Ta hänsyn till helheten när du väljer risk och strategi
Gör inte misstaget att bara titta på ISK-kontot, se till hela förmögenheter
Ett vanligt misstag (som jag gjort) är att bara titta på vissa delar av sina totala tillgångar när man funderar hur man ska placera sina pengar och välja risknivå. Man tittar t.ex. bara på ISK-kontot utan att ta hänsyn till bostaden, pensionen eller sitt humankapital.
Exempel: som ung (<55 år) bör man ta hög risk i sin premiepension för att den ska ses i kombination med inkomstpensionen som är mycket låg risk. Har du låg belåning på bostaden, då kan du också ta en högre risk i sparandet etc. Risken du tar annars är att du kör med handbromsen i. Helt i onödan.
Innehållsförteckning
Denna sida uppdaterades 2 månader sedan (2025-08-13) av Jan Bolmeson.
Vår kommentar
Inom forskningen pratar man om något som kallas för ”Life-cycle-investing”. Det vill säga hur investerar man optimalt genom olika faser i livet. Det man konstaterar är att:
- I början av livet har man lite eller inget finansiell kapital
- Däremot har man mycket humankapital (=värdet av alla framtida löner, snittsvensk ca 10 – 20 miljoner)
Så den ekonomiska livsuppgiften man har är att omvandla en del av humankapitalet till finansiellt kapital, som man kan leva på när man blir äldre. I Sverige sker det här automatiskt via vårt pensionssystem, där 18.5% (=allmän pension) och ca 5% (=tjänstepension) av din lön sätts av till din pension. Ditt humankapital omvandlas automagiskt till finansiell kapital.
Problemet är att trots att ovan fungerar för alla, är det få – om ingen, inte ens i vår community – som tar hänsyn till humankapitalet när man väljer sin investeringsstrategi. Ofta hamnar vi istället med ett tunnelseende där vi bara tittar på det vi har på ISK-kontot.
Om man däremot börjar ta hänsyn till både humankapital, kapital i bostaden och pension så kommer man ofta fram till helt andra svar för hur man borde placera sina pengar och vilken risk man egentligen har kapaciteten att bära.
Läs vidare i kommentarerna och följande avsnitt:
- 87. Min insikt: Jag är en vandrande 37-årig räntefond…
- 253. Ditt personliga humankapital
- 270. Humankapital och dess plats i en investeringsstrategi
Om du vill läsa mer den akademiska delen:
Se gärna kommentarerna nedan för kloka inspel från communityn.
Jag skulle säga ja.
Tittar man på forskningen om livscykelsmodeller så säger de ju att man även ska ta med humankapitalet (=värdet av alla ens framtida löner).
Det vill säga att många har en alldeles för låg risk i början av livet. MEN - med en belånad bostad hamnar man hyfsat rätt.
Vi har gjort ett par avsnitt på humankapital
samt denna studien / pdf:en är riktigt bra (men är väldigt akademisk + att den är på 250 sidor):
Problemet jag har med att räkna in vissa delar är att jag inte kan ombalansera till/från dem, och då vet jag inte riktigt hur jag ska tänka.
Är dock den del man inte kan ombalansera till/från bara en delmängd i sin ombalanseringskategori, så kan man ombalansera med den flyttbara delen i den kategorin, men det kan ändå bli knasigt fram till dess att den orörliga delen frigös.
T ex att man får slut på pengar innan pensionen löser ut, för att de ombalanserbara delarna är slut innan pensionsdatumet.
Det här kan hända med tjänstepensionen med. Jag har en del faktorinvesteringar i mina tjänstepensioner för att de är billigare där, men de borde också växa snabbare än räntepapprena jag har i min ISK. Så risken är att jag förbrukar ner räntepappren i uttagsfasen, men inte än kommer åt tjänstepensionen där det finns massa pengar som växt snabbare pga annat tillväxtslag.
Därför lägger jag en lagom blandning av tillgångsslag i de konton som jag kan komma åt först senare i livet, så att de inte ska växa ifrån de delar jag kan komma åt nu (ISK). Sedan ombalanserar jag enbart i min ISK, men räknar med tillgångarna i alla andra konton när jag räknar hur stor varje ombalanseringskategori är.
Stort tack för svaret. Det förändrar verkligen hur jag skall tänka framöver. Får sätta mig och gå igenom framtida allokering
I grunden och generellt, ja.
Ens “kapital/förmögenhet” består av många olika delar.
Vissa delar är bundna i fysiskt ägande=bostad, andra i tid=pension ytterligare andra helt fritt att förändra.
Sen svänger/varierar värdet på de olika tillgångarna över tid vilket också är helt normalt.
Likviditets-avvägning gör också att man behöver se till att det kapital man behöver över tid inte sitter fast/bundet på fel sätt vid fel tidpunkt varför det även behöver finnas en slags buffertänk omkring tillgänglig likviditet. (Obs att det innebär inte automatiskt sparkonto utan bara att det är tillgångar som kan säljas för att skapa likviditet)
Tänker man så blir det naturligt att kanske våga ta lite mer risk/placering med vissa delar än man tidigare gjort när man t ex bara tittar på sitt sparande som finns i sitt ISK.
OBS, OBS, OBS! Då behöver man också inse att en börsnedgång på ens ISK samtidigt ger en nedgång i pensionskapital och säkert då också en nedgång i bostadsvärdet. Så det totala kapitalet minskar rejält snabbt när det väl går nedåt i samhället och tvärs om. Dvs det kommer svänga mycket i kronor när man väger ihop allt.
Det är ju därför jag också mer och mer tänker, hoppas någon på staten som designade pensionssystemet fick en fredagskaka. Det är ganska genomtänkt med en stor bulk inkomstpension som är mer eller mindre en ränta.
Detta avsnitt är också bra:
Sedan kan man också t.ex. se sitt humankapital lite olika:
Ser pollen framför mig…