Om fondägandet i Sverige
med professor Daniel Waldenström
Hälften av den vuxna befolkningen äger fonder. Räknar vi med pensionen, så är det nästan 100% av befolkningen. Medianvärdet är ca 55 000 kr och medelvärdet är ca 243 000 kr. Skillnaden mellan män och kvinnor är ganska små och utbildning har ett starkt samband med fondägande.
Om fondägandet i Sverige Avsnitt 321 med professor Daniel Waldenström. Publicerat 2 år sedan.
Äldre information: Vi försöker alltid se till att våra avsnitt, information och ämnen alltid är aktuella. Högst sannolikt är detta relevant även idag, men vi vill bara att du ska vara medveten om att det är publicerat mer än 18 månader sedan (2023-09-10). Tvärtom gäller ju många gånger, ju äldre information, desto mer relevant eftersom den bestått tidens tand ("The Lindy Effect"). 😁 Är du osäker? ställ en fråga i forumet så hjälps vi åt.
Denna artikel kan innehålla sponsrade länkar.. Vår tanke kring samarbeten.Innehållsförteckning
- 00:00:00 - Intro
- 00:03:16 - Välkommen Daniel Waldenström
- 00:07:36 - Sverige: ett fattigt land som blev rikt
- 00:13:07 - Stagnation i stora delar av västeuropa
- 00:18:29 - Fondägande: en demokratisering marknadsekonomin
- 00:22:48 - Allemansfonderna ett sätt att hjälpa företag och folket
- 00:28:12 - Från fattigdom till ett institutionellt sparande
- 00:33:21 - Ägt boende: bra investering som minskar klyftorna
- 00:38:15 - 100% av befolkningen äger fonder om vi tar hänsyn till premiepensionen
- 00:42:55 - Kvinnor har högre medianvärde än män
- 00:47:56 - Hög andel fondägande i Sverige
- 00:53:20 - Sparande över livsscykeln
- 00:58:26 - Förmögenhetsstatistik i Sverige
- 01:03:05 - Sparande i förhållande till utbildningsnivå
- 01:12:04 - Oro för det nya premiepensionssystemet
Referens: Saknas.
Sammanfattning, guldkorn och citat från avsnittet
Våra och communityns tankar, insikter och förslag på nästa steg utifrån avsnittet.
I veckans avsnitt intervjuar vi professor Daniel Waldenström som förra året skrev en rapport “Fondägandets struktur i Sverige: En empirisk undersökning” för Fondbolagens förening förra året. Daniel som har doktorerat både i nationalekonomi och ekonomihistoria ger en jättefin överblick både över fondsparandets historia, slutsatserna som han kom fram i rapporten men han kastar även ljus på saker som vi kanske inte tänker (eller uppskattar tillräckligt) såsom att vi har ett ambitiöst välfärdssystem.
Vi pratar om att vi har ett ganska lågt sparande, men att det många gånger kompenseras av att vi just har t.ex. ett ambitiöst välfärdssystem som man i vissa fall kan motsvara ett sparande på flera tusen om vi hade haft ett annat system. Jag arbetade ett par år i en friskola som hade både grundskola och förskola och jag kommer ihåg att bidraget per elev låg mellan 70.000 och 120.000 kr per år. Det är ju något som vi föräldrar i Sverige inte behöver betala. Samma sak om man tittar på sjukvård eller liknande.
Jag vet att många i communityn gillar att jämföra sig själva, så kolla gärna i in i forumtråden där vi har en hel del siffror och grafer från rapporten. 🙂
Men några siffror som stack ut för mig utifrån hushållens direktägande i fonder:
▸ ca 50% av befolkningen äger fonder direkt eller via ISK
▸ sedan tidigare vet vi från Euroclear att bara ca 20% äger aktier på samma sätt
▸ Medianvärdet är 55.000 kr (dvs, om du har mer så äger du mer än 50% av befolkningen)
▸ Snittsiffran (som dras upp av några enstaka individer) är ca 243.000 kr
▸ Kvinnors mediansiffra på 58.000 kr är högre än mäns på 51.000 kr ▸ Mediansiffran per ålder är:
▸ — 0 – 19 år: 25.000 kr
▸ — 20 – 34 år: 23.000 kr ▸ — 35 – 49 år: 29.000 kr
▸ — 50 – 64 år: 69.000 kr
▸ — 65+: 166.000 kr
Dessa siffror går väl i linje med siffror från både SCB och Avanza. Man kan förhålla sig till dessa siffror på olika sätt. För någon är de jättehöga, men för någon annan kan de också vara lägre än vad man hade gissat. Det är lätt att alltid tro att alla andra är så “rattade” och har väldigt mycket mer pengar än en själv. Min upplevelse är att det sällan är så.
Vidare pratar vi även lite om hans artikel på economistas om att ägt boende är – utifrån ett samhällsperspektiv – en bra investering som minskar klyftorna. Vi kommer även in lite på det med skatter och några av de utmaningar som vi har i samhället idag. Tillsammans med lite historisk tillbakablick kring allemansfonder, pensionssystemets tillkomst och annat så hoppas vi att du gillar veckans avsnitt. 🙂
Tack för denna veckan!
Jan, Caroline och Daniel
Vanliga frågor och svar
Nedan har vi sammanställt svar till några av de vanligaste frågorna. Om du inte hittar svaret nedan, ställ gärna en fråga i forumet.
Saknar du en fråga? Ställ gärna en fråga i forumet.
Relaterade avsnitt, artiklar och annat kul
Om du gillade detta avsnitt, då kan du även gilla nedan:
Andra sidor som länkat hit
Etiketter
Denna sida har kategoriserats med följande etiketter som du kan utforska.
Communityns tankar om avsnittet
Nedan följer 9 av totalt 27 kommentarer. För att följa hela diskussionen, skriva en egen kommentar eller ställa en fråga, gå till forumet. Vi ses där! 🙂
Missa inte något – få våra uppdateringar
till din inkorg!
Få tillgång till våra senaste bästa tips, verktyg, avsnitt, videor, grafer och studier – direkt i din mejl!
- Notis till din mejl när vi släpper något nytt
- Kostnadsfritt, du kan sluta när du vill
- Någon gång i veckan
Om inte formuläret ovan visas, klicka här!
Ytterligare saker vi tror att du kan gilla
Om du gillade detta, då kan du även gilla nedan:
Delen gällande ägt boende var ju inte helt klockren tänker jag… så hyrda boenden slits mer (enligt vilken statistik? Kan tänka mig att ex. badrum, vitvaror, golv etc. lever otroligt mycket längre i hyresrätter även om de skulle kunna klassas som uttjänta), men det kan ju lika gärna vara kopplat till personerna som i större utsträckning bor i hyresrätt? Dvs. det hade blivit mycket slitage även i ägt boende för dessa personer.
Gällande Tyskland, förmögenhet hos medelklassen och ägt boende så är bostadsägandet ännu lägre i Schweiz som ändå anses ganska rikt. De gynnar sparande i produktiva tillgångar skattemässigt och i princip brandskattar bostadsägare, just för att uppmuntra befolkningen i rätt riktning. Jag tror förklaringen ligger i tyskarnas inställning till aktieägande av historiska skäl.
Citat från artikeln:
Apropå artikeln så skrev Daniel denna i DI Debatt häromdagen:
Intressant citat:
Liten sidonotis.
Under introt på Youtube så var bilden svart, var det så bara för mig?
Två lösryckta reflektioner som egentligen inte har med ämnet att göra.
@janbolmeson, du brukar inleda alla intervjuer med att lista upp en massa saker om den du ska intervjua och sedan fråga ”är det något du vill tillägga?” Och du får alltid svaret ”nej, det var bra sammanfattat” i någon variant. Varför inte istället ställa en annan fråga, t.ex:
Det fina är att ovanstående frågor även ger utrymme för något som du inte räknade upp. Det hade garanterat gett ett mer spännande svar än att du sammanfattade deras yrkesliv på ett bra sätt.
En annan reflektion är att vi borde slå ett slag för ”mediansvensson” och försöka knuffa undan ”medelsvensson” eftersom man i ekonomifrågor där man vill jämföra med sig själv oftast är intresserad av ”vanligsvensson”.
Tack för ett intressant och allmänbildande avsnitt. Gärna mer sånna här diskussioner.
Jag som klantade mig. Det kommer en ny version inom kort.
Sjukt bra. Det tar jag.
Tack för alla dessa små tips som gör avsnitten bättre. Uppskattar det jättemycket. Tack!
Fortfarande väldigt tunt, vilken artikeln iof medger. Det där med att försöka mäta slitage med hjälp av ”värdeminskningsmodeller” var ju bara helsnurrigt. Att folk generellt tar hand om sådant de äger bättre är logiskt, men det är bara en liten detalj i helheten. Om man i ägt boende ex. slänger ut fullt fungerande kök eller golv i mycket högre utsträckning än i hyrt boende har det ju föga betydelse att köket är så välhållet där i containern på återvinningsstationen.
Finns ju hus från miljonprogrammet som rivts men det kanske beror lite på att byggkvalitén inte var den bästa.
Vissa hyreslägenheter bor det alldeles för många i vilket sliter väldigt mycket på badrum t.ex.