Napoleon hade också gillat indexfonder

Ett fantastiskt avsnitt med många nyttiga och praktiska exempel, tack Jan, Carro och Jonas!

Måste dock säga att jag är inte alls säker på Optis take när det gäller räntor.

Vad är egentligen nyttan med att investera så brett internationellt, inklusive tillväxtmarknaderna? Mycket valutarisk, politisk risk och kreditrisk samt dyra och komplicerade valutasäkringar (som alltid menar också motpartirisk).

Vore det inte ”tillräckligt bra” att placera i räntor på ett enklare och mindre brett sätt? Mest i egen valuta, kanske lite i EUR / USD? Särskilt om vi pratar om ”balanserade portföljer”, typ 50/50 - 70/30, i vilka aktiedelen är dominerande iaf?

Hej @JayR, vad roligt att höra, tack!

Bra fråga rörande räntor! Argumentet för att investera brett sett till ränteinvesteringar är egentligen samma som för varför man vill investera brett sett till aktier; den ökade riskspridningen höjer vilken avkastning man kan få i förhållande till vilken risk man tar.

Som exempel: Tillväxtmarknadsobligationer spelar in essence samma roll i en bred portfölj som tillväxtmarknadsaktier. De ger en högre förväntad avkastning än räntepapper i mer säkra länder, men som förväntat har de även en högre risk. Och det kan ju även sägas att denna risk, tex politisk som du nämner, ju inte är unik för ränteinvesteringar utan gäller ju även för andra investeringar i “landets” värdepapper – till exempel tillväxtmarknadsaktier

Sammantaget, dvs sett till riskjusterad avkastning, så bedöms det helt enkelt löna sig. Och därför tycker vi globala obligationer spelar en betydelsefull roll i portföljerna jämfört med att ha en smalare exponering mot denna typ av tillgång.

Det finns dock en risk man inte vill ta, och det är (precis som du är inne på) valutarisken. Anledningen är i kort:

1. Denna risk (prissvängningarna) är relativt stor jämfört med risken i själva ränteinvesteringen. Ränteinvesteringen svänger alltså (relativt) lite i värde, medan valutan i fråga mot SEK kan svänga desto mer. Det gör att ränteinvesteringens riskutjämnande roll i portföljen inte kan fungera fullt ut, samt
2. Valutarisken är en risk som man inte naturligt får betalt för (jämfört med tex kreditrisken), och därmed inte heller en risk man vill ta. Risk är bra, men vi vill ta de risker som vi får betalt för.

Om du är nyfiken på just valutasäkring av ränteinvesteringar så har vi skrivit mer om det på bloggen.

För att gå full circle och återknyta till din sista kommentar: Varför inte gå ifrån dessa (osäkra) utvecklingsmarknader och istället bara investera i (säkrare) utvecklade marknader? Jag har redan förklarat det utifrån perspektivet riskjusterad avkastning, men det finns en intressant aspekt till.

När vi smalnar av en portfölj, dvs minskar vad vi investerar i (sett till såväl olika typer av tillgångar, som antal värdepapper inom varje, som geografisk spridning), så kan ju risken öka trots att de investeringar vi utesluter är de mer riskabla. Lite av en logisk saltomortal här but bear with me .

Låt oss ta “extremexemplet” att du enbart köper säkra, svenska statspapper (jag säger “extrem” som både lite skämt och med viss sorg då det ändå är ack så vanligt i en snittsvensks portfölj). Man har då hela sin ränteexponering mot en marknad, och även om det kan anses vara otroligt att svenska staten blir statsbankrutt så hey, konstigare saker har hänt. Ett mycket milt exempel är när handeln stängdes i många svenska räntefonder (tex Spiltan Räntefond Sverige) efter den stora turbulensen inom handel med svenska företagsobligationer i 2020 (något som bland annat gjorde att man under en period inte heller kunde ta ut pengar från Lysa).

Att koncentrera sin portfölj mot mindre riskabla innehav kan alltså vara mer riskabelt än att diversifiera sig även mot mer riskabla innehav (utöver att man även offrar avkastning). Det handlar, som vanligt, om att få diversifieringen rätt.

Lite kort om ett otroligt komplext ämne, men jag hoppas det gav något!

Mvh,
Jonas

.

PS. Som vanligt så är detta inga investeringsråd – de får man enbart i våra appar DS.

Tack för ett jättebra svar och att du tog tiden för det, Jonas!

Jo, jag vet exakt vad du menar med politiska risken med tanke på EM aktierna - vi har haft många heta diskussioner om detta och min åsikt är att jag tar hellre risk t.ex. med nordiska småbolag än med emerging markets. Har (som finne ) varit hela tiden jättetveksam mot Ryssland och är det också när det gäller Kina.

Som finne tittar jag också på räntemarknaden med euroögönen och euro-obligationer är en mycket större investment space än svenska obligationer, särskilt företagskrediterna. I Sverige kan det bli trångt på dörren när det blåser på marknaden. OTOH, t.ex. södra Europa är inte helt riskfritt heller…

Tack igen och ha det gott!

Any time @JayR!

Jo att ett eller några EM-länder kommer smälla – eller ännu mer FM – det tar jag personligen för givet. “On a long enough timeline the survival ratio of everything drops to zero”, eller vad är det man säger . Men just därav att varje marknad får en liten exponering i en (väldiversifierad!) aktieportfölj som inkluderar EM och FM.

Helt rätt att zooma ut från svenska obligationer till större marknader (svenska var bara ett exempel från min sida, om än ett skrämmande vanligt sett till vad folk har i sina portföljer). Jag vill dock lyfta ett svagt finger för att man även då får en tung exponering mot eurozonen. Såklart mycket större än bara Sverige, men om vi pratar just politisk risk…well…ja du ser vad jag jagar.

Men enskilda fall och risker går att diskutera i all evighet, med alla argument både för och mot!

Internt på Opti kommer vi oftast tillbaka till att titta på det strikt utifrån modern portföljteori (och så gott som aldrig åsikter om marknader/områden/sektorer). Dvs back to basics; volatilitet, korrelationer och sharpe-kvoter

Stay sharp!

Mvh,
Jonas,
VD Opti

Tjena Jonas,

Riktigt bra avsnitt! Som jag skrivit tidigare, så behövde jag verkligen det avsnittet. Har pillat alldeles för mycket med mina portföljer, på jakt efter den “perfekta”. Jag tror det berott på FOMO och för att jag varit osäker på min strategi. Hur mycket aktier och räntor ska jag äga i mitt totala sparande. Ska barnsparandet och pension ha samma risk. Hur stor buffert. Detta samtidigt som vi fått barn, skaffat hus, bil och nytt jobb m.m. Det blir ett jonglerande. Lätt att pilla då…

Har en fråga till dig. Jag försöker förstå det här med räntefonder lite bättre. Framförallt hur de kan komplettera en aktieportfölj. Om vi antar att vi har en lång sparhorisont, låt säga 50+ år. Då kan en högriskportfölj med 100% aktier vara rimlig. Om vi tittar på forskning och modernportföljteori. Kan det vara fördelaktigt att diversifiera med en gnutta räntefonder, även med en så lång sparhorisont? Då tänker jag t.ex. en klassisk 90/10 portfölj. (Diskussion om vad forskningen pekar mot och inte ett invsteringsråd).

Det finns ju något lockande med att ha en komponent i portförljen som inte är korrolerad till övriga portföljen. Som skulle kunna göra en ombalansering mer kraftfull osv. Det finns ju de som aldrig kör med 100% aktier.

Fortsätt med ditt fantastiska arbete!