Ditt pengaflöde berättar historienom ditt liv
Rich Dad, Poor Dad - Del 3
Vi människor har använt olika former av ekonomisk bokföring i bokstavligt talat flera tusen år. Ändå är det inget som lärs ut i skolan idag vilket leder till att många har en sämre ekonomi än de hade behövt att ha.
Ditt pengaflöde berättar historienom ditt liv Avsnitt 275 Rich Dad, Poor Dad - Del 3. Publicerat 2 år sedan.
Äldre information: Vi försöker alltid se till att våra avsnitt, information och ämnen alltid är aktuella. Högst sannolikt är detta relevant även idag, men vi vill bara att du ska vara medveten om att det är publicerat mer än 18 månader sedan (2022-11-06). Tvärtom gäller ju många gånger, ju äldre information, desto mer relevant eftersom den bestått tidens tand ("The Lindy Effect"). 😁 Är du osäker? ställ en fråga i forumet så hjälps vi åt.
Denna artikel kan innehålla sponsrade länkar.. Vår tanke kring samarbeten.Innehållsförteckning
- 00:00:00 - Intro
- 00:05:14 - Att producera lika mycket energi som man gör av med
- 00:08:27 - 900 millimeter isolering
- 00:12:56 - Daniel har en jordvärmepump
- 00:15:47 - Utnyttja differensen i temperatur
- 00:18:46 - Elprodukter har blivit mer effektiva
- 00:21:04 - Fläkten har blivit 80 procent mer energieffektiv
- 00:22:54 - En fördubbling av effektiviteten
- 00:26:25 - Temperaturer och värmekällor
- 00:31:29 - En tumregel att tänka på
- 00:38:24 - Energi och el i Sverige i framtiden
- 00:41:54 - Effekttariffen i Göteborg
- 00:46:02 - Man börjar tänka mer diversifierat
- 00:52:03 - Blir ett väl isolerat hus för varmt på sommaren?
- 00:54:18 - Hur tjänar elbolagen pengar?
- 01:01:41 - Rörligt eller bundet elpris?
- 01:05:37 - Solpaneler har oftast en lång återbetalningstid
- 01:09:28 - Byt din värmepump innan du sätter upp solceller
- 01:11:59 - Vad är tilläggsisolering?
- 01:17:47 - Sverige har bland de lägsta elpriserna i hela Europa
- 01:21:54 - Det är inte ekonomiskt försvarbart att byta fönster
- 01:25:58 - Om tilläggsisolering
- 01:28:36 - Energirådgivning, optimering och energiinventering
Referens: Saknas.
Sammanfattning, guldkorn och citat från avsnittet
Våra och communityns tankar, insikter och förslag på nästa steg utifrån avsnittet.
Energiförbrukningen i vårt eget boende (30-tals villa i Malmö) har varit en fascination för många, sedan vi i avsnitt #128 råkade nämna att vi förbrukar ca 33 000 kWh per år. Det var ju hanterbart när elen var billig, men t.ex. i december betalade vi nästan 18 000 SEK i elräkning. Mindre kul.
För att en gång för alla försöka få bra råd och tips googlade jag fram Daniel och hans företag. Vi anlitade honom för att göra en termografimätning (dvs. mäta var huset läcker energi) och komma med förslag på vad vi kunde göra. Vi fick många tips och det var lärorik och spännande diskussion, så pass att vi kände att Daniel måste ju besöka podden så att fler får höra hans tankar.
Daniel pratade om t.ex. möjligheten till diversifiering av värmekällor – t.ex. att kunna ha både en värmepump och en annan lösning (t.ex. ved) – något som så klart gick rakt in hos mig 😂 som älskar sprida risker. Vi pratade om fjärrvärme, som var ett alternativ för oss, men som sannolikt skulle bli dyrare. Vi diskuterar även t.ex. att värmepannor de senaste tre åren har blivit så pass mycket bättre, att det för oss med en 11 år gammal panna skulle kunna vara lönsamt att byta. Vi pratar även om t.ex. att bergvärme är inte det mest optimala i Skåne där medeltemperaturen är över 8 grader och liknande.
Daniel är även en av få – kanske den ende – som har renoverat ett gammalt hus till ett plusenergihus (det finns många nybyggda så klart). Vi pratar lite om det och om t.ex. solpaneler. En fråga som Daniel skickade med som jag i alla fall inte har tänkt på är: ”Tänk om det finns effektivare ställen att energieffektivisera än med solpaneler? Solpaneler bör man överväga först när man kan täcka hela sin årsförbrukning av energi”
Vi kommer även in på diskussionen att energi kommer sannolikt inte bli billigare i framtiden. Så det är värt att titta över det redan idag. Att göra som många duktiga fastighetsägare att lägga in energieffektiviseringar i en underhållsplan så att man gör dem samtidigt. Vi kommer även in på eltariffer, hur elbolag som inte tjänar pengar på el tjänar pengar och mycket annat.
Vi hoppas att du uppskattar avsnittet. Ingen ersättning har utgått till någon part. Du hittar Daniels hemsida på: https://ellenergi.se/
Många hälsningar,
Jan och Caroline
Vanliga frågor och svar
Nedan har vi sammanställt svar till några av de vanligaste frågorna. Om du inte hittar svaret nedan, ställ gärna en fråga i forumet.
Saknar du en fråga? Ställ gärna en fråga i forumet.
Relaterade avsnitt, artiklar och annat kul
Om du gillade detta avsnitt, då kan du även gilla nedan:
Etiketter
Denna sida har kategoriserats med följande etiketter som du kan utforska.
Communityns tankar om avsnittet
Nedan följer 9 av totalt 77 kommentarer. För att följa hela diskussionen, skriva en egen kommentar eller ställa en fråga, gå till forumet. Vi ses där! 🙂
Missa inte något – få våra uppdateringar
till din inkorg!
Få tillgång till våra senaste bästa tips, verktyg, avsnitt, videor, grafer och studier – direkt i din mejl!
- Notis till din mejl när vi släpper något nytt
- Kostnadsfritt, du kan sluta när du vill
- Någon gång i veckan
Om inte formuläret ovan visas, klicka här!
Ytterligare saker vi tror att du kan gilla
Om du gillade detta, då kan du även gilla nedan:
Håller med om att det är en enkel & bra modell för att hamna hyfsat rätt.
När det gäller boende så tänker jag att man kanske behöver dela det i 3 delar.
Enklast med de sista två är att ta nettot Tillgång - Skuld som en tillgång i tex 4 hinkars tanken.
Så tänker jag
Jag tänker mig att det framför allt är svårigheten att leva utan bo någonstans (vilket försvårar försäljningen) i kombination med den höga underhållskostnaden som placerar bostaden som en tärande tillgång. Annars kan vi applicera precis samma resonemang på min globala indexfond som jag har på ett ISK. Det är en tillgång som jag äger men den skapar inget inflöde i min ekonomi förrän jag säljer den, under tiden skapar den utgifter i form av årlig ISK-skatt. Om jag dessutom valt att öka risken med 10% belåning behöver jag även årligen behöva betala ränta på lånet.
Man kan ju även fundera kring om räntepapper är en tärande tillgång när räntan är lägre än inflationen. I så fall kan ju fundera på var man ska placera ett lån som har lägre ränta än inflationen.
Tack så mycket för ett (återigen) bra inlägg! Ett extra tack för att transkriberingen kommer ut så fort
Intressant att läsa, och jag funderar på min egen ekonomi. Jag och maken lägger in samma summa till gemensamma kostnader, och från de pengarna finns också ett gemensamt sparande till buffert och barn. Sedan har jag ett eget sparande, som jag kan se som mina tillgångar antar jag, och maken gör förhoppningvis likadant. Vi hade egentligen behövt sitta ner och gå igenom hela vår ekonomi någon gång bara för att ha en gemensam bild, och sätta gemensamma mål för framtiden. Jag får helt enkelt sätta honom att lyssna på boken och era avsnitt
Jag är superintresserad att matte så älskar sådana här avsnitt. Det får en att börja tänka i matematiska modeller.
Bolmeson säger i avsnittet att man kan se det som att alla människor och företag går med en resultat- och balansräkningskvadrant ovanför huvudet. Jag skulle vilja dra det en metanivå till och säga att alla tillgångar/ägodelar man har också har en sådan kvadrant. Här är några exempel:
Buffert på ett sparkonto
Intäkter: insättningsränta
Utgifter: värdeminskning (genom inflation) samt bankavgifter
Tillgång: kontobeloppet
Skuld: -
Utdelande aktie
Intäkter: utdelning samt värdeökning
Utgifter: courtage, värdeminskning samt ISK-skatt eller vinstskatt
Tillgång: aktievärdet
Skuld: eventuell aktiebelåning
Bostad
Intäkter: värdeökning
Utgifter: värdeminskning, driftkostnader, underhållskostnader, bostadsavgifter, ränteavgifter, försäkringar etc.
Tillgång: bostadsvärdet
Skuld: bolånet
Bil
Intäkter: -
Utgifter: värdeminskning, driftkostader, underhållskostnader, ränteavgifter, försäkringar etc.
Tillgång: värdet på bilen
Skuld: billånet
Bostads-, bil- eller konsumentlån
Intäkter: -
Utgifter: ränteavgifter samt uppläggningsavgifter
Tillgång: lånebeloppet
Skuld: lånebeloppet (minskar med amorteringen)
Sedan skulle jag precis som Kiyosaki och Bolmeson kategorisera dem efter om de ger en positiv eller negativ avkastning som en tillgång respektive en skuld. En bostad som går upp i värde är en tillgång medan en bostad som gått ner i värde är en skuld. En bil är oftast en skuld men det finns ju veteranbilar som ökar i värde som då blir en tillgång. Ett lån är alltid en skuld i sig självt även om det ger access till kapital som kan användas till något som genererar värde (det som Jan brukar kalla ”bra lån”). Klurigheten ligger i om man ser ett sparkonto som en tillgång eller en skuld eftersom det ju tappar i värde över tid…
Aktiva- och vilande tillgångar
Det som Kiyosaki kallar för tillgångar och Bolmeson för närande tillgångar skulle jag vilja kalla för aktiva tillgångar eftersom de aktivt/löpande ger pengar tillbaka. Här skulle jag innefatta utdelande aktier, fastigheter som man hyr ut samt rättigheter/e-böcker/YouTube-kanaler etc.
Det som Kiyosaki kallar för skulder och Bolmeson för tärande tillgångar skulle jag därmed kalla för vilande tillgångar eftersom de inte genererar några pengar förrän man sålt dem. Här hittar man exempelvis bostaden, vinsamlingar och lyxklockor men faktiskt även aktie- och räntefonder eftersom dessa är vilande/sovande tills man säljer dem.
En delmängd av ovanstående skulle jag säga är degraderade tillgångar (har inte funderat färdigt på namnet) där jag lägger in bil, båt, inredning, möbler, elektronik och i princip all konsumtion som man gör som faktiskt tappar i värde över tid. Man kan ha en bil som ger pengar när man säljer den (alltså en vilande tillgång) men man kommer alltid att gå med förlust.
Den sista kategorin är precis som ni säger då en skuld, som i princip är ett rent lån. Oavsett om det är bra lån som CSN-lån eller dåliga lån som SMS-lån eller vad som helst däremellan. Jag gör alltså precis som Jan skillnad på tillgångsobjektet (som är bostaden, bilen eller mobiltelefonen) och skuldobjektet (som är själva banklånet) även om dessa är direkt kopplade till varandra.
En helt separat fråga från ovanstående inlägg: hur skulle ni se pensionssparandet respektive pensionsuttaget som? Är det en tillgång respektive en intäkt eller alltid bara en tillgång?
Hej
Kul att ni gav beröm för min oskuldsfulla ekonomi samt min enkla ekonomi
Men jag ska vara ärlig, under veckan så tog jag ett billån på cirka 142 600 kr. Anledning skaffade bil var att min arbetsplats ligger cirka 10 km bort, kollektivtrafiken inte är den bästa, har under längre tid önskat att ha en egen bil som förhoppningvis inte ska krångla, att ha en känsla av frihet och inte vara beroende av kollektivtrafik.
Under veckan så skapade jag en tråd angående mitt billån om hur den ska hanteras. Flera medlemmar på forumet ansåg det var bäst att amortera ner lånet så fort möjligt och är något som ska göras.
Ha de fint
Länk till tråden:Billån, hur bör jag göra nu?
Pensionssparande är en tillgång i ens balansräkning.
Pensionsuttag är en inkomst i ens resultaträkning.
Tillgången ökar under åren både genom sparande och avkastning. När uttagen börjar omvandlas tillgången till en inkomst dvs pengarna tas från balansräkningen till resultaträkningen. I uttag minskar tillgången i värde annat än avkastningen överstiger uttaget, men det är nog inte speciellt vanligt.
Såxtänker jag åtminstone:)
Jag tycker nog att @janbolmeson ska diskutera guldets (och kanske tom kryptos) vara eller inte vara som tillgång med @AuAgEric, jag tror det kan bli en intressant diskussion i det avsnittet!
Kiyosaki verkar ha en ganska snäv definition av tillgångar. När jag sett på videos med honom så verkar han tycka att det enda vettiga är att låna för att driva företag eller köpa fastigheter för att hyra ut. Han verkar inte rekommendera värdepapper alls, däremot verkar han tycka fysiska ädelmetaller är bra (som skydd mot inflationen/undergång). Hur går det ihop med hans bok? Har han utvecklat sina tankar kring detta?
Jag delar dina synpunkter
En fråga; hur värderar du huset som tillgång i relation till inflationen?
I min värld så får ju avyttringen(/förvärvet) av tillgången på påverkan på P&L vid transaktionstillfället(-fällena) och ofta kanske man ser en P&L per kalenderår - men inflationen får ju en dold (?) påverkan på tillgångens värde, om det inte omhändertas som en justering av balansvärdet, som då också påverkar P&L…
Onödigt krångligt utlägg kanske - men jag menar att det har bäring på tillgångsvärderingen.