Inte ens gud slår regelbundet sparande(men får ändå sista skrattet med sequence-of-return-risken)
I dagens avsnitt fortsätter vi på förra veckans tema ”investera en klumpsumma på en gång eller sprida ut den över tid?”. Vi tar däremot en annan approach och leker med att vi vet exakt vilket datum marknaden bottnar och kan därmed spara pengarna i kontanter till den dagen, och undersöker om det slår regelbundet månadssparande.
Inte ens gud slår regelbundet sparande(men får ändå sista skrattet med sequence-of-return-risken) Avsnitt 257 . Publicerat 3 år sedan.
Äldre information: Vi försöker alltid se till att våra avsnitt, information och ämnen alltid är aktuella. Högst sannolikt är detta relevant även idag, men vi vill bara att du ska vara medveten om att det är publicerat mer än 18 månader sedan (2022-06-05). Tvärtom gäller ju många gånger, ju äldre information, desto mer relevant eftersom den bestått tidens tand ("The Lindy Effect"). 😁 Är du osäker? ställ en fråga i forumet så hjälps vi åt.
Denna artikel kan innehålla sponsrade länkar.. Vår tanke kring samarbeten.Innehållsförteckning
- 00:00:00 - Intro
- 00:04:25 - Digitala träffar, föreläsningar och bokklubb i vår Community på Patreon!
- 00:09:02 - Invest As Often As You Can
- 00:13:39 - Vänta inte på dippen
- 00:17:54 - Du missar uppgången medan du väntar på en dipp
- 00:19:24 - Regelbundet månadssparande är ett vinnande koncept
- 00:23:04 - Sequence of return risk
- 00:27:08 - Gud får det sista skrattet
- 00:34:09 - Vad ger dig bäst odds?
- 00:37:02 - Vilket år du går i pension har stor påverkan på ditt kapital
- 00:43:09 - Omvandla ditt humankapital till finansiellt kapital
- 00:49:22 - Flexibilitet, anpassning och medvetenhet kring risker är viktigt
Referens: Saknas.
Sammanfattning, guldkorn och citat från avsnittet
Våra och communityns tankar, insikter och förslag på nästa steg utifrån avsnittet.
Samtidigt handlar avsnittet även om en av de risker som vi har noll kontroll över – den så kallade ”sequence-of-returns”-risken. Det vill säga vilken ordning som vi får våra ”avkastningsår”. Som vanligt i denna serien tar vi avstamp i Nick Magiullis bok ”Just. Keep. Buying.” och diskuterar, försvenskar och fördjupar resonemangen. Särskilt resonemanget hur meningslöst det är att sitta och vänta med pengar på sidlinjen i väntan på en krasch att investera i.
Vidare är även ”sequence-of-returns”-risken är en av de risker som vi har noll kontroll över och som tyvärr påverkar vårt sparande väldigt mycket. Särskilt viktig är den för dem som går i pension eller vill sluta jobba enligt t.ex. FIRE. Om vi nämligen har t.ex. 20 års avkastning med en genomsnittlig avkastning om 7 procent per år, så spelar det stor roll hur om vi har de positiva åren först eller sist i 20-års perioden.
Beroende på vilken ordning som avkastningsåren kommer, har stor påverkan på både slutsumman och mängden pengar man kan ta ut innan de tar slut. På det sättet kommer t.ex. de 10 absolut viktigaste avkastningsåren, för mig som är född 1981, vara mellan 2045 – 2055. Dvs, decenniet precis när jag går i pension. Bra år i början och allt är magiskt, dåliga år i början och pengarna kan ta slut tidigare än man tror.
I avsnittet simulerar vi det genom att ta fram en serie om 20 år med olika slumpade avkastningar. Sedan gör vi exemplet extremt genom att sortera avkastningsåren från största till minsta och vice versa. Det blir tyvärr stor skillnad – precis som en pensionär som gick i pension 1973 fick slut på pension efter 23 år, medan en pensionär som gick i pension året efter, 1974, kunde leva på exakt samma belopp i över 35 år.
Vi diskuterar även lösningen till det här problemet som ligger mycket i att redan nu planera för flexibilitet. Flexibilitet i bl.a.
- hur mycket man sparar genom åren
- när i tiden man behöver välja att gå i pension
- kombinationen av jobb och pension
- i hur mycket pengar man tar ut till utgifter
- allokering i portföljen
Detta är för övrigt samma anledning till att vi rekommenderar att spara till flera barn i en pott istället för separat. Då drabbas de nämligen inte av sequence-of-return risken på samma sätt som t.ex. jag (född 1981) och min bror (född 1985). På samma sparande om 1 000 SEK/mån hade jag fått 3+ Mkr och han mindre än 1 Mkr. Just på grund av hur avkastningen fördelade sig mellan 1981-1999 respektive 1985 – 2003.
Vi hoppas att du uppskattar avsnittet och att det ger lite tankespjärn och inspiration. 😊
Hälsningar,
Jan och Caroline
Vanliga frågor och svar
Nedan har vi sammanställt svar till några av de vanligaste frågorna. Om du inte hittar svaret nedan, ställ gärna en fråga i forumet.
Saknar du en fråga? Ställ gärna en fråga i forumet.
Relaterade avsnitt, artiklar och annat kul
Om du gillade detta avsnitt, då kan du även gilla nedan:
Andra sidor som länkat hit
Etiketter
Denna sida har kategoriserats med följande etiketter som du kan utforska.
Communityns tankar om avsnittet
Nedan följer 9 av totalt 10 kommentarer. För att följa hela diskussionen, skriva en egen kommentar eller ställa en fråga, gå till forumet. Vi ses där! 🙂
Hur känns det? Blev du lite klokare eller mer nyfiken?
Vi hoppas det. RikaTillsammans finns tack vare dig – vi ägs inte av någon bank, tar inte emot presstöd, säljer inte rådgivning och vill inte förvalta dina pengar. Det gör oss fria, men också helt beroende av dig och vår community.
Om du gillar det vi gör får du gärna supporta oss – genom att bli månadssupporter, swisha ett valfritt belopp eller bjuda oss på en digital kaffe.
🎁 Som tack får du tillgång till extramaterial, bonusavsnitt, verktyg och inbjudningar. Tillsammans blir vi både klokare och rikare. Läs mer.
Tack för att du hejar på oss!
Jan & Caroline
Tillsammans blir vi både klokare och rikare dag för dag. Tack på förhand!
Jan & Caroline
Ytterligare saker vi tror att du kan gilla
Om du gillade detta, då kan du även gilla nedan:
Det finns väl en viss tailrisk i den strategin också som gör att det som ser bra ut på pappret i sällsynta fall blir svårt när det ska tillämpas i verkligheten.
Jag tänker exempelvis på hur det hade funkat för Per G Gyllenhammar som fick sitt första barn 1961 och sitt sista (eller borde jag skriva senaste?) 2016.
Angående sequence of return risk och tidig pension, så funderar jag på att parera den genom att börja med att ta ut förmånsbestämd ITP2 som är i stort sett oberoende av svängningarna på aktie och räntemarknaden.
Vad gäller allmänna pensionen borde samma sak gälla inkomstpensionen.
Detta med räntetält diskuterades lite i denna tråd:
Vissa beröringspunkter finns till “5” i 5+25 (stay-rich)
Har tänkt rätt eller fel med strategin att använda ITP2 som räntetält ?
För den nördige som vill leka med olika sorters simuleringar (t.ex sequence of return):
Det är ett stort problem med Nick Maggiulli’s argument:
Här fuskar han med sin strategi för att gynna sitt eget argument.
Gud skulle såklart vara fri att sälja hela sitt innehav på toppen
och köpa in sin igen på botten. Även vi är fria att åtminstone försöka!
Vad säger då forskningen om tajmingstrategier?
Eugene Fama och Kenneth French (effektiva marknadens husgudar) har bekräftat att
en momentumstrategi hade överpresterat index över senaste 50 åren.
Ur The Factor Archives: Momentum
Och Meb Faber testade tajmingstrategier baserade på glidande medelvärden mellan 1973
och 2012.
Marknadstajming baserad 6 månaders, 9 månaders och 12 månaders
glidande medelvärde producerade högre absolut avkastning och högre riskjusterad avkastning än buy and hold.
Marknadstajming baserad på 3 månaders glidande medelvärde producerade också högre
riskjusterad avkastning men något lägre absolut avkastning än buy and hold.
MSCI’s Momentumindex har också överpresterat sedan 1994 med högre absolut avkastning och högre riskjusterad avkastning.
Jag tänker att i detta fallet GÅR det ju inte ens att jämföra investerarna, att någon är bättre eller sämre. Bägge har ju valt en strategi som inte har några som helst skicklighetsmoment efter valet av strategi. Det är alltså bara ren tur eller otur vad marknaden ger under resp. period. Detta kräver förstås att man vet om skicklighet har varit inblandat eller inte men i detta fall vet vi ju att skicklighet inte ingår. Per definition går det ju då knappast ens definiera hur någon skulle kunna ha varit bättre än den andra.
Ska man jämföra och ev. göra bedömningar om någons skicklighet behöver det vara samma tidsperiod man jämför på åtminstone. Helst även då samma strategi som har skicklighetsmoment i sig fast de hanteras lite olika från person till person.
Däremot tycker jag att det kan vara relevant att jämföra på utfall, under samma tidsperiod. Säg 10 år med breda indexfonder mot 10 år med annan strategi. Man har ju då i alla fall under samma tioårsperiod varit exponerade för samma makrohändelser även om dessa förstås kan slå lite olika. Med skicklighet vill jag även räkna in valet av strategi över tid, alltså anpassning till hur marknaden ser ut.
Känner mig alltid glad och inspirerad efter varje avsnitt. Idag kändes det lite som att ta reda på om man bär på den där genen som med 99% säkerhet kommer ge en en obotlig sjukdom inom loppet av 20 år, det vill säga meningslös information eftersom det ändå inte går att förebygga. MEN sen tänkte jag att det väl är lika bra att förhålla sig till sanningen. Så detta är min strategi för att inte slås ned: Allt över typ 4-5% är bara bonus och inget jag tänker räkna med på 20 år. Jag tjänar ca 45 000kr i månaden på olika jobb och annat och det var ju det du Jan sa var bra att försöka uppnå så har man gjort vad man kan. Sen får det bli som det blir helt enkelt. Jag tänker också ha som strategi att inte bli rik på ränta på ränta effekten utan på bra inkomst över åren och ränta etc får enbart ses som bonus. Där är min lösning på denna tragiska men ändå kanske viktiga information
.
För de som vill nörda, så höll vi på med Monte Carlo simuleringar i tråden nedan just m.h.t. portfölj- och sekvensrisker.
@axr gave en fin steg för steg instruktion så flera av oss kunde följa det och lära oss en del om riskerna, och anpassa portföljen för att minska risken.
Bra artikel på ämnet i tråden:
Kanon! Tack!
Jag tycker det var en riktigt bra artikel. Kanske confirmation bias eftersom vi gjort/planerat för hans råd
Dvs
Att börja konservativt med en lägre SWR är det jag tar med mig att fundera på. Känns alltid bra när ens tankar bekräftas, varesig det är rätt eller inte😊
Ett inlägg delades upp till ett nytt ämne: Spara rättvist till barnen i gemensam pott