Ta hänsyn till helheten när du väljer risk och strategi
Gör inte misstaget att bara titta på ISK-kontot, se till hela förmögenheter
Ett vanligt misstag (som jag gjort) är att bara titta på vissa delar av sina totala tillgångar när man funderar hur man ska placera sina pengar och välja risknivå. Man tittar t.ex. bara på ISK-kontot utan att ta hänsyn till bostaden, pensionen eller sitt humankapital.
Exempel: som ung (<55 år) bör man ta hög risk i sin premiepension för att den ska ses i kombination med inkomstpensionen som är mycket låg risk. Har du låg belåning på bostaden, då kan du också ta en högre risk i sparandet etc. Risken du tar annars är att du kör med handbromsen i. Helt i onödan.
Referens: Saknas.
Vår kommentar
Inom forskningen pratar man om något som kallas för ”Life-cycle-investing”. Det vill säga hur investerar man optimalt genom olika faser i livet. Det man konstaterar är att:
- I början av livet har man lite eller inget finansiell kapital
- Däremot har man mycket humankapital (=värdet av alla framtida löner, snittsvensk ca 10 – 20 miljoner)
Så den ekonomiska livsuppgiften man har är att omvandla en del av humankapitalet till finansiellt kapital, som man kan leva på när man blir äldre. I Sverige sker det här automatiskt via vårt pensionssystem, där 18.5% (=allmän pension) och ca 5% (=tjänstepension) av din lön sätts av till din pension. Ditt humankapital omvandlas automagiskt till finansiell kapital.
Problemet är att trots att ovan fungerar för alla, är det få – om ingen, inte ens i vår community – som tar hänsyn till humankapitalet när man väljer sin investeringsstrategi. Ofta hamnar vi istället med ett tunnelseende där vi bara tittar på det vi har på ISK-kontot.
Om man däremot börjar ta hänsyn till både humankapital, kapital i bostaden och pension så kommer man ofta fram till helt andra svar för hur man borde placera sina pengar och vilken risk man egentligen har kapaciteten att bära.
Läs vidare i kommentarerna och följande avsnitt:
- 87. Min insikt: Jag är en vandrande 37-årig räntefond…
- 253. Ditt personliga humankapital
- 270. Humankapital och dess plats i en investeringsstrategi
Om du vill läsa mer den akademiska delen:
Se gärna kommentarerna nedan för kloka inspel från communityn.
Communityns tankar om guldkornet
Nedan följer 9 av totalt 13 kommentarer. För att följa hela diskussionen, skriva en egen kommentar eller ställa en fråga, gå till forumet. Vi ses där! 🙂
Relaterade guldkorn och annat kul
Om du gillade detta guldkorn, då kan du även gilla nedan:
Etiketter
Denna sida har kategoriserats med följande etiketter som du kan utforska.
Hur känns det? Blev du lite klokare eller mer nyfiken?
Vi hoppas det. RikaTillsammans finns tack vare dig – vi ägs inte av någon bank, tar inte emot presstöd, säljer inte rådgivning och vill inte förvalta dina pengar. Det gör oss fria, men också helt beroende av dig och vår community.
Om du gillar det vi gör får du gärna supporta oss – genom att bli månadssupporter, swisha ett valfritt belopp eller bjuda oss på en digital kaffe.
🎁 Som tack får du tillgång till extramaterial, bonusavsnitt, verktyg och inbjudningar. Tillsammans blir vi både klokare och rikare. Läs mer.
Tack för att du hejar på oss!
Jan & Caroline
Tillsammans blir vi både klokare och rikare dag för dag. Tack på förhand!
Jan & Caroline
Ytterligare saker vi tror att du kan gilla
Om du gillade detta, då kan du även gilla nedan:
Jag skulle säga ja.
Tittar man på forskningen om livscykelsmodeller så säger de ju att man även ska ta med humankapitalet (=värdet av alla ens framtida löner).
Det vill säga att många har en alldeles för låg risk i början av livet. MEN - med en belånad bostad hamnar man hyfsat rätt.
Vi har gjort ett par avsnitt på humankapital
samt denna studien / pdf:en är riktigt bra (men är väldigt akademisk + att den är på 250 sidor):
Problemet jag har med att räkna in vissa delar är att jag inte kan ombalansera till/från dem, och då vet jag inte riktigt hur jag ska tänka.
Är dock den del man inte kan ombalansera till/från bara en delmängd i sin ombalanseringskategori, så kan man ombalansera med den flyttbara delen i den kategorin, men det kan ändå bli knasigt fram till dess att den orörliga delen frigös.
T ex att man får slut på pengar innan pensionen löser ut, för att de ombalanserbara delarna är slut innan pensionsdatumet.
Det här kan hända med tjänstepensionen med. Jag har en del faktorinvesteringar i mina tjänstepensioner för att de är billigare där, men de borde också växa snabbare än räntepapprena jag har i min ISK. Så risken är att jag förbrukar ner räntepappren i uttagsfasen, men inte än kommer åt tjänstepensionen där det finns massa pengar som växt snabbare pga annat tillväxtslag.
Därför lägger jag en lagom blandning av tillgångsslag i de konton som jag kan komma åt först senare i livet, så att de inte ska växa ifrån de delar jag kan komma åt nu (ISK). Sedan ombalanserar jag enbart i min ISK, men räknar med tillgångarna i alla andra konton när jag räknar hur stor varje ombalanseringskategori är.
Stort tack för svaret. Det förändrar verkligen hur jag skall tänka framöver. Får sätta mig och gå igenom framtida allokering
I grunden och generellt, ja.
Ens “kapital/förmögenhet” består av många olika delar.
Vissa delar är bundna i fysiskt ägande=bostad, andra i tid=pension ytterligare andra helt fritt att förändra.
Sen svänger/varierar värdet på de olika tillgångarna över tid vilket också är helt normalt.
Likviditets-avvägning gör också att man behöver se till att det kapital man behöver över tid inte sitter fast/bundet på fel sätt vid fel tidpunkt varför det även behöver finnas en slags buffertänk omkring tillgänglig likviditet. (Obs att det innebär inte automatiskt sparkonto utan bara att det är tillgångar som kan säljas för att skapa likviditet)
Tänker man så blir det naturligt att kanske våga ta lite mer risk/placering med vissa delar än man tidigare gjort när man t ex bara tittar på sitt sparande som finns i sitt ISK.
OBS, OBS, OBS! Då behöver man också inse att en börsnedgång på ens ISK samtidigt ger en nedgång i pensionskapital och säkert då också en nedgång i bostadsvärdet. Så det totala kapitalet minskar rejält snabbt när det väl går nedåt i samhället och tvärs om. Dvs det kommer svänga mycket i kronor när man väger ihop allt.
Det är ju därför jag också mer och mer tänker, hoppas någon på staten som designade pensionssystemet fick en fredagskaka. Det är ganska genomtänkt med en stor bulk inkomstpension som är mer eller mindre en ränta.
Detta avsnitt är också bra:
Sedan kan man också t.ex. se sitt humankapital lite olika:
Ser pollen framför mig…
Är inte rekommendationen till för att inte tvingas sälja vid en nedgång eller sättning?
Om någon med 1msek rekommenderas en 60/40 portfölj borde väl någon med 2msek och samma ugifter rekommenderas en 80/20 portfölj?
Massa pension som rullar in skulle jag likställa med räntor. Samma med avbetalt boende där man garanterat slipper betala bank/hyresvärd varje månad.
Inom familjen sammanställer vi allt kapital i dess olika former (bostad, pensioner, ISK etc) och hur dessa är investerade (uppdelat på kort/lång ränta, aktier, guld som vi också har). Tex betraktar vi inkomstpension och bostad som lång ränta för att kunna sammanställa totalen.
Då kan man se dels hur de olika delarna är investerade och hur det ser ut på totalen. Då blir det också ganska lätt att se var man kan skruva för att öka/sänka risken på totalen.
Såklart måste man tänka på så man inte ökar risken för mycket på kapital som behövs i närtid vilket skulle kunna drabbas av en krasch. Alltså likviditets aspekten som blir viktig när man närmar sig uttag/pension/FIRE och för målsparande.
Jag skulle tro att de flesta nog kan ha svårt att komma över 50% aktier på totalen men det beror ju mycket på hur ens kapital ser ut mht hur tungt man ligger i bostad (borträknat lån), inkomstpension och TJP i trad lösning (som typiskt är 40-60% aktier). Kanske det t.o.m. är en rimlig nivå på lång sikt.
Tack, det var precis så jag undrade om man kunde tänka
Ja det tycker jag ju såklart då
Det är en approximation för bokapital och inkomstpension men jag tänker att det är en ok tradeoff för att kunna räkna samman en totalbild 
10% är alltså nettoförmögenheten i bostaden, dvs kontantinsatsen?
Egentligen så borde man inte dra av skulderna utan istället se sina tillgångar som en stor portfölj som ska vara balanserad i risk och likviditet.
Om du har en bostad med 75% belåningsgrad värd 1 miljon, samt har 1 miljon i fonder så har du inte en 80/20 portfölj, du har en 50/50 portfölj belånad till 40%.