Just. Keep. Buying. Del 1

Tack för avsnittet, tycker det var intressant även om det mesta redan är inpräntat vid det här laget.

Och @carolinebolmeson det är inte du, det är @janbolmeson som är skitdålig på att förklara ( ). Jag har både en teknisk och en naturvetenskaplig utbildning i ryggen och bitarna föll sig inte alls naturligt för mig heller. Eller så är jag också trög. Antar att det gällde att om man hela tiden ökar sina utgifter så flyttar man även fram målsnöret. Har man däremot en fix nivå där man beräknar att man kan leva på avkastningen så gäller rimligen samma sparplan som tidigare, även om man då får skala ner sina utgifter när man når dit.

Haha… jag funderade till och med på att klippa bort avsnittet i slutet.

Men så här är tanken (som jag har förstått det från boken):

1. Vi har Anna hon tjänar 100 000 SEK per år och hon sparar 50 %, dvs 50 000 SEK per år.
2. Sedan har vi Anders han tjänar också 100 000 SEK per år men sparar bara 10 %, dvs 10 000 SEK per år.

Om vi antar att de båda vill ha samma livsstil i pension som när de jobbar så behöver Anna spara mindre än Anders eftersom hennes utgifter är mindre (50 000 SEK vs 90 000 SEK per år). Om vi vidare utgår från 4 %-regeln som gör att de behöver 25 x sina utgifter när de går i pension så behöver:

1. Anna behöver 1 250 000 SEK sparat (=25 * 50 000 SEK)
2. Anders behöver 2 250 000 SEK sparat (25 * 90 000 SEK)

Givet en 50/50-portfölj som ger 4 % avkastning så kommer Anna kunna gå i pension efter ca 18 år och Anders efter ca 59 år (orealistiskt men det vi hoppar det nu dvs han hade behövt spara mer).

Låt oss nu titta 10 år in i framtiden. Då kommer Anna ha ca 600 000 SEK sparat och Anders kommer ha ca 120 000 SEK sparat. Båda ligger på plan att nå pension vid respektive åldersmål.

Men, låt oss nu för exemplets skull, säga att de båda får 100 000 SEK mer i lön. Så de får 200 000 SEK istället. Då uppstår frågan:

• Hur mycket av löneförhöjningen måste de spara för att gå i pension i förhållande till ursprungsmålet?

Här är det lätt att trilla i fällan att tänka att det räcker med samma som innan. Men det gör det inte. Eftersom det de facto skulle skjuta upp datumet för pension eftersom utgifterna skulle öka.

Låt oss ta Anna som exempel - hon sparar fortfarande 50 % av sina inkomster, dvs nu sparar hon 100 000 SEK istället för 50 000 SEK, men det innebär de facto att hon har ökat sina utgifter med det dubbla. Men för att behålla målet om att spendera lika mycket i pension som innan, så måste vi nu dubbla hennes målsparande från 1.25 Mkr till 2.5 Mkr. Med lite matte så leder det till att om hållt sig till sin ursprungsplan hade hon bara haft 8 år kvar att nå sitt mål, men nu ökar det till 12 år. För att hålla målet om 8 år så skulle hon behöva spara mer än sin ursprungliga sparkvot. Hon hade faktiskt behövt öka den till över 70 %.

Jag vet att det är mycket som är orealistiskt med scenariot ovan - poängen är att illustrera att om man har en hög sparkvot och ökar sina utgifter så kommer men sannolikt behöva öka sin sparkvot mer av de framtida inkomsterna. Något som inte är helt intuitivt.

Nicks poäng i boken är dessutom bara att visa att det är OK med att ha lifestyle-creep upp till 50 % av sina ökade inkomster utan dåligt samvete.

Jo precis och det kändes som den viktiga poängen och lämpar sig väl som tumregel utan vidare bakgrund.

Tycker för övrigt att en stor del av behållningen av er pod är just de där små stunderna som i slutet. När ni gnabbas lite. Det känns, för att använda ett lite töntigt och slitet uttryck, äkta.

@janbolmeson Ordet du söker för bloggare 2022 är influencer. Eller mer specifikt i ditt fall en mikroinfluencer. Mikro i detta fall är inget dåligt utan handlar bara om att du/ni är influencer inom en väldigt specifik nisch (privatekonomi).

Influencer har en negativ klang, det första som dyker upp på näthinnan är en bimbo som som lägger upp bilder från den delvis sponsrade semestern i Dubai.