Om fondägandet i Sverige

Därför är avsnittet viktigt

Vi får en unik inblick i hur svenskars fondsparande faktiskt ser ut med konkreta siffror om snitt och median för olika åldrar och grupper. Professor Daniel Waldenström förklarar hur fondägandet revolutionerat från nästan noll på 70-talet till hälften av våra finansiella tillgångar idag, och avslöjar överraskande fakta om könsskillnader och varför vi troligen tar för lite risk i vårt sparande.

Med Daniel Waldenström

Daniel är professor i nationalekonomi och ekonomihistoriker som disputerat två gånger - först i nationalekonomi vid Handelshögskolan och sedan i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Han forskar om ekonomisk ojämlikhet, skatter och ekonomisk historia, och är programchef för forskningsprogrammet Skatter och samhället vid Institutet för näringslivsforskning.

Sveriges ekonomiska resa

För 150 år sedan var Sverige ett fattigt, perifert land där en fjärdedel av befolkningen emigrerade på grund av missväxt och misär. Idag lever vi i ett av världens rikaste länder där reallönerna ökat med 2% årligen i 25 år. Denna resa från "lort-Sverige" till rikedom studeras fortfarande internationellt som exempel på lyckad utveckling.

Fondrevolutionen i Sverige

Från nästan inget fondägande på 1970-talet har vi gått till att fonder utgör hälften av svenskarnas finansiella tillgångar. Två reformer var avgörande: allemansfonderna 1984 med kraftigt sänkta skatter (från upp till 80% marginalskatt) och premiepensionen 1995 som gav nästan 100% av befolkningen fondexponering.

Överraskande könsskillnader

Kvinnor har i median högre fondsparande än män - 57 000 kr jämfört med 53 000 kr. Ägardeltagandet är också nästan identiskt: 46% för kvinnor och 44% för män. Detta går emot den traditionella bilden av att män tar större finansiella risker och sparar mer.

Varför bara hälften äger fonder

Trots fondrevolutionen äger bara cirka 50% av svenskarna fonder direkt. Förklaringar inkluderar att vissa inte har sparutrymme, andra föredrar bankkonton, och många fastnar i att inte ta steget från sparkonto till fond. Dessutom har höga förvaltningsavgifter historiskt avskräckt vissa sparare.

Bostaden som investering

Bostadsägande ger historiskt nästan lika hög avkastning som aktiemarknaden men med halva risken. Länder med högt bostadsägande har lägre förmögenhetsskillnader. Tyskland, trots sin rikedom, har Europas fattigaste medelklass på grund av lågt bostadsägande - bara hälften äger sin bostad.

Vi tar för lite risk

Med tanke på att många svenskar redan har lågriskexponering genom bostadsägande och stabilt humankapital (utbildning/jobb), borde vi ta mer risk i det finansiella sparandet. Daniel rekommenderar aktiefonder för att balansera den totala riskprofilen i din ekonomi.

Välfärdens påverkan på sparande

Sverige samlar in 2400 miljarder kronor årligen i skatter som finansierar välfärd värd tusentals kronor per person månadsvis. Detta "institutionella sparande" gör att vi inte behöver privat spara till sjukvård, utbildning eller äldreomsorg som i andra länder, vilket påverkar vårt sparbeteende.

Medianen avslöjar verkligheten

Snittsiffror för sparande är ofta missvisande då några få stora förmögenheter drar upp genomsnittet. Medianen - personen i mitten - ger en mer rättvisande bild. För 50-64-åringar är snittet 277 000 kr men medianen bara 50 000 kr, vilket visar att de flesta har betydligt mindre än genomsnittet.

ISK och skattefrågor

ISK har varit skattemässigt gynnat under lågräntemiljön men kan bli mindre attraktivt när räntorna stiger. Daniel kritiserar att vi har parallella skattesystem för liknande sparande, där aktivt företagande beskattas högre än passivt ägande via ISK, vilket skapar snedvridningar.

Kontrovers: Premiepensionens framtid

Vi ser positivt på premiepensionens demokratiserande effekt för fondägande. Alternativ syn: Nya upphandlingskrav riskerar att bara stora amerikanska fondbolag som Blackrock klarar kraven, vilket kan utestänga svenska fondbolag från systemet.

Viktiga nyanser att komma ihåg

• Fondägande är bara en del av total förmögenhet - glöm inte bostaden och humankapitalet

• Högre utbildning korrelerar med högre fondsparande men skillnaderna är mindre än förväntat

• Cirka hälften av befolkningen äger aldrig fonder direkt trots alla möjligheter

• Skatteförändringar kan snabbt ändra attraktiviteten i olika sparformer