Napoleon hade också gillat indexfonder
med Jonas Hombert
I dagens avsnitt pratar vi om hur man kan förbättra sparandet genom att följa fondrobotens OPTIs nyhetsbrev. Han har intressanta rubriker som ”Napoleons tips om det blir recession”, ”Investera som en vampyr, inte en tidsresenär” och ”Myten om motivation”.
Napoleon hade också gillat indexfonder Avsnitt 304 med Jonas Hombert. Publicerat 2 år sedan.
Äldre information: Vi försöker alltid se till att våra avsnitt, information och ämnen alltid är aktuella. Högst sannolikt är detta relevant även idag, men vi vill bara att du ska vara medveten om att det är publicerat mer än 18 månader sedan (2023-05-18). Tvärtom gäller ju många gånger, ju äldre information, desto mer relevant eftersom den bestått tidens tand ("The Lindy Effect"). 😁 Är du osäker? ställ en fråga i forumet så hjälps vi åt.
Reklam för Opti AB som därmed gör allt annat på RikaTillsammans också möjligt. Läs mer om våra tankar kring samarbeten.
Riskinfo: Detta avsnitt berör en eller flera olika typer av investeringar. Investeringar innebär alltid en risk. Värdet på dina pengar kommer både att öka och minska. I värsta fall kan du förlora hela ditt insatta kapital. Det finns inga garantier. Vissa investerar baserat på tidigare avkastning, men breda och passiva fonder med låga avgifter tenderar ger högst framtida resultat. Läs mer: "Risk är inte så farligt som det låter". Vi rekommenderar alltid kontakt med en finansiell rådgivare, då detta inte är eller ska ses som finansiell rådgivning då vi inte säljer inte sådan. Läs mer här.
Innehållsförteckning
- 00:00:00 - Introduktion
- 00:02:30 - Välkommen tillbaka
- 00:04:28 - Napoleons tips om det blir recession
- 00:09:30 - Skillnaden mellan att träna och spara
- 00:12:30 - Sparmål skiljer sig från andra mål
- 00:16:34 - Vikten av ett Rolex-konto
- 00:21:39 - Småsparare spelar enligt de dåliga reglerna
- 00:27:30 - Bete dig smartare än grannen
- 00:33:42 - Vad kaffepriset lär oss om börsen
- 00:42:16 - Investera som en vampyr och inte en tidsresenär
- 00:47:32 - Läsarfrågor - bl.a. om förväntad framtida avkastning
Referens: Saknas.
Sammanfattning, guldkorn och citat från avsnittet
Våra och communityns tankar, insikter och förslag på nästa steg utifrån avsnittet.
Både vi och Jonas tror att om Napoleon hade levt idag, så hade han förmodligen både gillat och investerat i indexfonder. Det sägs att hans definition på ett militärt geni var: ”personen som kan fortsätta göra en sak med genomsnittligt resultat när andra runt honom beter sig som galningar”.
Det är inte helt olikt att investera. Det är ingen nyhet att marknaden beter sig manodepressivt där allt är super eller helt deprimerande. Att i dessa stunder kunna bete sig normalt – att fortsätta månadsspara, att inte göra förändringar i portföljen och ignorera alla andra – är ovanligt. Det är dessa personerna som enligt Napoleon var genierna. Översatt till sparande är det vi spararna som äger sina indexfonder och fortsätter spara i dessa oavsett vad som händer på marknaden.
Andra saker vi pratar om i avsnittet är hur ”att göra saker” är glorifierat i dagens samhälle. Att den som gör mest, kan mest och engagerar sig mest är vinnaren och hjälten. Men hur detta också inte fungerar i framgångsrikt sparande. Där gäller snarare, indexfondernas fader Jack Bogles, citat om att: ”Don’t do anyhting, just sit there”. Jonas illustrerar det här också med en jämförelse mellan träning och sparande.
Sedan pratar vi även om illustrationen som Jonas gjorde förra året som jag tycker är briljant på att visa skillnaden mellan sparande och i princip alla andra aktiviteter. De flesta aktiviteter kräver en kontinuerlig insats i tid och energi. Dessutom leder de väldigt ofta till en resultatmässig platå. Efter ett tag lyfter man inte fler kilo i bänkpress, man springer inte milen snabbare eller får en högre lön på jobbet.
Med sparande är det tvärtom. Det är en engångsaktivitet att sätta igång ett bra sparande att t.ex. välja AP7 SÅFA i premiepensionen eller att öppna ett konto på OPTI eller en annan fondrobot (enligt Jonas tar det i genomsnitt 4 minuter och 20 sekunder för en kund att starta ett sparande på OPTI). När sparandet väl är igång så behöver man inte lägga någon tid och resultaten fortsätter bara växa och växa över tid. Utan ansträngning. 😎
Vi pratar naturligtvis om index, diskussionen kring att slå index där Jonas har ett intressant perspektiv kring att vi ofta gör felaktiga jämförelser. Vi kommer in på att den mer relevanta jämförelsen kanske snarare är att slå grannen än att slå index. Att ett annat perspektiv på index är som summan eller konsensus hos världens alla investerare. Vi hoppas att du gillar det här avsnittet!
Många hälsningar,
Jan, Caroline och Jonas
Vanliga frågor och svar
Nedan har vi sammanställt svar till några av de vanligaste frågorna. Om du inte hittar svaret nedan, ställ gärna en fråga i forumet.
Saknar du en fråga? Ställ gärna en fråga i forumet.
Relaterade avsnitt, artiklar och annat kul
Om du gillade detta avsnitt, då kan du även gilla nedan:
Andra sidor som länkat hit
Etiketter
Denna sida har kategoriserats med följande etiketter som du kan utforska.
Communityns tankar om avsnittet
Nedan följer 9 av totalt 19 kommentarer. För att följa hela diskussionen, skriva en egen kommentar eller ställa en fråga, gå till forumet. Vi ses där! 🙂
Missa inte något – få våra uppdateringar
till din inkorg!
Få tillgång till våra senaste bästa tips, verktyg, avsnitt, videor, grafer och studier – direkt i din mejl!
- Notis till din mejl när vi släpper något nytt
- Kostnadsfritt, du kan sluta när du vill
- Någon gång i veckan
Om inte formuläret ovan visas, klicka här!
Ytterligare saker vi tror att du kan gilla
Om du gillade detta, då kan du även gilla nedan:
Ett fantastiskt avsnitt med många nyttiga och praktiska exempel, tack Jan, Carro och Jonas!
Måste dock säga att jag är inte alls säker på Optis take när det gäller räntor.
Vad är egentligen nyttan med att investera så brett internationellt, inklusive tillväxtmarknaderna? Mycket valutarisk, politisk risk och kreditrisk samt dyra och komplicerade valutasäkringar (som alltid menar också motpartirisk).
Vore det inte ”tillräckligt bra” att placera i räntor på ett enklare och mindre brett sätt? Mest i egen valuta, kanske lite i EUR / USD? Särskilt om vi pratar om ”balanserade portföljer”, typ 50/50 - 70/30, i vilka aktiedelen är dominerande iaf?
Hej @JayR, vad roligt att höra, tack!
Bra fråga rörande räntor! Argumentet för att investera brett sett till ränteinvesteringar är egentligen samma som för varför man vill investera brett sett till aktier; den ökade riskspridningen höjer vilken avkastning man kan få i förhållande till vilken risk man tar.
Som exempel: Tillväxtmarknadsobligationer spelar in essence samma roll i en bred portfölj som tillväxtmarknadsaktier. De ger en högre förväntad avkastning än räntepapper i mer säkra länder, men som förväntat har de även en högre risk. Och det kan ju även sägas att denna risk, tex politisk som du nämner, ju inte är unik för ränteinvesteringar utan gäller ju även för andra investeringar i “landets” värdepapper – till exempel tillväxtmarknadsaktier
Sammantaget, dvs sett till riskjusterad avkastning, så bedöms det helt enkelt löna sig. Och därför tycker vi globala obligationer spelar en betydelsefull roll i portföljerna jämfört med att ha en smalare exponering mot denna typ av tillgång.
Det finns dock en risk man inte vill ta, och det är (precis som du är inne på) valutarisken. Anledningen är i kort:
Om du är nyfiken på just valutasäkring av ränteinvesteringar så har vi skrivit mer om det på bloggen.
För att gå full circle och återknyta till din sista kommentar: Varför inte gå ifrån dessa (osäkra) utvecklingsmarknader och istället bara investera i (säkrare) utvecklade marknader? Jag har redan förklarat det utifrån perspektivet riskjusterad avkastning, men det finns en intressant aspekt till.
När vi smalnar av en portfölj, dvs minskar vad vi investerar i (sett till såväl olika typer av tillgångar, som antal värdepapper inom varje, som geografisk spridning), så kan ju risken öka trots att de investeringar vi utesluter är de mer riskabla. Lite av en logisk saltomortal här but bear with me
.
Låt oss ta “extremexemplet” att du enbart köper säkra, svenska statspapper (jag säger “extrem” som både lite skämt och med viss sorg då det ändå är ack så vanligt i en snittsvensks portfölj). Man har då hela sin ränteexponering mot en marknad, och även om det kan anses vara otroligt att svenska staten blir statsbankrutt så hey, konstigare saker har hänt. Ett mycket milt exempel är när handeln stängdes i många svenska räntefonder (tex Spiltan Räntefond Sverige) efter den stora turbulensen inom handel med svenska företagsobligationer i 2020 (något som bland annat gjorde att man under en period inte heller kunde ta ut pengar från Lysa).
Att koncentrera sin portfölj mot mindre riskabla innehav kan alltså vara mer riskabelt än att diversifiera sig även mot mer riskabla innehav (utöver att man även offrar avkastning). Det handlar, som vanligt, om att få diversifieringen rätt.
Lite kort om ett otroligt komplext ämne, men jag hoppas det gav något!
Mvh,
Jonas
.
PS. Som vanligt så är detta inga investeringsråd – de får man enbart i våra appar
DS.
Tack för ett jättebra svar och att du tog tiden för det, Jonas!
Jo, jag vet exakt vad du menar med politiska risken med tanke på EM aktierna - vi har haft många heta diskussioner om detta och min åsikt är att jag tar hellre risk t.ex. med nordiska småbolag än med emerging markets. Har (som finne
) varit hela tiden jättetveksam mot Ryssland och är det också när det gäller Kina.
Som finne tittar jag också på räntemarknaden med euroögönen och euro-obligationer är en mycket större investment space än svenska obligationer, särskilt företagskrediterna. I Sverige kan det bli trångt på dörren när det blåser på marknaden. OTOH, t.ex. södra Europa är inte helt riskfritt heller…
Tack igen och ha det gott!
Any time @JayR!
Jo att ett eller några EM-länder kommer smälla – eller ännu mer FM – det tar jag personligen för givet. “On a long enough timeline the survival ratio of everything drops to zero”, eller vad är det man säger
. Men just därav att varje marknad får en liten exponering i en (väldiversifierad!) aktieportfölj som inkluderar EM och FM.
Helt rätt att zooma ut från svenska obligationer till större marknader (svenska var bara ett exempel från min sida, om än ett skrämmande vanligt sett till vad folk har i sina portföljer). Jag vill dock lyfta ett svagt finger för att man även då får en tung exponering mot eurozonen. Såklart mycket större än bara Sverige, men om vi pratar just politisk risk…well…ja du ser vad jag jagar.
Men enskilda fall och risker går att diskutera i all evighet, med alla argument både för och mot!
Internt på Opti kommer vi oftast tillbaka till att titta på det strikt utifrån modern portföljteori (och så gott som aldrig åsikter om marknader/områden/sektorer). Dvs back to basics; volatilitet, korrelationer och sharpe-kvoter
Stay sharp!
Mvh,
Jonas,
VD Opti
Tjena Jonas,
Riktigt bra avsnitt! Som jag skrivit tidigare, så behövde jag verkligen det avsnittet. Har pillat alldeles för mycket med mina portföljer, på jakt efter den “perfekta”. Jag tror det berott på FOMO och för att jag varit osäker på min strategi. Hur mycket aktier och räntor ska jag äga i mitt totala sparande. Ska barnsparandet och pension ha samma risk. Hur stor buffert. Detta samtidigt som vi fått barn, skaffat hus, bil och nytt jobb m.m. Det blir ett jonglerande. Lätt att pilla då…
Har en fråga till dig. Jag försöker förstå det här med räntefonder lite bättre. Framförallt hur de kan komplettera en aktieportfölj. Om vi antar att vi har en lång sparhorisont, låt säga 50+ år. Då kan en högriskportfölj med 100% aktier vara rimlig. Om vi tittar på forskning och modernportföljteori. Kan det vara fördelaktigt att diversifiera med en gnutta räntefonder, även med en så lång sparhorisont? Då tänker jag t.ex. en klassisk 90/10 portfölj. (Diskussion om vad forskningen pekar mot och inte ett invsteringsråd).
Det finns ju något lockande med att ha en komponent i portförljen som inte är korrolerad till övriga portföljen. Som skulle kunna göra en ombalansering mer kraftfull osv. Det finns ju de som aldrig kör med 100% aktier.
Fortsätt med ditt fantastiska arbete!
Tack @anon19088942 för de varma orden, så kul att höra!
Rörande räntefonder i en portfölj med mycket lång tidshorisont; först och främst så se detta som generella åsikter om portföljkonstruktion, och inte på något sätt rådgivning till hur du eller någon annan bör göra. Viktigt med regelverken här
Om man känner sig säker på att man inte kommer behöva/tvingas/skrämmas till att ta ut så kan räntefonder i regel uteslutas i en sådan portfölj. Om osäkerhet finns så kan de dock fylla en funktion, i någon grad, och då främst för att minska risken för att portföljen är på en utstickande låg nivå vid ett sådant oönskat/oplanerat uttag (dvs minska hur djupa bottnarna blir, som en typ av riskhantering). Så det kommer mer tillbaka till planering och psykologi.
Nu har jag inte modellerna framför mig men en liten andel råvaror kan övervägas även vid längre tidshorisonter (men finns en gräns där med). Men precis som du säger bör absoluta lejondelen vara i aktier, och den första viktiga frågan rör egentligen diversifiering här. Med sådana långa tidshorisonter kan de mer riskdrivande aktiekategorierna – småbolag, EM, FM – troligen överviktas.
Den andra viktiga frågan är att titta på om allokeringen bör förändras när due date kommer närmare, utifrån hur hela ekonomin ser ut i kombination med vad pengarna ska användas till.
I hast, men hoppas det ger något!
Mvh,
Jonas
Tack @Jonas-Opti!
Absolut, det räcker långt. Grymt att du även fick med råvaru-aspekten i det. Så det är egentligen diversifiering i aktiedelen, snarare än i de olika tillgångsslagen, som man bör se över.
Jag har läst lite här och där om att den riskjusterade avkastningen kan påverkas positivt med en så liten del som 10% räntefonder, tack vare dess okorrelation med aktier. Att en 90/10 portfölj t.o.m. kan slå en 100/0 portfölj på sikt… Eller ge en liknande avkastning men med en lägre risk.
Men det kan ju vara som du säger, att aktier bör ha högst avkastning av de olika tillgångsslagen, över tid. Att räntefonder och råvaror, fungerar som en krockkudde snarare än en “extra skjuts”.
Yes @anon19088942 den riskjusterade avkastningen förbättras snabbt när man diversifierar, speciellt med ränteinvesteringar, pga just den låga korrelationen.
Om man däremot vet om att tidshorisonten är lång och pengarna inte kommer röras – dvs ingen risk för oväntade händelser eller handhavandefel – då kan större fokus läggas på absolut avkastning, därav mer aktier och eventuellt aktieexponering med högre risk.
Men som sagt, några if’s and but’s där.
Mvh,
Jonas
Tack för ett intressant avsnitt och ett bra svar på min fråga.
Din tanke om lång sikt vs kort sikt låter rimlig.
En fundering som kanske mer är till dig @janbolmeson är varför opti och rikatillsammans skiljer sig åt i antaganden om långsiktig avkastning? (7 % vs.9% om jag förstått rätt).
Är det olika marknader/produkter? Eller olika historisk data?
Ser inte var OPTI skriver om 9%?
Sedan har jag skarvat lite om jag ska vara helt ärlig. Nominellt har ju aktier legat på ca 9% per år och 7 % är ju den reala avkastningen. Sedan har jag över tid, i alla fall i en del avsnitt pratat om 7 %, och då har många tolkat det (och jag har med flit inte korrigerat) som nominellt. Då tänker jag att om folk tänker 7 % nominellt (och historiken är realt) så kommer man ju få en positiv överraskning. Dessutom är det ju bättre att räkna med en lägre kalkylränta över tid.
Förklarar det diffen?