BETA-VERSION. Läs mer. XS (Extra Small) <576px SM (Small) ≥576px MD (Medium) ≥768px LG (Large) ≥992px XL (Extra Large) ≥1200px XXL (Extra Extra Large) ≥1400px

Låt avkastningen finansieraej nödvändig konsumtion

Reflektion på Rich Dad, Poor Dad del 5

Dagens avsnitt har två huvudpoänger: låt avkastningen finansiera din lyx- eller ej nödvändiga konsumtion och investera i tillgångar som du älskar för att lära dig mer om dem. Det är en fortsättning på diskussionen utifrån Robert Kiyosakis bok ”Rich Dad, Poor Dad”.

Låt avkastningen finansieraej nödvändig konsumtion Avsnitt 280 Reflektion på Rich Dad, Poor Dad del 5. Publicerat 2 år sedan.

Avsnitt 280. Senast uppdaterad 2 månader sedan (2025-08-20) av Jan Bolmeson.

Du kan lyssna på detta avsnitt (280) där poddar finns, t.ex. på Spotify, Apple Podcast och Acast. För innehållsförteckningen med tider, se fliken till vänster med längden på avsnittet.

Vi transkriberar nästan alla våra avsnitt så att du kan läsa istället för att titta eller lyssna. Du hittar tanskriberingen i forumet i det första eller andra inlägget.

Referens: Saknas.

Det finns 50 kommentarer du kan läsa längre ned på sidan. Följ diskussionen och kommentera gärna i forumet.

I ett av de föregående avsnitten använde vi metaforen att om livet vore ett dataspel så skulle alla människor gå runt med en liten bild av sin ekonomi ovanför huvudet. Det skulle vara som ett papper uppdelat i fyra delar. Uppe till vänster har vi inkomster, därefter uppe till höger utgifter och nedanför har vi tillgångar och skulder.

Poängen som Kiyosaki (och vi vill göra) är att istället för att pengarna går direkt från inkomster till utgifter, att man låter dem ta omvägen via tillgångssidan. Att istället för att köpa sakerna man vill ha (men kanske inte behöver) för lönen, så köper man dem för avkastningen för sina pengar. Magin som uppstår är att då har man de initiala pengarna kvar. Lite som det kraftigt förenklade exempel vi diskuterade i forumet som lät ungefär:

Investera 1 200 kr i månaden i 12 år för att sedan kunna ta ut 1 200 kr månaden resten av livet.

Det vill säga hela poängen med ränta-på-ränta i kombination med uppskjuten belöning. Tricket som många inom ekonomi pratar om: varje krona som du sätter i arbete kommer att jobba åt dig 24 timmar per dag, sju dagar i veckan, 365 dagar om året och i generationer om du låter den. Det är som ett frö utifrån mer pengar kommer att växa över tid. Eller som Kiyosaki säger: ”Once a dollar goes in, never let it out.”

Kiyosaki drar det ett steg vidare och säger: ”An important distinction is that rich people buy luxuries last, while the poor and middle class tend to buy luxuries first. The poor and middle class buy luxuries with their own sweat, blood, and children’s inheritance.”. Tufft. 🙄

Det andra bärande resonemanget i avsnittet handlar om att läroperspektivet. Vi har börjar beröra ämnet i de senaste avsnitten och vi älskar våra indexfonder. Men många i forumet har ju rätt att man lär sig ungefär noll från att äga en indexfond. Tittar man istället från ett läroperspektiv så finns det poänger att använda det vi tidigare kallat för lekhink, till att investera i sådant man gillar för att lära sig mer om det och öka sin finansiella kompetens. För undvikande av missförstånd, vi pratar inte om antingen eller, utan snarare både och.

Vi hoppas att du gillade avsnittet och ser fram emot att diskutera avsnittet och reflektionsfrågorna i forumet. 🙂

Många hälsningar,

Jan och Caroline

Innehållsförteckning

Denna sida uppdaterades 2 månader sedan (2025-08-20) av Jan Bolmeson.

Sammanfattning och guldkorn

Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan profession och business?
Hur låter man pengarna ta en omväg?
Varför ska man köpa lyxvaror sist?
Vad menas med att investera i tillgångar man älskar?
Är mitt hus en tillgång eller skuld?
Hur mycket ska man lägga i tillgångskolumnen?

Hittar du inte din fråga ovan? Se alla frågor här, eller ställ den i forumet.

Communityns tankar, tips och inspel

Nedan följer 4 av totalt 49 kommentarer. Notera att kommentarer i forumet INTE kvalitetssäkras av oss på samma sätt som all annan text på denna sida. För att följa hela diskussionen, skriva en egen kommentar eller ställa en fråga, gå till forumet. Vi ses där! 🙂

  1. User avatar

    Nu har jag bara lyssnat halvvägs genom avsnittet, men det där med “fattigtänk” och folk som inte har råd att ta risker, byta jobb eller skilja sig… är det inte snarare så att ett visst mått av fattig-/bristtänk kan vara hjälpsamt, om det görs på rätt sätt?

    Om man undviker livsstilsinflation och egentligen skulle klara sitt grundläggande uppehälle med en studentbudget samtidigt som man har en normal inkomst kommer man ledigt både kunna ta risk och bygga upp sina tillgångar.

    Det är ju de som drar på sig en massa “villhöver”-utgifter i vardagen och har 0kr kvar 24:e, dvs. inte har bristtänk när de borde, som stressar upp sig och mår dåligt vid minsta motgång som påverkar ekonomin.

  2. User avatar

    Absolut. Så tror jag definitivt att det är.

    och det är precis det som jag tror att han avser med riktänk. Eller det är så som jag tänker på det i alla fall.

  3. User avatar

    Fast då kräver ju det, förutsatt att man är en normal arbetstagare med en normal inkomst, ett visst mått av bristtänk för att kunna hålla en sådan budget? Eller har jag fastnat i vinkelvolten? :slight_smile:

  4. User avatar

    Är det inte bara distinktionen att “riktänk” och “fattigtänk” är oberoende av mängden pengar? Dvs.

    • Man kan ha riktänk och ha mycket / lite pengar
    • Man kan ha fattigtänk och ha mycket / lite pengar

    Jag tror att det som är klurigt att är korsköra det. Dvs att ha riktänk med lite pengar. Det är det som är ovanligt eftersom det bara är en period innan man även får resultaten. Eller så har jag otur när jag tänker och ska tolka din fråga. :slightly_smiling_face:

  5. User avatar

    Bra och viktigt avsnitt!

    Det är så lätt att falla över kanten av översparande när man väl kommit igång. Jag har svårt att se hur de flesta under resans gång skulle vilja ta en del av avkastningen för att unna sig lyx. Snarare tror jag att det handlar om att hitta en bra sparkvot och sedan använda överflödet (efter alla utgifter samt sparande) till lyx. I slutändan kanske det blir samma sak men inte så jag tolkar texten.

    Håller med om detta. När jag började investera köpte jag direktaktier av de företag som jag trodde på. Jag var väl insatt i företagens produkter och hade stort intresse av deras framgångar. Lyssnade till och med på kvartalsrapporter och analyser vilket gjorde att jag lärde mig otroligt mycket om företagsekonomi!

    Min andra bil. Helt onödigt eftersom min första bil uppfyllde alla mina behov. Men tyckte mig behöva en nyare bil.

    Min Rolex-klocka som jag unnade mig själv när jag fyllde 40. Älskar den fortfarande och den är värd nästan det tredubbla idag. Kommer definitivt ha kvar den så länge jag lever!

Senaste nytt på RikaTillsammans

Valutarisk: sambandet mellan nominellt och realt värdecurrency-risk-3×4
15:10

Valutarisk: sambandet mellan nominellt och realt värde

Prova själv och se vad som händer när kronan förändras.

Jan och Caroline Bolmeson35
15:10

från ekonomiskt kaos till skuldfri

Lever numer väl inom mina tillgångar varje månad.

Vad säger ni om att lägga till detta i portföljen?portfoljen-3×4
15:10

Lägga till detta i portföljen: vad säger ni?

Tips och checklista med frågor att ställa dig istället .

Valutarisk i indexfonder är till stor del en illusion36
15:10

Valutarisk i aktier och indexfonder är till stor del en illusion

Den verkliga risken sitter i din lön, ditt bolån och kostnader inte indexfonden.

Det är dyrt att göra slut med din indexfond434-dyrt-3×4
#434
15:10

Det är dyrt att göra slut med sin indexfond

Att vikta ned USA är lika dumt som att vikta ned bolag på bokstaven A.