Carnegie Global Plus – indexfonden som bör ge en högre tjänstepension
Få 2% extra årlig avkastning i din tjänstepension
Carnegie Global Plus ger möjligheten till en högre tjänstepension genom en inbyggd hävstång. Den är inte helt olikt AP7 Aktiefond som många gillar och redan har i sin premiepension. Rätt använd kan fonden dessutom – trots 40% belåning – sänka totalrisken över livet. Att risken inte är högre än 100% på Stockholmsbörsen var ögonöppnande. 😎
Kan man slå en global indexfond? Vi testar Carnegie Global Plus med förvaltare Emil Nordström som visar hur 40% belåning ger 2% extra årlig avkastning. Det överraskande: risknivån motsvarar bara svensk aktiemarknad och över 25 år blir skillnaden 56% mer förmögenhet.
Carnegie Global Plus – indexfonden som bör ge en högre tjänstepension Avsnitt 394 Få 2% extra årlig avkastning i din tjänstepension. Publicerat 7 månader sedan.
Reklam för Carnegie Fonder som därmed gör allt annat på RikaTillsammans också möjligt. Läs mer om våra tankar kring samarbeten.
Riskinfo: Detta avsnitt berör en eller flera olika typer av investeringar. Investeringar innebär alltid en risk. Värdet på dina pengar kommer både att öka och minska. I värsta fall kan du förlora hela ditt insatta kapital. Det finns inga garantier. Vissa investerar baserat på tidigare avkastning, men breda och passiva fonder med låga avgifter tenderar ger högst framtida resultat. Läs mer: "Risk är inte så farligt som det låter". Vi rekommenderar alltid kontakt med en finansiell rådgivare, då detta inte är eller ska ses som finansiell rådgivning då vi inte säljer inte sådan. Läs mer här.
Innehållsförteckning
- 00:00:00 - Intro
- 00:04:43 - Varför bör man köpa Carnegie Global Plus?
- 00:08:41 - Belåning: det är läskigt
- 00:11:00 - Vad kostar fonden?
- 00:13:04 - Vad är en rimlig förväntad avkastning?
- 00:14:51 - Hur mycket mer pengar blir det?
- 00:18:23 - Finns det liknande fonder?
- 00:20:19 - Svenska kronan har historiskt begränsat nedsidan
- 00:25:30 - Skin-in-the-game: äger Johan, Emil och vi fonden?
- 00:30:02 - Risken är inte högre än 100% på Stockholmsbörsen (trots belåning!)
- 00:34:51 - Om det går ner då, vad händer med belåning?
- 00:40:25 - Totalrisken över livet kan faktiskt bli lägre (om man gör rätt)
- 00:48:30 - Hur har ni räknat fram belåningsgraden?
- 00:52:16 - Men fonden har gått sämre sedan i höstas
- 00:57:20 - Kan jag inte bara belåna min egen portfölj?
- 01:02:56 - Vanligaste missuppfattningen kring fonden?
- 01:05:46 - Sämsta rådet ni hört inom finansbranschen
- 01:12:39 - Håll det simpelt och sitt still i båten
Referens: Saknas.
Sammanfattning, guldkorn och citat från avsnittet
Våra och communityns tankar, insikter och förslag på nästa steg utifrån avsnittet.
Introduktion
För tydlighetens skull: detta avsnitt är reklam för och sponsrat av Carnegie Fonder. Vi själva har en del av våra tjänstepensionspengar placerade sedan fondens lansering i höstas på Avanza och diskussionen i forumet.
Nu för tiden är det sällan det dyker upp fonder eller produkter som jag tycker är intressanta nog för att flytta en del mina egna och barnens pengar till. Men hösten 2024 tipsade en person i communityn mig om Emil och Johan på Carnegie och deras nya fond med följande argument:
- En global indexfond (hygienfaktor)
- Med 1.4 gångers hävstång men ändå samma risknivå som svenska börsen
- Valbar i tjänstepension på Avanza som jag använder (men finns även på andra ställen)
- I linje med forskningens teori om investering över livscykeln där högre risk när man är yngre än 50 år och lägre risk i slutet (vid pension) kan ge en lägre totalrisk
- Bör ge i snitt 2%-enheter högre avkastning per år, vilket för mig (43 år) fram till pension (68 år) borde ge ca 58% högre totalavkastning (inga garantier så klart).
- Det är typ som AP7 Aktiefond med hävstång, fast tillgängligt även utanför premiepensionen och skapad av Carnegie Fonder.
Onekligen fångade det mitt intresse och i forumet hade vi en lång diskussion om den. Så pass att jag bjöd in Emil och Johan för att komma och prata om fonden och svara på några av de frågor som vi och communityn hade.
Läs gärna vidare nedan där jag tar några av de viktigaste sakerna att vara medveten kring, som inte är helt uppenbara – t.ex. kring jämförelse med andra indexfonder, varför den gått sämre sedan i höstas, kostnaden för belåningen, avgiften, konstruktionen och så vidare.
Vi hoppas att du gillar avsnittet!
Vanliga frågor och svar
Nedan har vi sammanställt svar till några av de vanligaste frågorna. Om du inte hittar svaret nedan, ställ gärna en fråga i forumet.
Saknar du en fråga? Ställ gärna en fråga i forumet.
Relaterade avsnitt, artiklar och annat kul
Om du gillade detta avsnitt, då kan du även gilla nedan:
Förslag på sidor att besöka
Andra sidor som länkat hit
Etiketter
Denna sida har kategoriserats med följande etiketter som du kan utforska.
Communityns tankar om avsnittet
Nedan följer 8 av totalt 263 kommentarer. För att följa hela diskussionen, skriva en egen kommentar eller ställa en fråga, gå till forumet. Vi ses där! 🙂
Missa inte något – få våra uppdateringar
till din inkorg!
Få tillgång till våra senaste bästa tips, verktyg, avsnitt, videor, grafer och studier – direkt i din mejl!
- Notis till din mejl när vi släpper något nytt
- Kostnadsfritt, du kan sluta när du vill
- Någon gång i veckan
Om inte formuläret ovan visas, klicka här!
Ytterligare saker vi tror att du kan gilla
Om du gillade detta, då kan du även gilla nedan:
@angaudlinn - du som är svenskprofessorn i forumet - heter den en större eller högre pension? Vi var väldigt oklara på det här på kontoret.
Får man försöka sig på ett svar utan att vara den utpekade svenskprofessorn? Eller så kan det vara lite mer input till honom.
Jag skulle säga att det beror på vad man syftar på. Ett pensionskapital är större (inte högre), och har möjlighet att ge högre/större (bägge funkar) pensionsutbetalningar.
Högre
10…
Så vad det man får är ett väldigt smalt ESG-index (bara 586 aktier) till en jättehög avgift (0,95%).
En produkt som skulle ses som usel i alla fondjämförelser, men som argumenterar för sin existens med att det inte finns några konkurrenter med hävstång inom tjänstepension. Vilket väl inte är helt sant, Nordnet Global Index 125 finns ju också hos Nordnet, men det är inte heller någon bra produkt.
Jag tycker att belåning är vettigt för många med väldigt lång sparhorisont, men i detta fall får man betala oskäligt mycket för belåningen, vilket minskar chansen till överprestation kraftigt. Jag skulle helt enkelt lägga belåningen utanför tjänstepensionen.
Hur mycket överavkastning har man då tack vare hävstången fått med denna fond sedan starten?
MSCI World har stigit med ca 6,4% mellan sista augusti 2024 och 13 februari 2025 (källa: msci.com). Det är en riktigt hög avkastning på den tiden, vilket alltså är gynnsamt för en hävstångsprodukt.
USD/SEK har stigit med ungefär samma 6,4% under samma period (finance.yahoo.com).
Tar vi MSCI Worlds utveckling * 1,4 så skulle index med hävstången ha stigit ca 8,9%. Om vi sedan justerar den avkastningen för att USD stigit så skulle vi landa på en teoretisk avgiftsfri och räntefri avkastning på ca 15,8% i SEK. Den avkastningen är förstås inte rimligt att få och hade man fått betala 2% under perioden och fått ut 13,8% så hade det kunnat vara rimligt.
Men hur mycket har då avgifterna, räntan, ESG och annat kostat jämfört med den utvecklingen? Tja, om jag ser rätt så har Carnegie Global Plus stigit med 8,71% mellan sista augusti 2024 och 13 februari (källa: Nordnet).
Det är alltså en oerhört dyr lösning, som kostat över 7% totalt sedan sista augusti.
Som jämförelse har DNB Global Indeks ökat med 12,57% under perioden, utan hävstång.
Som övriga kloka sagt: Normalt säger man högre, men om det i en mening kan låta som att man menar kapitalet så blir det ju större och menar man pensionstiden så kan den båda vara längre, lugnare, tråkigare eller vad det nu är.
Men normalt: Högre eller lägre pension.
p.s. Var det den där osnutne millenieungen utan riktig skolgång som lurade dig till annat?
0.8 är förvaltningsavgift. 0.17 är transaktionspriset just nu enligt Avanza, det tenderar minska när fonden växer. Så räkna 0.97 per idag.
Kostnaden för belåningen är räknad enligt:
Absolut! Det är ju det jag skrev om i ovan också. Citerar mig själv:
Ja, fast det tog jag med i min beräkning. Jag applicerade bara hävstången på indexutvecklingen, inte på valutaförändringen. Underprestationen gäller alltså gentemot en beräkning med hävstång bara på indexdelen, inte valutadelen.
Är inte riktigt med på vad invändningen är egentligen?
Jag tycker absolut att både Carnegie och Nordnet-fonden har ett existensberättigande. I alla fall om man tror på teorin om att investera och se sin strategi holistiskt över hela livscykeln.
Om man har en lång spar horisont och vi tror att det finns en riskpremie och att aktier överavkastar den amerikanska räntan över tid, då är det ju logiskt och rimligt att investera med hävstång.
Sedan kan man absolut önska att det var billigare, det fanns fler konkurrenter, att man fick belåna tjänstepension som en vanlig ISK, att amerikanska räntan var lägre, men för mig är det lite som att jag slåss med den armé jag har, inte det jag önskar att jag hade.
För mig på Avanza med tjänstepension kommer jag ju inte åt Nordnet-fonden… tror inte heller någon annan som inte är på Nordnet gör det heller, medan Carnegie finns hos flera aktörer som tex Skandia, Avanza m.fl.
Ja, argumenterar inte mot att den gått sämre.
Syns tydligt på grafen jag visade. Scenariot som vi haft nu passar ju denna fonden väldigt dåligt, men dessa 6 månader är ju inte det jag baserar mitt resonemang på. Argumentationen måste ju stämma även om Carnegie fonden gått mycket bättre än Avanza Global.