Hem » Avsnitt » Om pension, vanliga misstag och risknedtrappning380 | Reklam / Sponsrat

Om pension, vanliga misstag och risknedtrappning

med Patrik Adamson från LYSA

Ett av de vanligaste misstagen kring pension är att man ligger fel i risk. Unga har generellt för lite risk och äldre bär generellt för mycket risk. Ett misstag som kan kosta jättemånga tusenlappar i pension. Det är temat för veckans avsnitt som även introducerar konceptet risknedtrappning (eng: glidepath) och Lysas nya lösning för pensionssparande.

• 
• 1 tim 3 min
• 
• 
• 
• 61
• 
• 

Reklam för Lysa AB som därmed gör allt annat på RikaTillsammans också möjligt. Läs mer om våra tankar kring samarbeten.

Riskinfo: Detta avsnitt berör en eller flera olika typer av investeringar. Investeringar innebär alltid en risk. Värdet på dina pengar kommer både att öka och minska. I värsta fall kan du förlora hela ditt insatta kapital. Det finns inga garantier. Och, allt detta är okej. Risk är det vi får betalt för. Vissa investerar baserat på tidigare avkastning, men breda och passiva fonder med låga avgifter tenderar ge bäst framtida resultat. Vi rekommenderar alltid kontakt med en finansiell rådgivare, då detta inte är eller ska uppfattas som finansiell rådgivning. Läs mer i våra villkor.

Avsnitt 380. Senast uppdaterad 2 månader sedan (2025-08-25) av Jan Bolmeson.

Denna video finns att se på Youtube eller via videon ovan.

Innehållsförteckning

• 00:00:00 - Intro
• 00:04:20 - Hur svenska pensionssystemet fungerar
• 00:07:03 - Ska vi vara oroliga för pensionssystemet?
• 00:10:40 - Vem är det här avsnittet för?
• 00:12:37 - Flytt av pension går fantastiskt långsamt
• 00:21:23 - Ett miljonmisstag
• 00:28:20 - Lysas skräddarsydda riskhantering
• 00:38:01 - Lika stora uttag hela pensionen - hiss eller diss?
• 00:40:45 - Återbetalningsskydd pension
• 00:47:02 - Vad blir kostnaden?
• 00:48:57 - Vem kan och borde flytta sin pension till Lysa?
• 00:52:48 - Läskigt att ha barnens, mitt eget och pensionen hos Lysa
• 00:54:35 - Värdet av anpassad risk

Du kan lyssna på detta avsnitt (380) där poddar finns, t.ex. på Spotify, Apple Podcast och Acast. För innehållsförteckningen med tider, se fliken till vänster med längden på avsnittet.

Vi transkriberar nästan alla våra avsnitt så att du kan läsa istället för att titta eller lyssna. Du hittar tanskriberingen i forumet i det första eller andra inlägget.

Referens: Saknas.

Det finns 61 kommentarer du kan läsa längre ned på sidan. Följ diskussionen och kommentera gärna i forumet.

Dela med en vän eller skicka vidare till dig själv.

Föregående
379. Livförsäkring: en trygghet för dig och din familj Eller, visa alla poddavsnitt.

Nästa
381. Frågor att ställa sig och sin partner i slutet av året

För transparensens skull: Veckans avsnitt är i samarbete med och reklam för LYSA eftersom vi intervjuar Patrik Adamson som är VD. Vi har även sedan 2019 majoriteten av vårt sparande hos LYSA.

Ett sätt att beskriva ett långsiktigt smart och bekvämt sparande är att det är som att köra bil. Det är något som i perioder kräver att man trycket på gasen för att komma fram och ibland behöver man bromsa för att inte ta onödiga risker och krascha i diket.

Motsvarigheten i sparande är att aktieindexfonder är gasen som står för värdeökningen och tillväxten. Räntefonder är bromsen som ser till att du har kvar det som du har tjänat på aktierna. Båda behövs för att att åkturen ska bli bekväm. Men det krävs att man vet när man ska gasa och när man ska bromsa.

En stor insikt för mig kom för ett par år sedan när @JFB i communityn gjorde en sammanställning över hur de olika pensionsbolagen ställde in andelen gas och broms beroende på ens ålder. Det skiljde jättemycket – allt från vissa som fiskörde till andra som körde med typ turbo.

Än värre blir bilturen om man t.ex. vill gå i pension vid en annan ålder än riktåldern. Säg att man vill gå ett par år tidigare, då kommer leverantören gasa när du egentligen borde bromsa. Eller tvärtom.

Grundregeln är att när man är ung så har man ofta möjligheten att bära mycket risk. Man har lång tid på sig och tiden arbetar till ens fördel och man behöver inte pengarna i närtid. Ett dåligt år påverkar inte nämnvärt. Därför vill man ha nära 100% aktieexponering för att bygga upp så mycket pensionskapital som möjligt.

När man börjar närma sig pensionen vill man ta mindre risk eftersom pengarna behovs inom kort. Ett dåligt börsår skulle kunna innebära att man inte kan gå i pension utan behöver skjuta upp den. Därför vill man “säkra” hem en del av pengarna.

Av de lösningar som finns idag är t.ex. premiepensionfonden AP7 SÅFA:s lösning den mest kända. Fram till 55 års ålder har de full gas med 100% (och ibland till och med högre) aktieexponering och därefter börjar de bromsa in med ca 3% per år. Så en 65-årig har i snitt 70% aktier och 30% räntor.

Denna nedtrappning från aktier till räntor brukar ofta kallas för det engelska ordet glidepath eller på svenska riskreduktion, risktratrappa eller risknedtrappning.

Problemet med entrélösningar (även hos bra aktörer)
Problemen som vi pratar om i avsnittet med Patrik är att de flesta av dessa glidepaths ska passa alla och då passar de sällan någon. Till och med lösningar som vi gillar med tjänstepension hos t.ex. Avanza har en ganska dålig lösning med sin entréfond “Avanza 75”.

Den ger 75% aktieexponering och 25% ränteexponering. Det är perfekt om man är typ 58 år, ska gå i pension vid 65 år och följer typmodellen som AP7 SÅFA har. I nästan alla andra fall är den fel.

Den är fel för en 40 åring som har 25 år kvar till pension för hen borde ha 100% aktier. Den är fel för en 65 åring som ska gå i pension till nästa år för hen borde ha mer räntor. Den är även fel för 58-åringen som vill gå i pension vid 63 år. Än värre blir det när vi tittar på många av de kollektivavtalade pensionerna som tvingar in även unga personer i en traditionell förvaltning med ännu högre ränteandel.

Flytta pension till Lysa
Rent praktiskt anmäler du dig via Lysas hemsida, sedan hjälper de dig – kostnadsfritt – att undersöka vilka pensioner du har som är flyttbara. Därefter får du godkänna en eventuell flytt till dem.