sa såhär att det handlar till stor del risk kan man se som osäkerhet i framtida konsumtion.

Jan: Och han sa såhär att varför vi tycker att den här frågan är så svår är för att vi vet inte hur mycket pengar vi behöver när. Och därför skapar vi liksom den här osäkerheten och att vi aldrig kommer att hitta ett tydligt svar.

Livsstilsförändring och ekonomi

Jonas: Och där blev det också ett problem att vi var inne på det innan. Om man hamnar i en bättre ekonomisk situation så bor man helt plötsligt i ett område där saker är dyrare.

Jonas: Alltså vi tenderar ju att ta kostnader som dessvärre följer vår kapital eller våra intäkter. Det leder ju till att den här frihetsgränsen eller sändpengen som jag tänker på ibland skjuts ju hela tiden.

Dialog om ekonomiska val

Niklas: En sak jag funderar på och det är också en väldigt psykologisk svar men alltså prata om sådana här saker med sina nära och kära.

Niklas: Det är därför jag tycker det är väldigt kul som sparpsykolog att hela mitt arbetsliv kommer vara att prata om de här jobbiga sakerna de här frågorna som ger folk ångest. Men det är ju någonting man måste prata om. Hur ska jag ha det? När vet jag att är tillräckligt? Vad säger dina vänner? Alltså du kommer säkert ha samma vänner.

Kommunikation om ekonomiska mål

Niklas: Många av dem kommer följa det hela livet. Vad säger de? Hur vill de ha sitt liv? Och hur långt är ni ifrån varandra? Är det liksom en vän som är såhär ja men Ja, när vi alla kan bo i en varsin vad vet jag, andelslägenhet på Miami Beach. Okej ja men då är du igen nu på, nej men var är du på? Mia. My på Instagram.

Niklas: Ja men då kanske du aldrig kommer nå, alltså om det är det som är målbilden. Kanske lite läge att börja hitta fler vänner och kalibrera om ni kan vara lite mer. Men att prata om sådana här saker har en väldigt normaliserande effekt. För att vi människor, alltså vi strävar ungefär efter samma saker. Vi blir lyckliga av ungefär samma saker.

Niklas: Vi blir lyckliga av relationer. Vi blir lyckliga av upplevelser. Vi blir lyckliga när vi inte behöver läsa jobbiga tidningsrubriker och bara få en otrolig ångest. Utan vi kan klara av det. Så fråga andra hur de vill ha det i framtiden. De du säkert kommer att spendera din ålder med. Prata om du har vuxna barn.

Familjens förväntningar

Niklas: Hur vill de att det ska vara? Och jag tänker att de… Kanske inte nu. Nu kanske jag lägger ord i munnen på dem. Men jag tänker att ingen kommer vara så här. Ja men det vore ju superhäftigt med en pappa som hade en ranch på Nya Zeeland. Och så kan vi komma. Jag tänker att de så här. Ja men vi vill att du ska vara frisk.

Niklas: Okej. Träna mer då. Lägg pengar på att äta bättre. Röra dig mer. Alltså dina barn vill ha en frisk pappa oavsett om pappan har en ranch på Nya Zeeland eller en hyresrätt i.

Personliga prioriteringar och ekonomi

Jan: Men det där är också så roligt. Vi kommer kanske in på det också med referensramar. För att vi hade ju nu också så att, ja men vår dotter ville att, ja men behövde lite hjälp med träningen.

Jan: Så vi var så här, ja vet du vad du kan låna min PT. Ja. Och så la vi pengar på det. Och sen hade jag lite så här, då så här, vem lägger liksom pengar på en PT för en trettonåring? Och så sa jag det till en kompis och han var så här, ni rider inte i er familj, va? Yes. Och då var det plötsligt också, så det så här, mycket mer okej.

Jan: För att jag liksom insåg så här, nej det är klart att det finns folk som har hästintresse och det är okej att lägga flera tusen. Då var ju liksom, PT var ju liksom så här, det var ju billigt.

Investering i barns utveckling

Jonas: Men inte det tillbaka till, ja men enligt boken, att vi mår bra av att lägga pengar på andras upplevelser. Ja. Och upplevelser tillsammans.

Jonas: Ja, ja lägger pengar på hennes upplevelser och hennes välmående. Ja ja exakt.

Niklas: Ja men vem lägger pengar? En jättebra pappa, Jan. Ja tack. Alltså så fint att du kan göra det och gör det. Ja. Jag tänker att det är så många där ute som återigen alltså vi ska ju inte gå ifrån det här att vi tycker att det är bra att spara.

Niklas: Nu blir det väldigt mycket att spendera här. Men tänk att det är så många som bara så här, ah, PT sitter inte. Alltså jättebra, liksom vanor i träning. Det läggs i de här tonåren. Och det är många som slutar träna just när de blir tonåringar. De lämnar föreningslivet och så tappar de det. Och så kanske de aldrig hittar tillbaka till träningsklädje.

Långsiktiga hälsoinvesteringar

Niklas: Det kanske blir långt senare. Och att faktiskt kunna säga till sig själv att så här, nej men okej. 1 300 i månaden, jag kan göra ränta på ränta-kalkylatorn. Det finns överallt det finns hos opti det finns hos er. Men fastigen, att ge ens barn en sund relation till träna. Även om det kostar så pass mycket alltså det är nog väl spenderade pengar alltså bara du inte, Petin tar ju inte buy now pay later lösningar nej det.

Nya perspektiv på träning och hälsa

Caroline: Känns som en bra grej också för att den här Petin som hon har det är ju, jag frågade vårt retor när hon sa är hon är hon vältränad den här Petin, ja. Hon är jacked. Det är det nya för tjejer. Att ha muskler. Ja jag förstår det. Och det sunt. För att vanligtvis är det att man ska vara smal.

Jan: Jag tänker att vi ska ta två frågor till på detta teman. Sen ska vi ta några misstag. Får jag plika in bara? Nej.

Balans mellan sparande och välmående

Jonas: Egentligen så säger vi ju inte. Även om vi nu pratar om att spendera. Vi pratar ju om att kunna använda pengarna för saker som är värdefulla. Utifrån ett perspektiv att vi redan har sparat in dem. Vi argumenterar ju inte emot sparande. Men vi diskuterar hur länge ska man göra det? När blir det diminishing returns på detta?

Jan: Jag upplever också att svaret är ju balans. Och att det dessutom är olika faser i livet. Men jag upplever att så mycket av… Diskursen där är ju att ju mer du sparar desto bättre person är du och jag ifrågasätter det också ibland för att det handlar ju om att spara i förhållande till de mål man har och sen kanske ha lite buffert ovanpå det sparandet att jag tänker ibland att man är som en ekorre som samlar nötter och så tänker jag såhär, jag behöver hundra nötter, ja men då kan jag ha 125 nötter för då har jag lite reserv men om det plötsligt ska komma en lastbil med liksom ett ton nötter så vet ett tusan om det hade gjort det bättre.

Mätbarhet och ekonomiska beslut

Jonas: Och det här är typiskt ur ett bolagsgivarperspektiv så är ju en klassisk sak man säger är what’s get measured gets done alltså vi och säkert väldigt många andra prefrontaltunga människor vi gillar ju att fokusera på det vi kan mäta och därmed optimera. Som jag var på innan vi kan inte mäta lycka, vi kan inte mäta stress, i alla fall inte särskilt bra.

Jonas: Men vi kan mäta mängden pengar vi har. Och

Jan: Vissa mäter det varje dag. Och optimerar vi för det beloppet. Jag får in avgifter direkt också. Så svaret är ju ofta en balans när någonting är effektivt. Svaret är inte bara deadheads bara, så tok mycket man kan, utan även leva på vägen. Svaret är inte alltid att bara minimera sina avgifter. Utan det finns en gräns. Men vänta, nu får du mindre avkastning. Ja men suboptimera. Exakt.

Värdet av personliga insikter

Jan: Men jag tänkte såhär, jag la ut en sån här. Detta är så roligt, ibland som du sa själv. Men detta är den här beslutsfällan. Min bästa bok, den som har sålt minst. Jag har också ibland såhär inlägg som jag tycker såhär, fan detta var det bästa inlägg jag gjort. Jag har ingen traction överhuvudtaget.

Jan: Jag på Instagram. En av mina sådana som jag gillar är ju liksom såhär, provocerat. Så sa jag såhär i början av året. Sparutmaningen, så var det såhär. Okej om du har investerat i Opti liksom under 2024. Då gick det bra. Det var ett bra börs och vi hade ett bra börs. Och innan dess också, du har förmodligen pengar. Så var det såhär men vet du vad, skippa månadssparandet i januari, ta ut pengar. Gör någonting rikt.

Att skapa balans mellan sparande och livskvalitet

Jan: Och så lite apropå det där, gör saker tillsammans med andra. Och så sa jag såhär, och berätta då för dina barn eller för din partner att det är pengar från sparandet.

Jan: Att det är avkastnings… Mentalbokföring gör det till avkastningspengar. Sen kan det vara att ni tar en glass man kan gå på bio eller göra någonting. Och folk är bara nej.

Caroline: Men varför? Och det.

Jan: Var Marcus och Kevin som frågade, varför kan inte vissa släppa sitt sparande för en månad? Och när är det okej att ta ut en summa för att fira?

Psykologiska aspekter av sparande

Niklas: Jag tror att det kan uppstå ett problem bland… Och jag säger mig själv bland oss som sparar väldigt mycket att vi kan bli väldigt regelstyrda. Alltså att vi lever efter… Vi sätter upp livsregler för oss själva och tanken att bryta dem, alltså det är en förlust. Då gör vi fel. Och vi människor hatar ju förluster.

Niklas: Alltså oavsett om det är jag har fått lära mig att den här avgiften den är ju lite lägre än den, varför ska jag ligga i något dyrare?

Jan: Det handlar inte om insikt här nu, det handlar egentligen inte om avgiften utan det handlar om att jag bryter mot regeln som säger att låg avgift.

Livsregler och ekonomiskt beteende

Jan: Ja men jag tror att det.

Niklas: Är liksom vi pratar väldigt mycket om det, alltså i terapirummet så pratar man väldigt mycket om livsregler, alltså vad har du för regler som du lever i och finns det vissa som är, ja men faktiskt håller dig ifrån att leva ett rikt liv. Alltså en livsregel kan ju vara såhär, nej jag är alltid jag ska alltid vara den som är mest städad på firmafesten och går hem först kanske såhär i nio fall av tio kanske jättebra men du kanske faktiskt går miste jättemånga härliga upplevelser som just sker mellan liksom 01 till 02 när typ, ja men DJn har slagit av musiken och så vidare så jag tror att det kan finnas ett problem där när det kommer till oss som månadsparare.

Niklas: Att vi vill inte svika oss själva och våra livsregler. Alltså vem är vi då? Kanske till och med vara en identitetskris.

Utveckling av ekonomiska verktyg

Jonas: Och det här kommer ju in i produktutveckling också. Vi införde ju en pausknapp på månadsparandet av en anledning. Alltså jag vill verkligen även om det mest lönsamma för Opti skulle vara att få folk att få in så många hårda regler och bara spara så mycket som möjligt och liknande.

Jonas: Alltså jävla lite fuck it. Vi har byggt bolag innan. Jag gör strikt detta för mig själv för att leda till en positiv förändring i många människors liv. Och om det då går mot bolagets lönsamhet att ha en pausknapp för att folk lever lite bättre i januari struntar det och går och gör något roligt med sina barn istället.

Jonas: Alltså det är ju en vinst. Apropå om man kan mäta och inte kan mäta.

Kundernas upplevelse av sparande

Niklas: Och vi märker ju det. Alla fina kundutlåtanden oavsett om det är på Trustpilot eller när folk faktiskt mejlar. Alltså de som tar ut och nästan ber om ursäkt förlåt att jag tar ut men nu har vi sparat och det här är insats alltså vi gör det till ett hus men att de ursäktar sig nästan lite för att de är dåliga och då har man ju alltså har delvis missförstått poängen.

Niklas: För att man vill inte vara…

Caroline: En sån här förälder eller dummare som bara vad gör du nu för någonting?

Hantering av sparvanor

Niklas: Jag tror att det finns när det kommer till de som har varit jätteduktiga på att spara alltså tanken på att slå av sitt månadssparande bara pausar det vilket ju är lätt att göra och unna sig allt det där som man har drömt om att man tänker att då är det kört, då liksom brister hela dammen, alltså då tappar jag de här vanorna som jag genom år har tränat in och jag har liksom lämnat massa osunda beteenden bakom mig tack vare mitt sparande och om jag nu börjar göra alltså då kanske det är kört att man katastrofierar och tänker att nu kommer jag aldrig hitta tillbaka till det. Men det är därför man pausar sitt månadspalare.

Jonas: Formuleringen är ju bättre. Och det är ju sådana här saker vi bygger in mer och mer i känslan. Alltså guardrails. Så att du ska kunna agera lite mer hedonistiskt i detta fallet utan att känna rädsla för kontrollförlust. Eller det är levande. Och det också en del av jobbet.

Personliga insikter om sparande

Jan: Gud vad spännande. Jag kan ju se mig själv såhär.

Jan: Varför jag har mycket lättare att göra detta. För att där upplever jag att i vissa fall är jag ju mindre regelstyrd. För att regler är ju en överenskommelse. Den kan man göra om i vissa områden. Men jag tänker såhär Niklas. Vi ska ju börja runda av här snart. Vad tänker du också såhär. Vad borde vi ha pratat mer om?

Niklas: Borde vi ha pratat mer om? Alltså jag.

Jan: Tänkte här i en massa så här beslutsfällor och jag är så här, shit, alltså vi sparar dem till ett eget avsnitt.

Viktiga lärdomar om ekonomiskt beteende

Niklas: Ja men beslutsfällorna tänker jag verkligen kan vara ett eget avsnitt och beslutsfällor de kan dyka upp alltså när vi ska sätta igång ett sparande. Jag menar vi kan ju titta på lite om man tittar på nätbanker hur folk beter sig hos dem och vad de hade kunnat få för avkastning om de hade legat hit kanske enklare lite mer automatiskt alternativ.

Niklas: Beslutsfällor finns. Kan du ge några.

Jan: Exempel på vilka beslutföljare man har koll på?

Vanliga ekonomiska fallgropar

Niklas: En klassiker som alla drabbas av är ju att vi människor är flockdjur. Alltså vi följer flocken. Så är det många som gör någonting av något, då tänker vi att okej då måste ju det vara det rätta. Och jag menar, det mest extrema exemplet i de här sammanhangen är ju Mimstock-perioden där.

Niklas: Och väldigt förstärkt av hur den appen då, Robin Hood, var utformad. Där de ju verkligen förstärkte så här, så här många har just nu köpt GameStop. Så här många är inne. Och eftersom vi följer flocken, det är en möjliggörare hur andra gör, så är det ju väldigt lätt att trilla dit. Okej så många hundratusentals personer kan väl inte ha fel?

Niklas: Jo, det kan de verkligen. Alltså för det är hundratusen individer och individer drabbas av tankefel. Så det är en klassiker. En annan klassiker som jag… också drabbas. Jag är så mottaglig för den själv. Jag kallar den för förankringsfällan. Alltså i Black Friday i tider är den ju överallt. Det här har kostat så här mycket men nu är det på rabatt så nu är det så där mycket.

Jan: Jag säger samma sak. Och jag brukar ju också säga att alla fattar ju att fotboll kräver träning.

Psykologin bakom investeringsbeslut

Jan: Klassiskt. Jag köpte den här aktien den har gått ner 90%. Då säljer jag den när den har gått upp.

Niklas: Ja, och det jag tror det är nästan när jag började läsa om, för den som vill förkovra sig alltså Daniel Kahnemans gamla texter den psykologen det är ju där finns det ju, han var en så duktig skribent och duktig psykolog och det var ju hela min ingångspunkt när jag blev psykolog, den forskningen.

Förståelse för investeringspsykologi

Niklas: Och då kom jag i kontakt med den här klassiska. Det vanligaste misstaget investerare gör är att de behåller förlorare alldeles för länge i väntan på att man vill inte realisera förlusten. För vi hatar förluster. Och en liten sån tumregel jag har för mig själv där. För jag gudarna ska veta att jag har gjort några dåliga försök att vara en stockpicker i mina dagar alltså om någonting faller 90% och Jonas det är du som har läst ingenjör här men då är det väl ändå så att då måste det gå upp 180%?

Jan: Nej.

Jonas: Mycket mer, ja gud vi sitter med en teknisk fysiker.

Niklas: Om det går ner så mycket, och då kan man ju börja fråga sig att såhär, är det rimligt liksom, alltså har jag exempel på värdepapper som har gjort en resa om nästan ta på allt och sen bara upp en.

Vikten av att agera i tid

Jonas: En väldigt enkel grundläggare är att rätt tillfälle att förbättra någonting är alltid det var alltid igår, men i brist på det så är det alltid nu, det är hellre 10% av kapitalet som faktiskt är någonting som kan växa än att sitta i 10% i någonting som bevisligen var så värdelöst att det följde men det.

Jan: Är så många men jag tänker två grejer en som jag liksom hela tiden brottas med, framförallt med många andra och det är ju den här som ni också och alla måste skriva ut historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning och sen, och alla läser det för att man måste klicka sig igenom det det står på varenda fond faktablad, det står på varenda hemsida vi skriver det i varenda utskick varenda Instagram post måste det stå och sen så frågar jag varför valde du denna fonden för den gick bra 2024 hur, alltså vad är det som gör att vi liksom att vi är så dumma.

Psykologi bakom investeringsbeslut

Niklas: Jag kan ta min. Dels tänker jag att är lite av en gränssnittsfråga för oss i branschen. Alltså att det är ju en sak som vi lyfter upp. Alltså vi pratar ju om historisk avkastning och visar de siffrorna. Skriver man om investeringar, då pratar man om de här sju, sex procenten som över tid att det går upp.

Niklas: Och jag tror att det kan ha en motiverande effekt, men det är ju också den liksom informationen som är typ mest tillgänglig för nybörjarna eller experten. Och vi människor styr ju våra beslut av tillgänglig information, inte av rätt information. Jag tror att det är därför man kan.

Marknadens inverkan på beteende

Jonas: Förflytta in där. Gärna.

Jonas: Det är ju också ett problem med incitament. Att om du går in på i små och storbankerna, i allra högsta grad nätbankerna, så hittar du snabbt listor med årets fondvinnare, till exempel. Varför finns de så tillgängliga? Jo, därför att köpa den här bankens gratis eller nästan gratisfond. Det är ju en instegsprodukt.

Jonas: De vill inte att du ska ligga kvar där. Jämför snittavkastningen per krona för nätbankerna jämfört med vad deras egna fonder kostar. Det är, om jag minns rätt, så en viss fond som slutade på zero gick väldigt länge på marknadsföringsbudgeten för det bolaget. Inte på, ja, vanligen. Det var ju ren marknadsföring.

Jonas: Och man vill ju såklart att man ska dit, därför att fonderna som går upp mest och följer aktien ner mest är ju de som tar en betydligt högre risk. Betydligt mer nischade innehav måste du per definition ha. Du hittar aldrig en indexfond där. Det omöjligt. Och det är också de som har högst avgift. Så då är vi tillbaka det är ju ren app-säljning men där.

Utmaningar med investeringsrådgivning

Jan: Men där kan jag okej, nu blir det återigen förlåt, personligt här, men jag kan ibland nu uppleva att när jag pratar med nya sparare eller så här, så hamnar jag också men nu fick jag så här, nu pratade jag om indexfonder jag pratade då om fondrobot jag sa så här, men börjar jag spara i en fondrobot nej mycket bättre att köpa investor, ingen fondavgift och så var jag så här, blev jag nyfiken vad är caset att köpa investor de har gått bra jättelänge.

Jan: Och jag är så här det är som en person som när jag pratar med, som sa så här men du Jan jag har 14 procents bolåneränta och jag var bara 14, shit det blodstepp så hur går det till, så sa han nej jag har fyra bolån ett på 3 procent ett på fyra, ett på tre och en halv och lägger ihop dem så blir det 16 och du vet, jag blev så här var börjar man och sen tänker jag så här.

Jan: Jag behövde göra massa av misstag du behöver säkert också göra dina misstag och nu kommer jag få massa liksom såhär, ja hade jag fått välja en aktie hade jag också valt Investor men jag upplever liksom att att liksom motiveringen lämnar en del att önska. Alltså där, verkligen.

Vikten av perspektiv i investeringsbeslut

Jonas: Vi är, gud det finns mycket att säga här men det klassiska argumentet Anders lyfter ibland på sådär, någon säger ja jag skulle ha haft Sverige, mer Sverige förra året, och då Anders säger, nej du skulle ha haft mer Australien förra året, det är mycket mycket bättre än Sverige vad ska vi hålla på med Sverige, varför nöjer det med Ynkar det där Sverige gick för lite värdelöst förra året men det är en annan sak, det är det där det finns alltid en annan mycket större fisk, men och det är det här vi börjar snubbla på oss själva apropå beteende och tro kanske att vi kan replikera det där, saker som har varit bra kommer fortsätta vara bra en kurva går upp, vi tror vi kommer fortsätta göra det.

Förståelse för investeringsbeslut

Jan: Och så tänker vi inte, och det är väl kanemann system 1 och system 2 att vi tar det som jag tyckte var bra vi tar tillgänglig information och har inte rätt, och vi tänker inte på så förutsättningarna likadana ut, det många också som börjar spara och läsa Ben Grahams bok Intelligent Investors bara, du vet nu ska jag köpa bolag under bokfört värde ja fast det fanns vissa förutsättningar på 30-talet som inte finns, 2030 som hette liksom såhär. Man investerade inte på aktiebörsen utifrån ett investeringsperspektiv utan det var spekulation fram till dess.

Jan: Det var lägsta sämsta ekonomin på 650 år. Alltså att det är en massa förutsättningar som inte…

Marknadens utveckling över tid

Jonas: Och det kan vara så skönt om jag nästan får flippa det. Att idag kan vi se att sådana förutsättningar finns hela tiden. Vi gillar ju att titta på de monumentala skifterna som har hänt. Avskaffan av en guldmynt fot.

Jonas: Okej saker förändrades. Globalisering av marknaderna som ledde till att det inte var begränsat till att handla i Sverige. Och Tyskland tog in till en utländsk investerare. När sånt där öppnar upp så sker en förändring. Och de förutsättningar vi jobbar under idag är ju så fascinerande och välbevisade.

Jonas: Att vi har fått en så effektiv finansmarknad sett till noterade innehav och information kopplat till dem. Att det bästa man kan göra är att jogga med klungan. Det vill säga index. Och då har problemet flyttats inte från att stockpicka tillbaka till Graham, utan det har mer flyttats till, okej, index absolut, men vilket index?

Modern investeringsstrategi

Jonas: Vilken indexfond? Vilken kombination av indexfonder? Så vi behöver liksom zooma ut från bolagsnivå till tillgångsslagsnivå. Och på sitt sätt blir det mer tekniskt, men det blir lite annorlunda på det.

Jan: Mm, precis. Gud, alltså jag känner så att vi kan prata mer. Vi brukar kunna göra det. Men jag tänker också så här, Niklas, om du liksom så här ska runda av de sista minuterna här, vad tycker du att den som lyssnar borde ta med sig?

Jan: Vad är liksom takeaways? Vad är detta gör dig till en bättre sparare?

Viktiga lärdomar för bättre sparande

Niklas: Om jag ska fråga mig på några sparpsykologiska tips för hur man blir en bättre sparare, då skulle jag verkligen vilja bara förenklat titta på, vad är det för beteenden som kännetecknar en som är en bra sparare. Och många som lyssnar.

Niklas: Ni har löst det första. Ni har börjat spara. Ni löser säkert regelbundet. Spara mera. Det är det andra. Alltså utöka månadssparande. Det kommer in en skatteåterbäring. Det kommer säkert hända många nu. Med tanke på att räntorna är så höga. Man skjuter över det. Man sparar lite mer. Och ni fortsätter spara.

Niklas: Alltså ni vet. Sitt still i båten. Det stormar. Förhoppningsvis har ni en tjänst kanske som Optis som gör att man kanske inte behöver bry sig så mycket om. Om hur det ser ut i världen. Så man kan sitta lugnt. Man panikerar inte. Så det skulle vara första. Alltså verkligen tänka till. Vad är ett bra sparande för mig?

Kloka val för ekonomiskt välmående

Niklas: Sen skulle jag vilja trycka på. Vad är ett bra spenderande? Alltså vad är de val jag kan göra här och nu som jag kan må så bra som möjligt av. Med mig eller min familj. Vad är det som skapar värde? Det finns ju några tumregler där. Spendera pengar på andra. Spendera pengar på upplevelser. Köp inte saker för pengar du inte har som du behöver betala senare, långt efter upplevelsen är hand.

Niklas: Betala först. Njut senare. Välgrundade beslut som ligger i linje med det liv du vill ha. Det skulle vara ett medskick. Sen vill jag också bara skohornar in ett medskick. För dem som lyssnar här. Ni har ju koll på mycket av det här. Men era vänner och bekanta har inte koll på det. Hur får man igång dem? Där skulle jag verkligen fundera på.

Att hjälpa andra till bättre ekonomi

Niklas: Vad kan du göra i termer av att göra det enklare för dem? Att komma igång, att skapa mer möjligheter, alltså faktiskt avsätta tid med dem. Sitta ner, ta det i lugn och ro. Visst det tar fem minuter hos oss, men säg en timme. För det är mycket ångest som ska bollas runt omkring. Och hjälp dem med motivation.

Niklas: Alltså fråga dem verkligen så här. Men vad är det du vill uppnå? Alltså du vet att du måste spara, du vet att du får ångest av att tanken är att du inte sparar. Men låt oss prata lite om vad du ska spara till. Vad är det för liv du vill leva? Vad är det för någonting du behöver på ISK för att känna en trygghet när det stormar?

Att stödja andras ekonomiska utveckling

Niklas: Det samtalet tycker jag att alla som lyssnar kan ha med. Mer de där nära och kära som får ångest av att prata om sådana här frågor med er. Det kommer vara jobbigt i början, men det kommer jättegivande sen.

Jan: It’s worth it.

Jonas: Ja verkligen. Och så kanske vi lyckas bli sparande personer efter att ha gjort det i fem månader.

Hantering av ekonomisk oro

Jan: Du skrev ner någon fråga här, säger jag. Ska du ta den sista?

Caroline: Niklas, hur ska man göra när man panikerar?

Niklas: En klassisk man ska inte undvika så mycket här i livet. Undvikande kan ju gå till en destruktiv sida om man bara skygglappar på hela tiden. Men när det är, så länge du har ditt sparande, om du har stockpickat och varit inne i sådana här jättevolatila alltså, I can’t help you, sorry.

Niklas: Då får vi göra om och göra rätt i ett senare tillfälle. Men om du har ett bra sparande som du är trygg med och du har förstått vad risk innebär det går upp och ner, det svänger. Alltså minska mängden triggers. Alltså, du kanske inte ska läsa liksom, du kanske inte ska få push-notiser från ekonomi-appen.

Hantera oro på ett smart sätt

Niklas: Du kanske till och med ska ta bort Sparappen som du använder. Och det ser vi ju för ett beteende som ofta uppstår, att får du logga in mer, kanske inte minst på de stora nätbankerna, när det går upp men sen när det stormar och går ner då går ju inloggningarna ner också. Och det tror jag kan vara en ganska hälsosam skyddsmekanism.

Niklas: Så minska mängden triggers som skulle kunna trigga de här destruktiva beteendena. Panikera, sälja eller eller för den delen försöka det på någon så här sjuk marketing tajming som, det var ju en spännande studie som visade att försök att tajma marknaderna har ju verkligen boomat sedan pandemin. Alltså fler och fler gör det och all forskning säger att gör det inte.

Niklas: Alltså du kan inte, det är inte en framgångsrik strategi att försöka göra det. Så vad kan man göra när det stormar? Minska triggers för osunda beteenden. Ta bort apparna. Blunda för nyheterna. Gå på bio. Alltså gör den typen gör något annat.

Att hantera ekonomisk ånger

Jan: Men då tar vi också en sista för jag brukar alltid säga såhär och detta är Sandra på Instagram hon får sista frågan alltså när man ånger när man har varit liksom i besök för jag brukar säga att att spara innebär att man får ett klippkort i ångerns tempel för att man kan alltid liksom man borde spara tidigare man borde ha köpt mindre man borde ha köpt mer man skulle ha sålt alltså såhär det är alltid någonting man kan ångra ekonomiskt och i detta fallet var hon såhär jag har sparat mina barns sparande på ett sparkont i över tio år hur tar man sig förbi liksom den här ångern när man känner såhär jag har fuckat Sandra.

Framgångsrikt sparande börjar med självacceptans

Niklas: På Instagram du är så duktig som har sparat till dina barn i tio år alltså vilken alltså nu har du kanske ingen avkastning och gör de där sjuka men fasiken alltså ta lite av de pengarna och gör något alltså gå ut och fira att du har varit så jäkla duktig alltså så. Och det hade kunnat vara så mycket värre.

Niklas: Men även om Sandra på Instagram hade varit en sån här, jag kom på nu att jag borde ha sparat till mina barn och de fyller 18 om tre år. Varför började jag inte när? Eller jag borde ha sparat till pensionen. Alltså fyra framgångar och nu vet du ju vad du gjort för fel. Alltså nu kan du flytta över till, bort från det riskfria sparandet till någonting där det kanske kan ta lite mer risk så att du får en lite mer utväg.

Niklas: Och du har ju en jättebra grundplåt att börja med.

Jan: Alltså,

Niklas: Fan du är en jäkla vardagshjälte Sandra. Jag älskar detta också. Fyra. Jag har alltid att hitta något positivt.

Att se det positiva i våra ekonomiska beslut

Niklas: Ja, men problemet med oss människor, och det är säkert det som har fått oss att överleva och utvecklas och så här, men vi är så jäkla duktiga att fastna vid det negativa.

Niklas: Alltså, åh jag har sparat i tio år men jag gjorde det på ett riskfritt så nu är inflationen och hej och håh. Ja, absolut, det är kanske inte toppen men fokusera på att du har gjort en jäkla gärning som inte så många har lyckats med för dina barn du har gjort någonting varje månad för dem, alltså fira det och de flesta sparar inte de gör ju inte det det är också värt att du gjorde ju på Instagram bara häromdagen, hur mycket har folk på ISK vad var medianen 78 000 alltså jag gissar att Sandra, du ligger bra mycket över medianen alltså du kanske till och med kommer att ligga på medelvärde runt 400, vad vet jag nej exakt det är jättefint du är en jäkla vinnare nu vet du hur du gör rätt du har ju kommit till insikt, så grattis ja, grymt.

Avslutande frågor och insikter

Jan: Sämsta rådet du har hört inom finans det var alltid vår avslutande fråga.

Niklas: Jag hoppas ju på att bli inbjuden till alla de här eventen där sparekonomerna får vara deras mingel och sådär man får gratis lunch och sådär men jag var i en panel med omringade av sparekonomer för två år sedan på Almedalen och då var det någon som sa såhär privatekonomi, vi kan ingenting privatekonomi måste bli ett grundämne i skolan och alla sparekonomer bara ja, ja, ja, alltså det var som om någon hade sagt sänkskatt på ISK att det var såhär ja, det var som konsensus det finns väldigt lite psykologisk forskning som pekar på att en kunskapshöjning leder till en beteendeförändring absolut att ni som lyssnar på den, ni kan massa om ekonomi och ni har en bra ekonomi, det är korrelation.

Kunskap kontra beteende

Niklas: Men jag menar korrelation och kausalitet är inte samma sak. När man har försökt experimentera och det kan handla om hälsa. Man lär folk om vad som är bra beteenden inom hälsa. Det kan handla om hållbarhet. Man lär sig om CO2-avtryck för diverse saker. Det kan handla om ekonomi. Bättre financial literacy. Börjar folk sedan bete sig annorlunda? Nej, det finns ingen sådan forskning som pekar på att mer kunskap bättre beteenden inom sparande.

Niklas: Kunskap är överskattat. Det är en sak som jag märker att många… Åh Vad jobbigt. Han har fel, men bara fråga Hur mycket vet inte ni som tittar om CO2-utsläpp och olika saker klimatavtryck och ändå så gör ni samma sak.

Jan: Vet du vad, jag har haft detta xxemplet på en föreläsning. Jag hade exempel såhär, hur många här inne liksom tycker att de själva väger lite för mycket eller känner någon som väger för mycket? Typ alla räcker upp handen och sen frågar man såhär, hur många här inne vet inte hur man går ner i vikt? Ja exakt och det är väl lite poäng…

Niklas:
Så det är en sak alltså att man tror att med kunskap så kommer beteendeförändring och jag skulle säga attmMed förenkling med mål med motivation och med fler möjliggörare som triggers då kommer beteendeförändring.

Kunskap vi ska inte förringa det men vi ser inga effekter när det kommer till sunda ekonomiska beteenden. Bara för att man har en hög financial literacy helt plötsligt så händer allt magiskt. Det är andra saker som styr Spännande.

Jan:
Coolt. Jag tänker såhär, fantastiskt stort tack Niklas.

Tack Jonas. Och jag är såhär, alltså vi har pratat i över två timmar. Jag är såhär, vi har flera timmar kvar i kommande så inte bara gå igenom de här beslutsfällorna och liknande. Så jag hoppas att ni är sugna på att komma tillbaka.

Niklas:
Ja men, gud ja. Alltså folk vet väl att vi spelar in i Malmö, en fantastisk stad. Alltså man tackar gärna dig till ett besök i Malmö. Jag kommer jättegärna tillbaka. Det här var så kul. Tack

Jonas:
Tack till er som lyfter de här frågorna också. Det är så lätt att “deadheada” som vi innebär innan på det som är lätt att göra när det kommer ner till beteende och sånt där. Tack!