SANDBOX | XS (Extra Small) <576px SM (Small) ≥576px MD (Medium) ≥768px LG (Large) ≥992px XL (Extra Large) ≥1200px XXL (Extra Extra Large) ≥1400px | 250917 01:34:21

Om fondägandet i Sverige

med professor Daniel Waldenström

Hälften av den vuxna befolkningen äger fonder. Räknar vi med pensionen, så är det nästan 100% av befolkningen. Medianvärdet är ca 55 000 kr och medelvärdet är ca 243 000 kr. Skillnaden mellan män och kvinnor är ganska små och utbildning har ett starkt samband med fondägande.

Om fondägandet i Sverige Avsnitt 321 med professor Daniel Waldenström. Publicerat 2 år sedan.

Äldre information: Vi försöker alltid se till att våra avsnitt, information och ämnen alltid är aktuella. Högst sannolikt är detta relevant även idag, men vi vill bara att du ska vara medveten om att det är publicerat mer än 18 månader sedan (2023-09-10). Tvärtom gäller ju många gånger, ju äldre information, desto mer relevant eftersom den bestått tidens tand ("The Lindy Effect"). 😁 Är du osäker? ställ en fråga i forumet så hjälps vi åt.

Denna artikel kan innehålla sponsrade länkar.. Vår tanke kring samarbeten.
Avsnitt 321 För dig som vill förstå hur svenskars fondsparande ser ut och utvecklats historiskt. Passar även dig som funderar på ditt eget sparande i relation till andra, här får du konkreta siffror och insikter om allt från könskillnader till utbildningsnivåns påverkan. Publicerat 2 år sedan (2023-09-10).
Du kan lyssna på detta avsnitt (321) där poddar finns, t.ex. på Spotify, Apple Podcast och Acast. För innehållsförteckningen med tider, se fliken till vänster med längden på avsnittet.
Vi transkriberar nästan alla våra avsnitt så att du kan läsa istället för att titta eller lyssna. Du hittar tanskriberingen i forumet i det första eller andra inlägget.

Referens: Saknas.

Det finns 27 kommentarer du kan läsa längre ned på sidan. Följ diskussionen och kommentera gärna i forumet.

Sammanfattning, guldkorn och citat från avsnittet

Våra och communityns tankar, insikter och förslag på nästa steg utifrån avsnittet.


I veckans avsnitt intervjuar vi professor Daniel Waldenström som förra året skrev en rapport “Fondägandets struktur i Sverige: En empirisk undersökning” för Fondbolagens förening förra året. Daniel som har doktorerat både i nationalekonomi och ekonomihistoria ger en jättefin överblick både över fondsparandets historia, slutsatserna som han kom fram i rapporten men han kastar även ljus på saker som vi kanske inte tänker (eller uppskattar tillräckligt) såsom att vi har ett ambitiöst välfärdssystem.

Vi pratar om att vi har ett ganska lågt sparande, men att det många gånger kompenseras av att vi just har t.ex. ett ambitiöst välfärdssystem som man i vissa fall kan motsvara ett sparande på flera tusen om vi hade haft ett annat system. Jag arbetade ett par år i en friskola som hade både grundskola och förskola och jag kommer ihåg att bidraget per elev låg mellan 70.000 och 120.000 kr per år. Det är ju något som vi föräldrar i Sverige inte behöver betala. Samma sak om man tittar på sjukvård eller liknande.

Jag vet att många i communityn gillar att jämföra sig själva, så kolla gärna i in i forumtråden där vi har en hel del siffror och grafer från rapporten. 🙂

https://rikatillsammans.se/forum/t/63189

Men några siffror som stack ut för mig utifrån hushållens direktägande i fonder:

▸ ca 50% av befolkningen äger fonder direkt eller via ISK

▸ sedan tidigare vet vi från Euroclear att bara ca 20% äger aktier på samma sätt

▸ Medianvärdet är 55.000 kr (dvs, om du har mer så äger du mer än 50% av befolkningen)

▸ Snittsiffran (som dras upp av några enstaka individer) är ca 243.000 kr

▸ Kvinnors mediansiffra på 58.000 kr är högre än mäns på 51.000 kr ▸ Mediansiffran per ålder är:

▸ — 0 – 19 år: 25.000 kr

▸ — 20 – 34 år: 23.000 kr ▸ — 35 – 49 år: 29.000 kr

▸ — 50 – 64 år: 69.000 kr

▸ — 65+: 166.000 kr

Dessa siffror går väl i linje med siffror från både SCB och Avanza. Man kan förhålla sig till dessa siffror på olika sätt. För någon är de jättehöga, men för någon annan kan de också vara lägre än vad man hade gissat. Det är lätt att alltid tro att alla andra är så “rattade” och har väldigt mycket mer pengar än en själv. Min upplevelse är att det sällan är så.

Vidare pratar vi även lite om hans artikel på economistas om att ägt boende är – utifrån ett samhällsperspektiv – en bra investering som minskar klyftorna. Vi kommer även in lite på det med skatter och några av de utmaningar som vi har i samhället idag. Tillsammans med lite historisk tillbakablick kring allemansfonder, pensionssystemets tillkomst och annat så hoppas vi att du gillar veckans avsnitt. 🙂

Tack för denna veckan!

Jan, Caroline och Daniel

Vanliga frågor och svar

Nedan har vi sammanställt svar till några av de vanligaste frågorna. Om du inte hittar svaret nedan, ställ gärna en fråga i forumet.

Hur mycket har svenskar i genomsnitt i fondsparande?
Varför äger bara hälften av svenskarna fonder direkt?
Är det sant att kvinnor sparar mer i fonder än män?
Hur har fondägandet utvecklats historiskt i Sverige?
Bör jag ta mer risk i mitt fondsparande?
Hur påverkar välfärdssystemet svenskars sparande?

Saknar du en fråga? Ställ gärna en fråga i forumet.

Communityns tankar om avsnittet

Nedan följer 9 av totalt 27 kommentarer. För att följa hela diskussionen, skriva en egen kommentar eller ställa en fråga, gå till forumet. Vi ses där! 🙂

  1. User avatar

    Delen gällande ägt boende var ju inte helt klockren tänker jag… så hyrda boenden slits mer (enligt vilken statistik? Kan tänka mig att ex. badrum, vitvaror, golv etc. lever otroligt mycket längre i hyresrätter även om de skulle kunna klassas som uttjänta), men det kan ju lika gärna vara kopplat till personerna som i större utsträckning bor i hyresrätt? Dvs. det hade blivit mycket slitage även i ägt boende för dessa personer.

    Gällande Tyskland, förmögenhet hos medelklassen och ägt boende så är bostadsägandet ännu lägre i Schweiz som ändå anses ganska rikt. De gynnar sparande i produktiva tillgångar skattemässigt och i princip brandskattar bostadsägare, just för att uppmuntra befolkningen i rätt riktning. Jag tror förklaringen ligger i tyskarnas inställning till aktieägande av historiska skäl.

  2. User avatar

    Citat från artikeln:

    En annan aspekt av bostadsägande handlar om betydelsen av privat äganderätt. Flera forskningsstudier (t ex här, här, här, här) ställer frågan om husägare tar bättre hand om sina bostäder än hyresgäster. Efter en smula inspektion tycker nog de flesta att det vore rimligt om det vore på det vi set. Att visa empiriskt att ägande leder till mer och bättre bostadsunderhåll än att hyra är dock inte så lätt.

    De analyser som har gjorts baseras på att försöka mäta graden av slitage utifrån ekonomiska värdeminskningsmodeller. Mätproblemen är stora och det finns betydande skillnader även inom grupperna ägare och hyresgäster. Resultaten varierar en del, men en rimlig bedömning är att majoriteten av resultaten visar att värdeminskningen är betydligt högre i bostäder som hyrs än i bostäder som ägs. Med andra ord pekar det mesta på att bostadsägare tar bättre hand om sina bostäder än vad hyresgäster gör.

  3. User avatar

    Apropå artikeln så skrev Daniel denna i DI Debatt häromdagen:

    Intressant citat:

    Inflationsfrågan verkar ha blivit en fixering för regeringen medan debatten om de sämst ställda bortser från att Sverige faktiskt redan har kanske världens mest ambitiösa politik för att skydda de sämst ställda.

    Vad borde då finansministern i stället ha svarat på frågan om hennes prioriteringar? Jag hade önskat att hon hade lyft fram behovet av tillväxtpolitik. Det vill säga strukturreformer som höjer tillväxten och på sikt nivån på hela Sveriges välstånd. Det är också detta som i det långa loppet säkerställer en låg inflation och resurser till de som har det sämst ställt.

    Läget för tillväxten är nämligen allvarligt. Tillväxten i BNP per capita är historiskt låg sedan finanskrisen. Konjunkturinstitutets prognos pekar på en fortsatt historiskt låg tillväxt på i genomsnitt 0,9 procent per år för perioden 2019–2028.

    Nu behöver vi höja blicken för att se hur ekonomin kan stärkas inför de utmaningar som landet står inför. Det handlar om att investera i kompetens och infrastruktur, förändra arbetsmarknaden för att på riktigt minska utanförskapet och stärka vår beredskap mot yttre och inre hot.

  4. User avatar

    Liten sidonotis.
    Under introt på Youtube så var bilden svart, var det så bara för mig? :see_no_evil:

  5. User avatar

    Två lösryckta reflektioner som egentligen inte har med ämnet att göra. :smile:

    @janbolmeson, du brukar inleda alla intervjuer med att lista upp en massa saker om den du ska intervjua och sedan fråga ”är det något du vill tillägga?” Och du får alltid svaret ”nej, det var bra sammanfattat” i någon variant. Varför inte istället ställa en annan fråga, t.ex:

    1. Vad av detta är du mest stolt över?
    2. Vad av detta tror du är mest relevant i dagens ämne?
    3. Vad av detta brukar folk vara mest överraskade över?

    Det fina är att ovanstående frågor även ger utrymme för något som du inte räknade upp. Det hade garanterat gett ett mer spännande svar än att du sammanfattade deras yrkesliv på ett bra sätt. :wink:

    En annan reflektion är att vi borde slå ett slag för ”mediansvensson” och försöka knuffa undan ”medelsvensson” eftersom man i ekonomifrågor där man vill jämföra med sig själv oftast är intresserad av ”vanligsvensson”.

  6. User avatar

    Tack för ett intressant och allmänbildande avsnitt. Gärna mer sånna här diskussioner. :+1:

  7. User avatar

    Jag som klantade mig. Det kommer en ny version inom kort.

  8. User avatar

    Sjukt bra. Det tar jag. :+1:

    Tack för alla dessa små tips som gör avsnitten bättre. Uppskattar det jättemycket. Tack!

  9. User avatar

    Fortfarande väldigt tunt, vilken artikeln iof medger. Det där med att försöka mäta slitage med hjälp av ”värdeminskningsmodeller” var ju bara helsnurrigt. Att folk generellt tar hand om sådant de äger bättre är logiskt, men det är bara en liten detalj i helheten. Om man i ägt boende ex. slänger ut fullt fungerande kök eller golv i mycket högre utsträckning än i hyrt boende har det ju föga betydelse att köket är så välhållet där i containern på återvinningsstationen.

  10. User avatar

    Finns ju hus från miljonprogrammet som rivts men det kanske beror lite på att byggkvalitén inte var den bästa.

    Vissa hyreslägenheter bor det alldeles för många i vilket sliter väldigt mycket på badrum t.ex.

Ytterligare saker vi tror att du kan gilla

Om du gillade detta, då kan du även gilla nedan:

Korta videoklipp

Bilder och bildspel

Fördjupningsavsnitt

Studier och Grafer