Humankapital och dess platsi en investeringsstrategi
med professor Paolo Sodini
Humankapital är enkelt förklarat värdet av alla framtida inkomster vi kommer få till följd av vår kompetens, kunskap, erfarenhet m.m. Även om det är svårt att ta på eller kvantifiera bör man ta hänsyn till det i en investeringsstrategi.
Humankapital och dess platsi en investeringsstrategi Avsnitt 270 med professor Paolo Sodini. Publicerat 3 år sedan.
Äldre information: Vi försöker alltid se till att våra avsnitt, information och ämnen alltid är aktuella. Högst sannolikt är detta relevant även idag, men vi vill bara att du ska vara medveten om att det är publicerat mer än 18 månader sedan (2022-10-02). Tvärtom gäller ju många gånger, ju äldre information, desto mer relevant eftersom den bestått tidens tand ("The Lindy Effect"). 😁 Är du osäker? ställ en fråga i forumet så hjälps vi åt.
Denna artikel kan innehålla sponsrade länkar.. Vår tanke kring samarbeten.Innehållsförteckning
- 00:00:00 - Introduktion
- 00:03:59 - Välkommen tillbaka Paolo Sodini
- 00:05:53 - Forskningens mest relevanta tips för en småsparare
- 00:08:10 - Ombalansera - försök inte gissa marknadens riktning
- 00:09:35 - Få inte panik när marknaden är ner
- 00:10:40 - Svårt skilja på volatilitet och trend
- 00:12:00 - Svårt även för professionella förvaltare skapa värde efter avgifter
- 00:13:39 - Effektiva marknadshypotesen
- 00:14:56 - Vi skulle behöva 3500 års historik för att säga något med säkerhet
- 00:17:30 - Svårt att skilja tur från skicklighet
- 00:21:00 - Hur kan man tänka kring buffert?
- 00:24:00 - Hur ser du på t.ex. guld och råvaror?
- 00:27:20 - Fördel med index är att du slipper ombalansera
- 00:28:06 - Intro till humankapital
- 00:29:30 - Humankapital är ett diversifieringsargument
- 00:30:30 - Alla har vi fått en stor tillgång med ett stort kassaflöde
- 00:33:30 - Svårt att skatta humankapitalet
- 00:36:50 - Humankapitalet minskar över tid
- 00:40:40 - Pensionen är en del av humankapitalet
- 00:43:13 - Humankapitalet är stort även i slutet av livet
- 00:44:40 - Vilken typ av humankapital har du?
- 00:46:00 - Risken med humankapital
- 00:49:20 - Viss risk i humankapitalet är korrelerat med aktiemarknaden
- 00:52:00 - Olika sätt att se på risk i humankapitalet
- 00:56:30 - Rådet till barn: försök inte optimera humankapitelt
- 00:57:14 - Svårt att värdera humankapital för det saknar marknad
- 00:58:30 - Banken tar hänsyn till ditt humankapital
- 01:00:50 - Missuppfattning kring humankapitalet
- 01:04:03 - Die with zero
- 01:07:30 - Vi borde inte vara rädda att låna
- 01:10:01 - Smeta ut konsumtion över livet
- 01:11:00 - Växla mellan olika sorters kapital
- 01:14:00 - Buffett: investera i dig själv
- 01:19:20 - Diversifiera humankapitelet från det finansiella kapitalet
- 01:23:00 - Aktiemarknaden är ett sätt att dela risk
Referens: Saknas.
Sammanfattning, guldkorn och citat från avsnittet
Våra och communityns tankar, insikter och förslag på nästa steg utifrån avsnittet.
För något år sedan, i avsnitt 87, intervjuade vi professor Paolo Sodini från Handelshögskolan i Stockholm för första gången. Då introducerade han begreppet humankapital för mig första gången och en av mina insikter var: ”jag är en vandrande räntefond”. Sedan dess har jag tänkt på hans resonemang och diskuterat det mer än en gång i forumet.
Humankapital är nämligen lite klurigt. På ett sätt är det väldigt svårt att ta på och man kan lätt avfärda det som ett teoretiskt resonemang. Vad har man för glädje av att veta att summan av mina framtida inkomster till pension är t.ex. 10 miljoner? Men å andra sidan är humankapital förklaringen till att en 60-åring har svårare att låna pengar på banken än en 30-åring trots att 60-åringen har t.ex. bättre säkerhet i huset. Banken tar hänsyn till återbetalningsförmågan som i sin tur är kopplad till de framtida inkomsterna, precis som humankapital är.
Man kan även formulera sin ekonomiska livsuppgift att omvandla, eller växla, sitt humankapital till finansiellt kapital. Det vill säga att man börjar som ung med ett ganska högt humankapital, särskilt om man utbildar sig, och sedan över tid så kommer ju summan av ens inkomster minska ju äldre man blir (=eftersom man har färre år kvar). Då vill man ju att det ska vara ersatt av t.ex. pension och sparande.
Ett ytterligare perspektiv som togs upp i forumet är ju att man kan relatera till sitt humankapital som en resurs som man kan växla mot andra typer av kapital:
- Genom att utbilda sig ökar man humankapitalet
- Lön är växling av humankapital mot finansiellt kapital
- Finansiellt kapital kan växlas mot tid för t.ex. socialt kapital eller humankapital
etc.
Humankapitalet – trots att det inte ”finns” – verkar ändå ha mycket påverkan på vårt liv. Därför är min åsikt att det är ändå något som man bör fundera på och ta i beaktning. Apropå det som vi alltid tjatar om att fokusera på det som gör skillnad. Få saker påverkar ens liv så mycket som humankapitalet. Då har vi t.ex. inte ens pratat om att man kanske som ung med högt humankapital bör ta högre risk i sitt finansiella sparande eftersom humankapitalet kompenserar för det.
Vi tar även upp de invändningar från er i communityn kring vad har man för värde av humankapitalet? Särskilt eftersom det t.ex. kan minska drastiskt om man råkar ut för en olycka eller liknande. Eftersom Paolo också är professor passar vi självklart även på att fråga om hans syn på sparande, investeringar utifrån ett forskningsperspektiv.
Vi hoppas att du uppskattar avsnittet!
Många hälsningar,
Jan, Caroline (och Paolo)
Vanliga frågor och svar
Nedan har vi sammanställt svar till några av de vanligaste frågorna. Om du inte hittar svaret nedan, ställ gärna en fråga i forumet.
Saknar du en fråga? Ställ gärna en fråga i forumet.
Relaterade avsnitt, artiklar och annat kul
Om du gillade detta avsnitt, då kan du även gilla nedan:
Andra sidor som länkat hit
Etiketter
Denna sida har kategoriserats med följande etiketter som du kan utforska.
Communityns tankar om avsnittet
Nedan följer 9 av totalt 33 kommentarer. För att följa hela diskussionen, skriva en egen kommentar eller ställa en fråga, gå till forumet. Vi ses där! 🙂
Hur känns det? Blev du lite klokare eller mer nyfiken?
Vi hoppas det. RikaTillsammans finns tack vare dig – vi ägs inte av någon bank, tar inte emot presstöd, säljer inte rådgivning och vill inte förvalta dina pengar. Det gör oss fria, men också helt beroende av dig och vår community.
Om du gillar det vi gör får du gärna supporta oss – genom att bli månadssupporter, swisha ett valfritt belopp eller bjuda oss på en digital kaffe.
🎁 Som tack får du tillgång till extramaterial, bonusavsnitt, verktyg och inbjudningar. Tillsammans blir vi både klokare och rikare. Läs mer.
Tack för att du hejar på oss!
Jan & Caroline
Tillsammans blir vi både klokare och rikare dag för dag. Tack på förhand!
Jan & Caroline
Ytterligare saker vi tror att du kan gilla
Om du gillade detta, då kan du även gilla nedan:
Låter intressant! Ska jag lyssna på ikväll!
Intressant avsnitt och bra att ni lyfter upp den förbisedda hinken ”humankapital”. Jag har nu kollat på både avsnitt #270 och #253 och håller med i allt som sägs. Dock är det en aspekt av humankapitalet som det inte pratas om alls:
Humankapitalet är inte intressant i sig självt om det inte tas tillvara på under alla åren som man arbetar. Som vi vet lever många svenskar från lön till lön och då är det inte speciellt uppmuntrande för dem att höra att ”men du har ju 10 miljoner i humankapital!” Viktigare att prata om däremot är det som kanske kallas nettohumankapital, dvs resterande kapital efter att alla livsnödvändiga utgifter (mat, el, värme, vatten, boendekostnader), låneräntor samt skulder är avräknade. Det är ju denna summa som man kan göra något med.
Jag förstår det fina budskapet med att man är värd mer än vad man tänker på men för att kunna ta tillvara på detta kapital måste ju även det kunna växa med tiden. Det är här sparandet kommer in. Jag skulle vilja se lite grafer på hur humankapital som omvandlas till sparande kan se ut över tid kontra humankapital som inte ger något över efter alla utgifter är betalda. Det tror jag hade fått många att inse hur viktigt det är att ”investera” i sitt humankapital (inte samma som att bygga upp genom t.ex högre lön).
Sedan gillar jag inte tanken på att humankapitalet går ner med tiden utan att ersättas av något annat när man går i pension. Kanske kan man införa ett ”frihetskapital” efter att man gått i pension som man kan använda för att göra vad man vill med. Det skulle också sluta cirkeln ”tid ger pengar” (arbetaren) som ändras till ”pengar ger tid” (pensionären eller den ekonomiskt fria). Det skulle få mig att känna mig mer motiverad att så småningom inte behöva arbeta för att jag måste utan för att jag vill.
Tack för ett väldigt intressant avsnitt! En grej jag fastnade för var det här i slutet med att låna är att ta pengar från framtiden till nutid, och att spara är motsatsen. Det ger, under förutsättning att man kan betala lånet, att det egentligen inte finns nån skillnad mellan att spara och låna rent värderingsmässigt. Det ena är inte per se bättre än det andra och det är vi själva som har konstruerat den värderingen.
Det betyder inte att man kan låna massor och hamna i lyxfällan, men jag har alltid hört av tex min familj att låna i sig är dåligt och du kommer bli skuldsatt för evigt. Eller man ska inte investera på börsen utan ha allt på sparkonto. Kort sagt inte ta någon risk alls. Jag har egentligen koll på det rent principiellt men har aldrig hittat nånting konkret som faktiskt motiverar det. Tänk om ett lån skapa en upplevelse eller något annat som du kommer ha glädje av resten av livet nu, men som du inte skulle kunna göra om 20 år när du kanske har pengarna? Du kan ju också låna för att höja ditt humankapital tex för studier eller liknande. Det farliga blir ju dock om det går överstyr, och det där är en svår balansgång.
Jag tog mig friheten att räkna ut humankapitalet (grön stapel) för mina tjugo år på arbetsmarknaden. Dock har jag räknat nettokapitalet där skulder (röd stapel) är avdraget. Mitt sparande (blå stapel) har varit närmare obefintligt tills för några år sedan när jag började bygga upp en buffert som även möjliggjort att jag kunnat betala av skulderna. Likaså har pensionen (gul stapel) börjat växa först när jag skaffade jobb med högre lön.
Det är den blå plus halva den gula (premie + tjänstepension) som ligger på börsen just nu så om man tänker så är det ju en ganska liten andel av mitt totala kapital som jag utsatt för risk. Det hjälper mig att få lite perspektiv på tillvaron.
Tack för ett fantastiskt avsnitt, bra jobbat Jan och Carro!
Och Jan för h$%#ete, jag har jobbat på internationella bolag i nästan 20 år och kan helt ärligt säga att du måste sluta med att kritisera din engelska! You’re doing absolutely fine, don’t worry mate!
Jag tog med mig ett par saker:
Han är jäkligt bra Paolo, bra bokning!
Spännande det där allra sista han sa till om att det inte finns tillräckligt många marknader och om något så borde vi skapa fler marknader för att kunna dela på fler risker. (Boktipset)
+1 på det, du är grym på engelska, Jan!
Exakt så resonerar jag också. Jag har till och med gjort en tabell som visar hur nya insättningar ska fördelas för att totalen ska bli rätt (jag kör på Avanza och inte Lysa). Men alla har nog sina egna preferenser här; för många funkar hinkarna och det är ju bra.
Håller med, vad hette boken nu? Måste kolla in den.
Det sa han inte men det måste vara denna va?
Den här är boken som han hänvisar till. Han mejlade bilden själv:
Ah ok tack
ska kolla in den 