Hem » Avsnitt » Det är dyrt att göra slut med din indexfond434

Det är dyrt att göra slut med sin indexfond

Att vikta ned USA är lika dumt som att vikta ned bolag på bokstaven A

Är det rimligt att 7 av 10 kr i en globalfond hamnar i USA? Eller att mer än 2 av 10 kr hamnar i de tre största amerikanska bolagen? Borde man inte ta hänsyn till Trump och hans politik? Eller vad experterna i media säger om t.ex. svenska börsen?

Det är några av frågorna jag och Caroline diskuterar i dagens avsnitt som är både en repetition av vad forskningen säger och en kommentar på vad jag upplever som samtal i communityn, sociala medier men även i klassisk media med olika experter.

Vi tar avstamp i vår artikel med samma namn, och citerar folk i communityn som @Andre_Granstrom som klokt säger:

Ja, det är höga värderingar nu. Ja, det mesta är dyrt. Men det är helt omöjligt att veta om vi står i ett läge som 1996 där vi hade 3 års uppgång kvar där t.ex. svenska börsen slutade på +70% 1999, eller om vi står i 1999 och ser framför oss ett antal år av nedgång.

Vi citerar @alec som är inne på:

Avvikelser från forskningen och index innebär att man tar en högre risk utan att den förväntade avkastningen ökar.

Men även @Nightowl som resonerar (min tolkning):

Logiskt sett – givet att man tror på forskningen – är det lika smart att lägga mindre pengar i USA som att lägga mindre pengar i bolag som börjar på bokstaven A. Den ena har en geografisk överrepresentation medan den andra har en alfabetisk. Båda spelar lika lite roll.

En av mina stora poänger i avnsittet baserar sig på studien “What investors really want” som säger att vi människor investerar av tre olika anledningar:

• Nyttomaximerande – för att tjäna pengar där man optimerar utifrån odds och matematik.
• Identitet och självuttryck – för att vårt sparande säger något om oss (t.ex. jag är en vinnare, jag kan välja vinnar aktier, jag är en bättre investerare än andra för jag behöver inte en fondrobot, jag är en ansvarsfull investerare för att jag investerar etiskt, socialt och hållbart, få vara en del av en gemenskap som t.ex. communityn, aktiespararna, finans-twitter etc)
• Känslomässigt – vi vill ha spänning, ha roligt, lära oss nya saker, få följa med, läsa på om bolagen, få utlopp för sin nyfikenhet, lärande, tävlingsinstinkt, kunskapstörst, behov av optimerande etc.

Det vill säga att man kan inte bara utgå från att alla är superrationella och baserar alla sina beslut på nyttomaximerande parametrar och bortser från allt annat. Jag tror att det var @Daniel_Nilsson som skrev att man måste portföljen som fungerar för en själv. Det vill säga skärningspunkkten mellan en sund strategi och sig själv som person. Att ha en perfekt rationell portfölj som man säljer av i nedgång för att man inte emotionellt tror på den eller går i linje med vem man är, är ju kass.

Därför är en av mina poänger i avsnittet som vanligt. Om du har en bra båt som du är nöjd med, sitt still i den. Är du osäker om på om du har en bra båt, ställ dig kontrollfrågorna:

• Om börsen skulle gå UPP med 50% det kommande året, skulle du varit nöjd med den?
• Om börsen skulle gå NER med 50% det kommande året, skulle du varit nöjd med den?

Du vet att du har en bra båt när du kan svara ja på båda dessa frågor. Det är enligt mig det enklaste och snabbaste testet man kan göra.

Med det sagt, hoppas att du gillar avsnittet och ett extra stort tack till alla er som bidragit, kommenterat och korrekturläst!
Jan