Valutarisk i aktier och indexfonder är en myt
Den verkliga risken sitter i din lön och ditt bolån, inte dina aktier
Många pratar om valutarisk i aktier – att man bör ha en ”svensk bas” i portföljen, att kronan stärks eller försvagas mot dollarn och att det påverkar våra indexfonder. Jag har också argumenterat för det. Men jag har haft otur när jag tänkt. Den här artikeln visar varför valutarisk i aktier är en illusion och var den verkliga risken faktiskt sitter.
Denna artikel är sammanställd från hundratals kommentarer i communityn och framförallt med bidrag från @Alec, @Nightowl och @Marknadstajmarn. Stort tack för att ni visade att jag hade fel. Med det sagt, låt oss köra igång!
Alla har vi egna emotionella upplevelser kring valuta och svenska kronans värde. Kanske har du också rest i Europa eller USA då euron eller dollarn var mycket billigare (eller dyrare) än idag.
I communityn har ännu fler av oss upplevelser kring valuta i form av vårt sparande i globala indexfonder. I skrivande stund (oktober 2025) är t.ex. den amerikanska börsen SP500 på +14,20% sedan årskiftet, men räknat i svenska kronor är den -3.19%.
Den naturliga slutsatsen att dra från ovan är ju att vi har förlorat på att den svenska kronan har gått från 11,06 SEK per USD till 9,37 SEK. Det vill säga att om jag den 1 januari hade köpt 1 andel för 100 USD så hade jag fått betala 1.106 kr men nu när jag säljer i oktober så hade jag för samma 1 andel för 100 USD bara fått 937 kr.
En differens på 169 kr. Förmodligen håller du med mig om att dessa 169 kr mindre upplevs som en förlust, eller hur? Men! Det är här det är extremt lätt att trilla i diket och ha otur när man tänker. För de 169 kr säger inte hela sanningen.
Innehållsförteckning
- Måttstocken man använder är extremt viktig
- Realt värde spelar roll
- Valuta och aktier fungerar exakt likadant
- Dubbelnoterade aktier är ett annat bevis
- Varför känns det som valutarisk då?
- The money illusion
- valutan kan förändras av olika anledningar
- Valutarisken ligger i det som inte ändras lika snabbt
- Valutarisken sitter inte i aktierna utan valutan jag konsumerar i
- Du kan inte skydda dig mot valutarisk med svenska aktier eller indexfonder
- Ingen anledning att oroa sig för valutaexponeringen för de flesta
- Valutarisken existerar - men bara i räntor
- Slutord
- Communityns tankar, tips och inspel
- Relaterade sidor och annat kul
- Senaste nytt på RikaTillsammans
Denna sida uppdaterades 4 timmar sedan (2025-10-22) av Jan Bolmeson.
Måttstocken man använder är extremt viktig
Låt oss börja med bilar som är ett mer konkret exempel än en aktie eller indexfond. 1930 kostade en genomsnittlig bil ungefär 1 kg guld. En Tesla Model 3 kostade 90 år senare, år 2020, också ungefär 1 kg guld. Det vill säga att vi kan argumentera för att priset på en bil har under de senaste 90 åren stått stilla om vi använder måttstocken guld.
Om vi däremot ändrar måttenhet från guld till en valuta, t.ex. USD, så kostade en bil 1930 i snitt 600 USD. En Tesla Long Range kostade 2020 ungefär 50.000 USD. Det vill säga att mätt i USD har bil blivit sjukt mycket dyrare! En bil 2020 kostade hela 83 gånger(!) mer pengar än den gjorde 90 år tidigare.
Men, det intressanta är att personen som argumenterar för att priset på en bil är oförändrat, till och med har gått ned – eftersom du får sjukt mycket mer bil i en Tesla än en T-Ford – har ju också rätt.
Då anmäler sig frågan, hur kan priset både ökat 83 gånger OCH vara oförändrat samtidigt? Svaret är enkelt, för att vi använder två olika måttstockar – guld i kg och dollar i USD.
Slutsats: måttstocken man använder spelar roll!
Realt värde spelar roll
Om vi fortsätter resonemanget. På 1930-talet så skulle man istället för en bil kunna köpa 1 kg guld för sina 600 USD. Ungefär 100 år senare skulle man kunna sälja samma kg guld för 50.000 USD. Många hade argumenterat för att personen har gjort en fantastisk vinst på 83.000%, eller omräknat 8% per år i snitt. Resonemanget är 100% matematiskt korrekt.
Men då kommer den jobbiga frågan, har personen verkligen gjort en vinst på 83.000%? Man kan nämligen argumentera och säga, ”ja, matematiskt har personen gjort det, men hen får ju fortfarande bara en bil för pengarna.” Personen kan ju inte köpa 83 bilar som om han rest tillbaka i tiden med 50.000 dollar 1930.
Vad är förklaringen? Jo, att vad som har hänt under tiden är att det verkliga – reala – värdet på USD har förändrats. Dollarns värde i form av köpkraft har minskat. Du fick mycket mer bil, eller vilken annan vara som helst, för 1 USD 1930 än du fick 2020. T.ex. räckte en 1 USD till två kötträtter på restaurang då, medan 2020 räckte den till en stackars niondels biff.
Detta är vad vi i dagligt tal brukar prata om som inflation. Att man mäter saker i nominella dollar (eller kronor) där man inte tar hänsyn till inflation, eller i reala dollar (och kronor) där man tar hänsyn till vad det verkliga och reala värdet är.
Valuta och aktier fungerar exakt likadant
Hittills har vi pratat om att både måttstock och realt värde spelar roll. Låt oss nu applicera samma resonemang på en aktie, t.ex. Apple-aktien. För resonemanget är exakt likadant som för guld. När jag köper en aktie, då slutar jag äga en valuta och äger istället en tillgång. I mitt förra exempel hette tillgången 1kg guld, nu heter tillgången istället 1st Apple-aktie. Exakt samma sak.
Så låt oss nu ta ett exempel:
- Idag: 1st Apple-aktie kostar 100 USD (= 1.000 kr vid en växelkurs 10 SEK/USD)
- Idag: Jag köper 1st aktie för 1.000 SEK.
- Ett år senare: dollarn faller med 20% på ett ögonblick till en växelkurs 8 SEK/USD.
- Vad händer nu med Apple-aktien?
Om vi utgår från att marknaden är effektiv och består av rationella köpare och säljare, framförallt i en så välhandlad aktie som Apple, då kommer en rationell ägare av Apple-aktien tänka:
- Dollarn är nu värd 20% mindre. Det vill jag ha kompensation för när jag säljer min Apple-aktie. För det har ju inte hänt något med företaget Apple, det tjänar fortfarande lika mycket pengar och allt annat är lika. Det enda som är olika är att dollarn har fallit i värde.
Därmed kommer aktiepriset på Apple att öka med 25% (= 100/(100-20) – 1) till 125 USD för att kompensera för den nominella valutaförändringen i USD. För säljaren är ju rationell och förstår att även om han nu kan sälja för 125 USD och ha en vinst på 25% i nominella dollar, så har hen ju inte tjänat något i realt värde.
Om vi nu tittar på mig som svensk som säljer min aktie vid den försvagade dollarn, så kommer jag nu sälja min aktie för 125 USD och en växelkurs på 8 SEK/USD, så kommer jag att få ut 1.000 kr – precis samma som jag köpte aktien för.
Valutaförsvagningen – måttstocken jag mäter i – spelar ingen roll.
Dubbelnoterade aktier är ett annat bevis
Ett bevis från verkligheten från att ovanstående resonemang stämmer är aktier som är noterade och handlas på flera börser. Vi kan ta AstraZeneca som exempel som är noterad både i Stockholm (i SEK) och i London (i GBP).
Låt oss ta exemplet att jag köper 1st AstraZeneca aktie i Stockholm för 1.000 kr. I exakt samma ögonblick köper min kompis en likadan i London för 100 GBP och en växelkurs på 10 SEK/GBP.
Vi tar samma exempel som ovan. Kronan stärks kraftigt mot pundet över dagen. Istället för att betala 10 kr för ett pund, hamnar växelkursen nu på 8 SEK/GBP. Om vi följer det intuitiva, men felaktiga resonemanget, skulle det bli konstigt. Min aktie i Stockholm är fortfarande värd 1.000 kr medan min kompis i London för 100 GBP är bara värt 800 kr.
Om detta skulle vara sant, då skulle någon komma på snilleblixten:
- Steg 1. Sälj aktien i Stockholm för 1.000 kr
- Steg 2. Växla till pund: 1.000 / 8 = 125 GBP
- Steg 3. Köp aktien i London för 100 GBP
- Resultat: 1st AstraZeneca aktie och 25 GBP (=200 kr) i fickan. Riskfritt.
Detta skulle man kunna göra om och om igen tills priserna justerat sig. Och det är precis därför det här inte händer i verkligheten. Arbitragemöjligheter försvinner direkt eftersom marknaden är effektiv. Själva frånvaron av sådana metoder att tjäna riskfria pengar är ett bevis på att aktiepriserna justerar sig automatiskt för valutaförändringar.
Det som händer i verkligheten är att aktiekursen i Stockholm justerar sig i princip omedelbart. När kronan stärks från 10 till 8 SEK/GBP så kommer aktiekursen i Stockholm att falla från 1.000 kr till 800 kr. På samma sätt är aktien i London fortfarande värd 100 GBP. Det vill säga att precis som när vi köpte, så kommer vår aktie vara värd exakt lika mycket:
- Min 1st AstraZeneca-aktie i Stockholm: 800 kr
- Min kompis 1 st AstraZeneca-aktie i London: 100 GBP × 8 SEK/GBP = 800 kr
Samma aktie, samma värde, oavsett vilken börs vi handlar på eller vilken måttstock (valuta) vi använder för att mäta värdet. En aktie är inte värd mer eller mindre beroende på vilken valuta som den handlas i. Det är bara olika måttstockar för att visa exakt samma underliggande reala värde.
Varför känns det som valutarisk då?
Eftersom ovanstående resonemang inte är helt enkla eller intuitiva trampar vi ofta snett. Daniel Kahneman beskrev det här som skillnaden mellan snabba System 1 i hjärnan och långsamma System 2.
Det som händer i verkligheten är att vi loggar in på vårt Avanza-konto, tittar in på vår globala indexfond och så ser vi att det har minskat från 1.106 kr till 937 kr. Det är färre kronor och det illustreras dessutom med röda lysande siffror. System 1 går i gång i hjärnan och tänker: ”ja, det var ju trist det här” och så har man kategoriserat det som en förlust i hjärnan. De 169 kr minus känns lika verkliga som om jag hade tappat dem på gatan.
På samma sätt blir vi lurade åt andra hållet. När kronan försvagas så justeras värdet av min globalfond uppåt för att kompensera för förändringen. Få av oss loggar in på kontot och tänker: ”Ah, det står mycket plus och blå siffror, men jag ska inte känna mig glad, för det är bara en valutakompensation.” System 1 i hjärnan slår på, vi får lite dopamin, och det känns roligt och bra.
Det som är det kluriga – och kräver system 2 – är att vi måste inse att kronor bara är en måttstock som vi mäter med, precis som guld, dollar eller brittiska pund i de tidigare exempel. Tillgången – oavsett om det är en aktie eller en fond – är densamma oavsett hur många kronor som visas.
Det reala värdet på tillgången har inte förändrats bara för att valutan gör det. Det är därför valutarisk i praktiken sällan spelar någon roll för aktier och därmed aktiefonder – bara vilken måttstock vi råkar titta på för tillfället. För precis som när vi bytte USD mot guld så byter vi här valuta mot aktie. Det som spelar någon roll är vad företaget presterar, det är den reala avkastningen. Handelsvalutan är bara en måttenhet.
The money illusion
Jag älskar Richard Feynmans citat ”Lura inte dig själv, men kom ihåg att du är den som är enklast att lura” för att den påminner mig om att min hjärna är sjukt lättlurad. Forskning har visat att det finns något som kallas för the ”Money illusion” eller ”Price illusion” som är en tankefälla där vi tänker på pengar nominellt snarare än realt. Precis det vi behöver göra när vi pratar om växlingar mellan valutor och tillgångar.
Vår hjärna fastnar för siffror – det nominella värdet – istället för vad pengarna faktiskt kan köpa – det reala värdet. När vi ser ”40.000 kr i lön” så tänker vi inte automatiskt ”men vad kan jag köpa för det?”. Hjärnan ser bara siffran 40.000 och jämför den med andra siffror som 38.000 eller 42.000. Men som vi såg i bil-exemplet tidigare så är det köpkraften som spelar roll, inte antalet kronor på kontot.
Låt oss ta en konkret scenario. Du får välja mellan två alternativ; vilket är mest rättvist?
- Alt. A: Vi sänker din lön från 40.000 kr till 39.200 kr. Det motsvarar en lönesänkning på 2% vid en inflation om 0%.
- Alt. B: Vi höjer din lön från 40.000 kr till 40.800 kr. Det motsvarar en löneökning på 2% vid en inflation om 4%.
Om man frågar de flesta på stan, så väljer de flesta alternativ B som mest rättvist. Trots att exemplen är i princip identiska – i båda fallen tappar du 2% köpkraft – och borde ge ett 50/50-utfall. Vi upplever det som olika trots att det egentligen är samma.
valutan kan förändras av olika anledningar
För att göra det lite mer komplicerat så kan en valutaförändring ske av olika anledningar. I exemplen ovan har jag utgått från att dollarns realvärde faller med 20% men att kronans realvärde är oförändrat. Låt oss ta två räkneexempel där vi utgår från följande räkneexempel:
- Idag: USD/SEK 10 kr per USD
- Idag: Apple: 100 USD × 10 SEK/USD = 1.000 SEK
- Idag: Volvo: 1.000 SEK
Sedan händer 1) dollarns realvärde halveras, kronans realvärde förblir oförändrat:
- I framtiden: USD/SEK: 5 kr per USD
- I framtiden: Apple: 200 USD × 5 kr USD/SEK = 1.000 SEK
- I framtiden: Volvo: 1.000 SEK
Det vill säga samma räkneexempel som tidigare. Nu utgår vi istället för från att dollarns realvärde förblir oförändrat och att kronans realvärde dubblas istället.
- I framtiden: USD/SEK 5 kr per USD
- I framtiden: Apple: 100 USD × 5 kr USD/SEK = 500 kr
- I framtiden: Volvo: 500 kr
Slutsatsen att dra från ovan är att vi bara får mindre antal kronor när USD/SEK går ner för att kronan stärktes, inte för att dollarn försvagades.
Valutarisken ligger i det som inte ändras lika snabbt
Risken, eller för den delen möjligheten, ligger i de saker och tjänster som inte uppdaterar sina nominella priser när värdet på valutan förändras. Man kan därför prata om det som negativ och positiv SEK-risk.
- Negativ SEK-risk betyder att du förlorar när kronan stärks, men vinner när den försvagas (t.ex. bolån, utländska obligationer).
- Positiv SEK-risk betyder att du vinner när kronan stärks, men förlorar när den försvagas (t.ex. sparkonto, svenska obligationer).
Saker som aktier och guld har inte en valutarisk eftersom priserna uppdateras momentant. Här är ett försök till sammanställning:
| Kronan stärks | Kronan försvagas | |
|---|---|---|
| Aktier, guld & indexfonder | 0 – Priset i kronor faller direkt | 0 – Priset i kronor stiger direkt |
| Sparkonto | + Mer varor för pengarna | (-) Mindre varor för pengarna |
| Lån du tagit (bolån) | (-) Dåligt, lånet värt mer realt | + Bra, lånet värt mindre realt |
| Lön du får | + Lönen ger fler varor | (-) Dåligt, färre varor, dyrare utomlands |
| Hyra du betalar | (-) Hyran dyrare realt | + Hyran billigare realt |
| Matinköp | + Import billigare för ICA | (-) Import dyrare för ICA |
| Utlandsresa | + Pengarna räcker längre | (-) Pengarna räcker till mindre |
Så i praktiken kommer matinköp och annan konsumtion att innebära en viss valutarisk eftersom priserna inte uppdateras lika snabbt som aktieportföljen, om man inte beställer sina grejer från utlandet eller kan vänta på att affärerna sänker sina priser.
Valutarisken sitter inte i aktierna utan valutan jag konsumerar i
Låt oss ta ytterligare ett annat exempel. Jag köper 1st Apple-aktie för 100 USD vid 10 SEK/USD och 1 EUR/USD. Det vill säga att jag betalar 1.000 SEK. Ett år senare har kronan stärkts till 8 SEK/USD det betyder att när jag säljer min apple-aktie får jag nu 800 kr. EUR/USD-kursen är oförändrad 1:1.
Leksaksaffärerna har inte noterat denna förändringen eftersom de köpte in till lagret för den gamla kursen. Så leksaken som förut kostade 200 kr, kostar fortfarande 200 kr. Det betyder att jag bara får 4 leksaker för mina 800 kr, mot 5 st om jag köpte i början av året för 1.000 kr. En upplevd förlust för mig och barnen.
Men låt oss nu säga att jag har barnbarn i Tyskland. Jag säljer min aktie för 100 USD till mitt nya valutakonto på Avanza och får ut 100 EUR eftersom EUR/USD-kursen är oförändrad. Dollarn har inte försvagats mot euron, bara mot kronan.
Tyskarna bryr sig inte om den svenska kronan och säljer fortfarande samma leksak (som leksaksaffärerna köpte året innan) för 20 EUR. Det betyder att när jag köper samma leksaker i Tyskland så får jag 5 st leksaker. Min köpkraft i Europa är oförändrad. Min amerikanska aktie kan fortfarande köpa samma mängd euro, samma mängd leksaker, samma mängd allt – utom svenska varor.
Det enda som har förändrats är hur många svenska kronor jag får. Det är min konsumtion i Sverige som påverkats, inte värdet på mina amerikanska aktier. Konsumtion i Euro varken för mig eller för mina barnbarn som också äger amerikanska aktier har inte påverkats. Det enda som påverkats är min kortsiktiga konsumtion i SEK.
Det i sin tur innebär att valutarisken sitter alltså INTE i aktierna. Den sitter i vilken valuta du och jag konsumerar i.
Du kan inte skydda dig mot valutarisk med svenska aktier eller indexfonder
En ytterligare sjukt vanlig fallgrop som jag har legat och gottat mig i länge, är denna. Om vi nu konstaterat att valutarisken sitter i valutan som jag konsumerar i, i vårt fall kronor, så innebär det att jag INTE kan skydda mig mot den genom att köpa svenska aktier eller fonder. Risken blir samma på grund av valutorna.
Många tänker nämligen, om jag skippar globalfonderna eller amerikanska aktier utan handlar i SEK, då tar jag ingen valutarisk. Men det är ju inte sant enligt ovan eftersom valutarisken inte sitter i aktierna, utan min konsumtionsvaluta.
Stiger kronans värde realt sjunker aktierna mätt i SEK om aktierna är realt oförändrade. Så den kortsiktiga “risken” med USD om du köper USD aktier är den samma som för den som köper aktier i SEK i Sverige. Det finns helt enkelt ingen koppling till USD.
Att aktierna på Stockholmsbörsen sjunker när kronar stärks är helt uppenbart om man inte accepterar en gigantisk marknadsineffektivitet. Valutornas reala värden är hyfsat känd information (t.ex. genom diffen mellan realränta och nominella räntepapper) och att aktiekursena inte skulle avspegla detta är i det närmaste befängt.
Så för att sammanfatta: du kan inte eliminera den negativa valutarisken i svensk konsumtion genom att investera i svenska aktier.
Istället skulle man behöva balansera ut det genom att ta positiv valutarisk: t.ex pengar på banken eller i svenska obligationer, vara löntagare, hyra ut en icke-belånad lägenhet/stuga, beställa saker från utlandet / resa till utlandet eller bunkra upp i förväg och vänta.
Ingen anledning att oroa sig för valutaexponeringen för de flesta
Enligt oss i forumet är det en myt att valutarisken skulle sitta i aktierna eller de globala indexfonderna. Det spelar ingen roll om du köper amerikanska, tyska eller svenska aktier. Dessa justerar sig automatiskt när kronan förändras realt. Din valutarisk är exakt samma i alla dessa oavsett.
Den verkliga risken sitter i konsumtionen för oss svenskar. Vi har våra lön i kronor (positiv valutarisk), vi har bolån i kronor (negativ valutarisk), vi har konsumtion och utgifter i kronor vilket allt sammantaget innebär att vi har en stor nettoexponering mot SEK i alla fall. Där har vi valutarisken, inte i aktievalet. Denna nettoexponering är för de flesta hyfsat välbalanserad eftersom:
- Nettoexponeringen = framtida löner + sparkonto/räntor – bolån – framtida utgifter
Om man verkligen vill justera valutarisk, då ska man istället ändra balansen mellan sparkonto/obligationer och bolån. Det vill säga att om man är rädd för att kronan försvagas, då ska man öka den negativa SEK-risken:
- Exempelvis: minska mängden pengar på sparkonto, minska mängden pengar i svenska räntefonder, sluta amortera och i extremfallet öka ditt bolån.
- Du vinner om kronan försvagas, eftersom ditt bolån blir ”billigare” att betala av när kronan är mindre värd, medan dina aktier justerar sig uppåt automatiskt.
På samma sätt, om man är rädd för att kronan stärks, då ska man öka den positiva SEK-risken, det vill säga göra i princip motsatt:
- Exempel: amortera på bolånet så mycket som möjligt, minska skulder, lägg pengar på sparkontot och köp svenska räntefonder (eftersom det är en inlåning du gör)
- Du vinner om kronan stärks, eftersom dina kronor på sparkontot/obligationer blir värda mer och kan köpa mer, medan ditt mindre bolån ger en indirekt vinst från kronans förstärkning.
Sluta oroa dig för ”valutarisk” i dina indexfonder – den existerar inte där. Globala fonder ger bättre diversifiering utan extra valutarisk jämfört med svenska fonder.
Valutarisken existerar – men bara i räntor
Nu har vi pratat mycket om att valutarisk inte spelar roll för aktier. Men det finns ett viktigt undantag: obligationer och andra räntebärande värdepapper. Där finns den verkliga valutarisken.
När vi köper aktie så köper vi andelar i ett verkligt företag med fabriker, varumärke och kassaflöden. Men en obligation eller räntebärande värdepapper så köper jag inget, jag lånar ut mina pengar mot ett löfte om återbetalning inklusive en specifik ränta, vid ett specifikt tillfälle i en specifik valuta.
Ta amerikanska statsobligationer som exempel. Om du köper för 10.000 kr (= 1.000 USD vid växelkurs 10 SEK/USD) så lovar den amerikanska staten: ”Du får tillbaka exakt 1.000 USD + 100 USD i ränta om ett år.”
Så vad händer om dollarn faller med 20% under året. Givet att Trump inte får fnatt, så kommer jag att få en återbetalning på 1.000 USD och 100 USD i ränta. Men när jag växlar tillbaka dessa 1.100 USD så kommer jag bara få 8.800 kr. Det vill säga en förlust på 1.200 kr eller -12%. Det finns ingen mekanism som kompenserar oss investerare. Obligationen lovade specifika dollar, inte ett reellt värde. Därmed bär vi själva hela förlusten. Detta är anledningen till att vi brukar tjata om att om man investerar i räntefonder så bör dessa valutasäkras.
Drar man detta till sin extrem och säger att Trump går bananas och dollarn blir helt värdelös. Då kommer alla som äger amerikanska statspapper att bli av med alla sina pengar. Den som äger Apple-aktier kommer inte förlora något eftersom Apple bara omnoterar sig på en annan börs i en annan valuta och du äger ju fortfarande din andel av företagets tillgångar och framtida vinster.
Slutord
Så vad har vi lärt oss? Att valutarisk i aktier och indexfonder är en myt. Aktiepriserna justerar sig automatiskt när valutor förändras – det är bara måttstocken som ändras, inte det reala värdet. Din Apple-aktie är lika mycket värd oavsett om den handlas i dollar, euro eller kronor.
Den verkliga valutarisken sitter i din konsumtion – i balansen mellan din lön, ditt bolån och dina framtida utgifter. För de flesta av oss är denna exponering redan hyfsat balanserad utan att vi behöver tänka på det.
Några slutsatser vi kan dra:
- Oroa dig inte för valutan i globala indexfonder – De ger bäst diversifiering och har inte mer valutarisk än svenska fonder.
- Sluta försöka ”skydda dig” med svenska aktier – Det fungerar inte, svenska aktier faller också när kronan stärks. Man bör inte ha sitt bassparande i svenska indexfonder.
- Om du vill justera valutarisk – ändra balansen mellan sparkonto/obligationer och bolån, inte aktievalet.
Det enda undantaget är obligationer – där finns verklig valutarisk eftersom de lovar nominella belopp, inte reala värden. Men det är ytterligare en anledning till att jag brukar avråda från räntor.
Tack till alla i communityn som delat sina insikter, särskilt @Alec och @Marknadstajmarn, men framförallt till @Nightowl som oförtröttligt kämpat i motvind kring detta i mängder av trådar i communityn.
Communityns tankar, tips och inspel
Nedan följer 4 av totalt 125 kommentarer. Notera att kommentarer i forumet INTE kvalitetssäkras av oss på samma sätt som all annan text på denna sida. För att följa hela diskussionen, skriva en egen kommentar eller ställa en fråga, gå till forumet. Vi ses där! 🙂
Relaterade sidor och annat kul
Nedan har vi samlat sådant som vi tror du kan ha glädje av om du gillar denna sida.
Etiketter
Denna sida har kategoriserats med följande etiketter som du kan utforska.
Relaterade
Hur känns det? Blev du lite klokare eller mer nyfiken?
Vi hoppas det. RikaTillsammans finns tack vare dig – vi ägs inte av någon bank, tar inte emot presstöd, säljer inte rådgivning och vill inte förvalta dina pengar. Det gör oss fria, men också helt beroende av dig och vår community.
Om du gillar det vi gör får du gärna supporta oss – genom att bli månadssupporter, swisha ett valfritt belopp eller bjuda oss på en digital kaffe.
🎁 Som tack får du tillgång till extramaterial, bonusavsnitt, verktyg och inbjudningar. Tillsammans blir vi både klokare och rikare. Läs mer.
Tack för att du hejar på oss!
Jan & Caroline
Tillsammans blir vi både klokare och rikare dag för dag. Tack på förhand!
Jan & Caroline
Senaste nytt på RikaTillsammans
Valutarisk i aktier och indexfonder är en myt
Den verkliga risken sitter i din lön och ditt bolån, inte dina aktier. Många pratar om valutarisk i aktier – att man bör ha en ”svensk bas” i portföljen, att kronan stärks eller försvagas mot dollarn och att det påverkar våra[..]
434. Det är dyrt att göra slut med sin indexfond
Att vikta ned USA är lika dumt som att vikta ned bolag på bokstaven A. Är det rimligt att 7 av 10 kr i en globalfond hamnar i USA? Eller att mer än 2 av 10 kr hamnar i de tre största amerikanska bolagen? Borde man inte ta hänsyn till Trump och[..]
från ekonomiskt kaos till skuldfri
Lever numer väl inom mina tillgångar varje månad. Mycket tack vare RT har jag gått från ekonomiskt kaos till skuldfri (med bostadsrätt, bil och inga studielån) med några hundra tusen på börsen, och lever numer väl inom mina[..]
Det är dyrt att att avvika från index
All avvikelse introducerar en beteenderisk och sämre riskjusterad avkastning. Minska andelen mot USA och de största tech-bolagen, investera mer i Sverige eller lägga mer pengar på utdelningsaktier, investmentbolag eller guld? Det finns många sätt att[..]
Livsenergi-konceptet
Använder du din livsenergi på ett klokt sätt?. Ett perspektiv att titta på livet och pengar är i form av livsenergi. När vi arbetar säljer vi inte timmar i kalendern, vi säljer vår livsenergi – vår tid, vår uppmärksamhet,[..]
Jag har ganska få åsikter i ämnet, har för mig att ni gjorde ett avsnitt på ämnet för länge sen om jag minns rätt. Men detta svar summerar mina tankar.
Sen en fråga, de som anser att man ska ta hänsyn till valutarisken, hur investerar de?
Utan att försöka vara jobbig, så tror jag att problemet är att vi har så olika syn på vad valutarisk är. Det vill säga att vi måste börja med att definiera:
Är det att kronan försvagas eller att den stärks? Eller, är det något helt annat?
I artikeln tar jag upp exempel på vad man bör göra om man är rädd för något av de två scenariona:
Men konstaterar också att de flesta behöver högst sannolikt inte göra någonting. Det vill säga som du skriver, man behöver inte agera på det för att ibland stärks den och ibland försvagas den.
Det är komplext, som nu, när kronan är stark och Dollarn dalat, så har indexfonderna till synes stagnerat. Fast börsen har stigit i bland annat USA. Sen kan vi Svenska fynda varor från billigare valutor, för vi får lite mer för pengarna utomlands.
Men som en som har svårt med siffror och räkna fram och tillbaka och är nöjd med tillräckligt bra, så känns det inte som det är värt att försöka klura ut en ny investeringsstrategi som slår den jag har idag.
Så det är lite som att ge en väderprognos för Sidney, när jag är söder om Stockholm och norr om Malmö. Det spelar ingen roll för mig om det är dåligt väder i Australien när solen skiner här.
Håller helt och hållet med om att det är komplext. Jag har ju också sagt fel om detta under ett bra tag. Men det fina är - att precis som i dagens avsnitt - så börjar man på ett ställe att man inte har gjort något och sedan går man hela varvet och konstaterar - man behöver inte göra något.
Tvärtom påstår jag att alla som argumenterar kring att man borde göra något har fel. Känns som att det mer och mer börjar bli ett återkommande tema här på RT.
Man börjar med fondrobot, levlar från det till enskilda fonder, egna portföljer och gud och hans moster, för att sedan sluta i en fondrobot, men med en helt annan trygghet och säkerhet.
Fantastiskt bra sammanfattning!