Börspsykologi med Med Cristofer Andersson

Som tillägg så har Dunning-Kruger effekten fått sig lite törnar.

Gignac, G. E., & Zajenkowski, M. (2020). The Dunning-Kruger effect is (mostly) a statistical artefact: Valid approaches to testing the hypothesis with individual differences data. Intelligence, 80, 101449.
Länk
Länk till PDF

Sammanfattningsvis är den överskattad. Med risk för feltolkning av mig då jag inte är erfaren med dessa statistiska metoder. Detta är dock den enda artikeln jag sett “emot”. Har inte efterforskat utan snubblade bara över den så se det inte som något konsensus utan mer som curiosa

Min erfarenhet av åberopandet av denna effekt är mest att folk använder det som slagträ i en diskussion där man inte kommer på någon bättre argumentation, eller vill göra sig viktig för de som inte vet vad den går ut på. En form av nidbild. Visst finns effekten men det är nog rimligare att ha den i åtanke för sin egen del än att använda den för att göra ner andra, det får oftast helt motsatt effekt.

Från Wikipedia, bra skrivet tycker jag:

En missuppfattning är att folk tror att det handlar om andra. Men att inte känna till omfattningen av sin egen okunnighet är en del av det mänskliga tillståndet. Problemet med det är att man ser det hos andra människor men inte hos en själv.

Så, bra att ha det i åtanke för egen del men inte för att påpeka möjliga brister hos andra. Då är det bättre att gå på sakargumenten om man anser att någon har fel.

Jan, det du sa i början att du hade läst på twitter att folk hade börjat skriva att det är dags att köpa ryska bolag osv och att du var emot det.
Det blir ju som en motvalls/rebalanserings strategi.
Dvs den strategin vi på bloggen själv använder oss av ofta.

Hur gör en fond i vanliga fall vid stor volatilitet? För de ska väl också rebalansera i normalfallet?

Säg att Ryssland (eller vilket land som helst) var 2-3% av tex en tillväxtmarknadsfond och innehaven i Ryssland sjunker med 99% samtidigt som fonden har inflöden.
Ska inte nya pengar då rebalanseras tillbaka in i 3% Ryssland då? Eller hur ofta räknas index om?
Gäller detta bara dag 1 och dag 2 räknas index om och nya vikten blir 0,01% Ryssland?

Jag förstår att situationen är unik nu då handel är förbjuden osv men hur funkar det under normala förhållanden?

Frågan är egentligen, bortsett från den moraliska aspekten, varför ska man inte rebalansera denna gången?

Om jag fattar rätt räknas index ofta bara om var 6:e månad och det sker därutöver någon för mig obegriplig revision var 3:månad.

Om en börs faller 99 % utan att index uppdateras, övriga marknader är oförändrade, och man fortsätter omfördela pengar borde det innebära att man har 100 gånger för hög exponering mot den faktiska marknadsandelen.

Men! Man kan nu ifråga sätta om Ryssland verkligen tillhör Emerging Markets. Den ruttna börsen gör att Ryssland snarast uppvisar ett beteende som man möjligen kan finna på Frontier Markets och Ryssland bör nog inte längre betraktas som en tillväxtmarknad.

MSCI ser det som ett naturligt nästa steg att plocka bort Ryssland från index efter som det inte går att handla på den börsen.

En del av börspsykologin är att vissa utan förbehåll hävdar att man inte kan utvärdera ett investeringsbeslut baserat på resultat eller utfall. Detta hävdas speciellt när det egna beslutet inte ger ett bra resultat. Jag tycker att man bör borra mer i det fallet.

För mig är det helt uppenbart att man absolut kan och bör utvärdera på resultatet, i absoluta och relativa termer. Det är trots allt resultatet man vill uppnå, att ha valt “rätt” metod men inte fått ett bra resultat ser jag som helt meningslöst. När man utvärderar på resultatet ingår då även att utvärdera om man valt rätt strategi kontra andra strategier man hade kunnat välja, eller byta till under resans gång snarare än att hålla fast vid en strategi som inte levererar. Tror man för mycket på “man kan inte utvärdera ett investeringsbeslut baserat på resultatet” så kan det bli en psykologisk fälla som gör att man helt enkelt lyckas mycket sämre än vad man hade kunnat gjort.

Jag vänder mig även mot det som nämndes om en strategi om att max ändra 5% av innehavet per dag. Detta är en mycket dålig strategi i många lägen då det skulle ta allt för lång tid om man behöver lämna ett innehav, säg Rysslandfonder innan stora raset kom och handelsstopp. Även omvänt om ett läge öppnar sig för att gå in i något med stark positiv trend, då tappar man på att inte tillräckligt snabbt kunna öka innehavet.

Det är skillnad på att fatta rätt beslut och att fatta ett bra beslut.
Om jag slår en tärning och säger till dig att om det blir en 1a får du 1000kr av mig och om det blir 2-6 så betalar du istället mig 1000kr. Du väljer att acceptera dealen, jag slår en 1a och måste betala dig 1000kr.
Du gjorde ju då rätt beslut, du vann ju pengarna.
Men det var inget bra beslut, fortsätter du så kommer du i längden förlora pengar, trots att du på kort sikt vinner pengar.
Därför kan du inte utvärdera ditt beslut på utfallet, trots att det var rätt beslut så behöver det inte vara ett bra beslut. Samma princip gäller för börsen, bara mycket mer komplicerat.

Om man konstruerar stereotypa och in absurdum förenklade exempel som singla slant och kasta tärning så tror jag de flesta inser att detta inte har någon praktisk koppling till börsen där man använder helt andra strategier, trender, värde och liknande skicklighetsfaktorer. Exemplen blir då nidbilder av verkligheten.

För att dra slutsatser via resultatet bör man ha en strategi som repeteras ofta, en rimligt tät ODA-loop där man applicerar sin strategi och fattar sina beslut rimligt ofta, säg dagligen, veckovis eller månadsvis. En serie utfall kan då ge en fingervisning om hur det fungerar, i jämförelse med olika index eller liknande.

De som oftast påstår att detta inte är relevant är de som tillämpar passiva metoder, som att följa index i år efter år. Det finns då ingen tät ODA-loop och resultatet går inte utvärdera på motsvarande sätt. Överförenklar man och bara tänker på passiva indexfonder så förstår jag att man lätt tar till halmgubbar med singla slant etc.

Fast är inte motargumentet snarare att korrelation betyder inte kausalitet?

Med risk för att jag missförstår er

Upprepad korrelation efter många iterationer på varierande indata ger fingervisning om viss kausalitet. Fingervisning räcker om man inte kräver formella bevis och det gör inte jag.

Det beror på att jag är trött på att problemställningen överförenklas. Samma överdrivna exempel återkommer. Då man ofta slutar där tas detta som sanningen av många som inte förstår att kopplingen till verkliga investeringar är något helt annat.