BETA-VERSION. Läs mer. XS (Extra Small) <576px SM (Small) ≥576px MD (Medium) ≥768px LG (Large) ≥992px XL (Extra Large) ≥1200px XXL (Extra Extra Large) ≥1400px

Att investera rätt över hela livet

Bokrecension: “Lifecycle investing”

Hur ska man tänka kring fördelningen av aktier och räntor vid olika åldrar och faser i livet? Vilka misstag för de flesta av oss när vi tänker kring sparande över hela livet? Det är frågor vi diskuterar i veckans avsnitt som tar avstamp i boken “Lifecycle-investing” som är skriven av två amerikanska professorer. Det blir både nya perspektiv, tankespjärn och en varning: “prova inte detta hemma”.

Att investera rätt över hela livet Avsnitt 323 Bokrecension: “Lifecycle investing”. Publicerat 2 år sedan.

Först och främst vill jag vara tydlig med att veckans avsnitt är ett överkursavsnitt vars främst syfte är att vidga vyerna, börja tänka annorlunda och ge ett nytt perspektiv – inte nödvändigtvis att man ska göra något annorlunda.

Boken och avsnittet utmanar de klassiska reglerna för hur man ska fördela andelen aktier och räntor genom livet. Det finns ett klassiskt ordspråk inom finans som lyder:

▸ Vill du tjäna pengar? Investera i aktier. Vill du behålla pengarna du tjänar på aktier? Investera i räntor.

Det vill säga att man ser aktier som gas och räntor som broms. Precis som vid bilkörning krävs det en balans mellan gas och broms för att turen ska bli trevlig. För mycket av det ena eller andra och man hamnar i diket eller riskerar att aldrig komma fram. Översatt brukar vi säga att om sparhorisonten är:

▸ 0 – 2 år: 100% på bankkontot (en typ av ränta)

▸ 10+ år: 100% i aktier (läs: bred, billig och passiv aktieindexfond eller fondrobot)

▸ 3-9 år: 50% aktier och 50% räntor

Andra klassiska regler brukar vara:

▸ 10% i aktier per år i sparhorisont, eller

▸ 110 – din ålder placerat i aktier.

Boken Lifecycle-investering utmanar dessa klassiska rekommendationer och gör några egna som många kommer att anse vara kontroversiella. Men logiskt är deras rekommendation bättre. För att komma till slutsatsen rekommenderar de tre nya perspektiv eller tankespjärn:

▸ Helhetssyn på sin ekonomi inklusive nuvärdet av framtida sparande (läs: humankapital samt pension).

▸ Att unga personer borde använda hävstång i sitt sparande eftersom det – över livet – som

höjer avkastningen för samma tagen risk (=ökar den riskjusterade avkastningen).

▸ Diversifiering inte bara via indexfond, utan diversifiering även i tid – s.k. ”tidsdiversifiering”

Värdet i avsnittet upplever jag således att man framgent kommer kunna ta mer informerade beslut. Framförallt kring val hur mycket risk – eller aktieindexfonder / räntor – man bör välja vid olika åldrar och att de flesta av oss förmodligen tar lägre risk än vad vi borde. Framförallt om vi är 55 år eller yngre. Jag ser väldigt mycket fram emot dina och andras kommentarer på avsnittet för att se om det blir hiss eller diss. 

Jag ser väldigt mycket fram emot dina och andras kommentarer på avsnittet för att se om det blir hiss eller diss. 

Tack än en gång för att du läser, kommenterar och hänger i forumet. Tack även till dig på Patreon som gör det möjligt för oss att göra “udda” avsnitt som dessa.

Hälsningar,
Jan och Caroline

Innehållsförteckning

Denna sida uppdaterades 2 månader sedan (2025-08-14) av Jan Bolmeson.

Sammanfattning och guldkorn

Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.

Vanliga frågor

Vad är tidsdiversifiering?
Varför säger professorerna att 100% aktier kan vara för lite när man är ung?
Vad är humankapital och hur påverkar det min portfölj?
Ska jag verkligen belåna mig för att investera?
Hur stora är skillnaderna mellan olika pensionsbolag?
Vad kan jag praktiskt göra utan att använda hävstång?
Varför är det bättre att förlora pengar när man är 25 än 65?

Hittar du inte din fråga ovan? Se alla frågor här, eller ställ den i forumet.

Communityns tankar, tips och inspel

Nedan följer 4 av totalt 22 kommentarer. Notera att kommentarer i forumet INTE kvalitetssäkras av oss på samma sätt som all annan text på denna sida. För att följa hela diskussionen, skriva en egen kommentar eller ställa en fråga, gå till forumet. Vi ses där! 🙂

  1. User avatar

    Jag tycker att det är rimligt, om:

    • ni räknar med att bibehålla och gärna öka inkomsterna mer än inflationen (ni kanske är tidigt i karriären?)
    • ni inte köper ett totalt ruckel/renoveringsobjekt eller hus med ovanligt hög driftskostnad
    • ni inte betalar för mycket relativt marknaden för liknande hus i området
    • ni själv känner er bekväma med kostnadsnivån och kan svälja perioder med ännu högre ränta än idag. Det är kanske inte sannolikt, men möjligt, att räntorna tickar upp till minst det som banken räknar med i sin kalkyl (7-8%).
  2. User avatar

    Det finns två aspekter att ta hänsyn till, åtminstone. Kassaflöde och sparande.

    Ni bör klara er med 2% amortering (ni kommer låna under 4,5x er gemensamma bruttoårsinkomst och slipper då en extra procentenhets amortering).

    Jag föreslår att ni gör en budget med de fasta kostnader ni känner till idag, samt mat, kläder, nöje, transport, långsiktigt sparande (tex fonder), buffertsparande (sparkonto), ränta (räkna på 8%), amortering (2%), underhåll på fastigheten (räkna ca 300-400kr per m2 och år), mm.

    Är det sannolikt att det kan komma ordentliga lönekliv för någon av er? Om ni inte redan har barn, kan det komma inom ett par år?

    Det ni vill få koll på med budgeten är att ni har neutralt eller positivt kassaflöde varje månad, dvs pengar in är samma som eller större än pengar ut.

    Vad gäller sparande får ni själva avgöra vad ni tycker är en rimlig nivå i budgeten (räkna ihop fondsparande, sparkonto och amortering).

    Ränteavdraget är 30% upp till 100.000kr per person och år, därefter 21% på den del som överstiger 100.000kr.

    Banken kan kräva (eller i alla fall påstå att de kräver, inte alla som kontrollerar) att ni blir helkunder, vilket kan inkludera att ni sätter upp lönekonto, tjänstepension och ev sparande hos dem. Ni kan utnyttja att ni kommer ha ca 500.000kr i kapital att spara genom banken, om ni vill. Det kan ge något lägre ränta, men jag hade kollat noga på fondavgifter och utbud först och jämfört detta med ränterabatten ni får genom att ni sätter kapitalet hos banken. Danske Bank har i min erfarenhet bra färdigförhandlad ränta genom fackförbundsavtalen och kräver ingen motprestation.

    Till sist, snitträntan är ju från augusti så den är redan gammal. Vi fick ju en räntehöjning på styrräntan med 0,25%enheter i veckan. Men generellt tror jag inte att ni bör få varken bättre eller sämre ränta än genomsnittskunden.

  3. User avatar

    Köpte nyligen hus och satt i samma funderingar vad gällde belåningsgrad och kostnader, samt förhandling av bolån.
    Pratade med en släkting som arbetar på min bank angående förhandling av ränta, och han sade att banken uteslutande tittar på inkomst och belåningsgrad. De tjänar inga pengar på att ni stoppar in det i några fonder, utan mycket mer på att ni bara har pengarna på kontot då skillnaden mellan inlåningsränta och utlåning är så stor.
    Hans enda tips var att gå in på SBAB och se vad ni kan få där. Om inte din bank matchar det, så byt bank, om det skiljer mycket. Han tyckte inte det var värt att byta för 0,1 i skillnad.
    Jag argumenterade lite via mail och med hjälp av min fars bankman som är i samma bank, så vår bankkvinna hittade på att det var trevligt att flera generationer i familjen hade dem som bank och därför fick vi en bra ränta, som dock blev samma som SBAB skulle gett oss. Hon pratade också lite pensionssparande vilket är ointressant för mig men som min fru skall kika vidare på, men då var räntan redan satt.

    Lycka till

  4. User avatar

    Jag skulle också fokusera på bostadsområdet. Om det är ett ställe ni tror på långsiktigt så är det ju bättre jämfört med om det är ”det bästa vi har råd med” utan att det ligger en riktig analys bakom.

    I en annan tråd nyligen diskuterades diverse konkreta exempelhus. Dessa blev grundligt dissade av ett antal personer med (förmodat) annan ekonomisk situation. Det hette typ att det skulle vara ”allmänt dåligt” att bo i ytterstaden och att ett hus i ett ”etablerat finare” område helt klart skulle vara att föredra.

    Jag tror inte på bilden ovan alls och har satsat hela min privatekonomi på att jag har rätt på den punkten. Samtidigt har jag gjort en ordentlig analys och hittills, efter 10 år, har allt gått enligt plan. Det lär ta 20 år till, minst, innan jag kan summera utvecklingen. Jag räknar alltså med att bo kvar långsiktigt. Sedan kan jag inte säga att jag tror att min bild eller min analys är generellt giltiga. Det finns absolut områden som fortfarande har en nedåtgående utveckling och där det är oklart om/när någon vändning skulle komma.

  5. User avatar

    Vad menar du med att beloppet blir 22k? Är det inklusive amortering och driftkostnader? Räntekostnaden för ett lån på 3,5 miljoner och 4,4% ränta är väl 12.800kr? Och gränsen för ränteavdrag är 100k per person, dvs 8300kr var per månad eller totalt 16 600kr per månad. Eller har jag förstått allt fel? :sweat_smile:

Hur känns det? Blev du lite klokare eller mer nyfiken?

Vi hoppas det. RikaTillsammans finns tack vare dig – vi ägs inte av någon bank, tar inte emot presstöd, säljer inte rådgivning och vill inte förvalta dina pengar. Det gör oss fria, men också helt beroende av dig och vår community.

Om du gillar det vi gör får du gärna supporta oss – genom att bli månadssupporter, swisha ett valfritt belopp eller bjuda oss på en digital kaffe.

🎁 Som tack får du tillgång till extramaterial, bonusavsnitt, verktyg och inbjudningar. Tillsammans blir vi både klokare och rikare. Läs mer.

Tack för att du hejar på oss!
Jan & Caroline

BLI SUPPORTER

49 kr/månad
Frånpris inkl. moms Bli supporter →
Swish (123 463 53 22) BuyMeACoffee

Tillsammans blir vi både klokare och rikare dag för dag. Tack på förhand!
Jan & Caroline

Senaste nytt på RikaTillsammans

Valutarisk: sambandet mellan nominellt och realt värdecurrency-risk-3×4
15:10

Valutarisk: sambandet mellan nominellt och realt värde

Prova själv och se vad som händer när kronan förändras.

Jan och Caroline Bolmeson28
15:10

från ekonomiskt kaos till skuldfri

Lever numer väl inom mina tillgångar varje månad.

Vad säger ni om att lägga till detta i portföljen?portfoljen-3×4
15:10

Lägga till detta i portföljen: vad säger ni?

Tips och checklista med frågor att ställa dig istället .

Valutarisk i indexfonder är till stor del en illusion36
15:10

Valutarisk i aktier och indexfonder är till stor del en illusion

Den verkliga risken sitter i din lön, ditt bolån och kostnader inte indexfonden.

Det är dyrt att göra slut med din indexfond434-dyrt-3×4
#434
15:10

Det är dyrt att göra slut med sin indexfond

Att vikta ned USA är lika dumt som att vikta ned bolag på bokstaven A.