1%-regeln för inkomstmöjligheter
Undvik småpengar med en alldeles för hög alternativkostnad
Väldigt förenklat kan man säga att 1%-regeln säger att: ”Tacka bara JA till inkomstmöjligheter som kan höja dina förmögenhet med 1%”. Syftet är att hjälpa dig hålla fokus på vad som är värt din tid och energi och därmed alternativkostnaden.
Taget till sin extrem, när man är 6 år är det värt att samla pantburkar, när man är 43 inte lika lönsamt. Genom att koppla inkomsten till nettoförmögenheten får man hjälp att göra rätt sak på rätt sätt. Den förhindrar att man fastnar i gamla mönster, den gör det tydligt när man behöver byta strategi och den illustrerar alternativkostnaden.
Innehållsförteckning
Denna sida uppdaterades 19 dagar sedan (2025-10-12) av Jan Bolmeson.
Längre resonemang kring regeln
Regeln kommer ursprungligen från Nick Maggiulli och hans bok ”The Wealth Ladder” som vi resonerar kring i form av Rikedomstrappan. Han beskriver syftet i boken:
- Den förhindrar att du slösar bort din tid på småpengar: “As you can see, the types of income opportunities you will say no to will increase as you move up the Wealth Ladder.”
- Den hjälper dig inse när du behöver byta strategi: “As I reflect on my last year, the biggest mistakes I see are failures to change my decision-making to suit a new context. I form habits to pursue a specific goal in a specific context. As goals are accomplished, the context changes but the habit remains.”
- Den illustrerar alternativkostnad: “Once you frame your career decisions in terms of their opportunity costs (i.e., what you give up), then you can determine whether a particular choice makes sense. Should you take that new job or stay where you are? Is that new investment worth your time?”
- Den visar när traditionellt arbete inte längre är effektivt: “The second thing you may notice as you move up the Wealth Ladder is that you spend less time working for money and more time having money work for you.”
- Den förhindrar att du fastnar i gamla mönster: “At five cents a can, a few bags could easily fetch you forty to fifty dollars. Since then, my skills and earnings potential have increased significantly. Today, collecting cans isn’t worth the time and effort anymore.”
Omräknat till rikedomstrappans nivåer
Min översättning av nivåer och positioner där jag försökt anpassa det till snittlön i Sverige:
- Nivå 1 (<100.000 kr). Lågavlönat jobb: 0 – 150 kr/h (månadslön upp till ca 25.000 kr/mån)
- Nivå 2 (100.000 till 1 miljon). Medelavlönatjobb: 150 – 250 kr/h (månadslön upp till ca 40.000 kr/mån) + ev. småinvesteringar 0 – 10.000 kr.
- Nivå 3 (1 miljon – 10 miljoner). Högavlönat jobb (250+ kr/h, lön >40.000 kr/mån), sidoprojekt, småinvesteringar: 10.000 kr – 100.000 kr per investering.
- Nivå 4 (10 – 100 miljoner). Starta företag, karriärbyte, högavlönat jobb, mellanstora investeringar: 100.000 kr – 1.000.000 kr.
- Nivå 5 (100 miljoner – 1 miljard) – Äga / utveckla ett större bolag, stora investeringar: 1 miljon – 10 miljoner per investering.
- Nivå 6 (1 miljard+) – Olika typer av stora tillgångar: 10.000.000+ per investering.































Jag tänker att det är svårt att sätta 1% av förmögenheten utan någon tidsram.
100 kr på 10 min
1000 kr på en timme
100 000 kr per år
Alla tre kan vara relevanta för någon en viss nivå.
Personligen skulle jag nog tacka ja till alla tre
Det låter väl vettigt men mycket handlar ju också om vad som är kul. Ett roligt projekt eller extrajobb kan ju vara relevant även om det inte är prioriterat på ekonomisk grund.
Man kan också se sociala vinster med att göra vissa saker. Kanske engagerar man sig i en styrelse för någonting där man förvisso får ett arvode men det mer handlar om att vinna sociala poänger. Kanske grannarna uppskattar att man sitter med i BRF:ens styrelse till exempel.
Jag har nog tänkt på det som omräknat till årsbasis faktiskt och kopplat som en relation till helheten.
Typ: inte värt att hålla på och läsa in sig på en investering för 1.000 kr. Antingen se det som en utgift eller skit i det. På samma sätt, investeringsmöjligheter på 10 miljoner är för stora för mig, så de behöver jag inte heller lägga någon tid på.
Absolut.
För mig så är det två väldigt olika saker. Jag har en “välgörenhetskvot” eller “gratisprojekt” som t.ex. att jag är lite engagerad i basketföreningen, det är ju ideellt och ger livstillfredsställelse (enligt Happy Money-resonemanget)
Men, jag upplever också att jag många gånger lurat mig själv och kisat. Pratade senast igår om det med en kompis som är app-utvecklare. Han var tydlig: “Jag har slutat med projekt där jag ska ta del av vinsten och uppsidan, för av X antal projekt så har det ännu inte blivit något.”
Så jag tänker att det är lite att utvärdera potential. Sedan tänker jag att de bästa projekten kombinerar både hjärta och hjärna.
Rimligt. Men bra att definiera det
Kanske också delfinera att det gäller typ jobb och extra knäck under längre tid.
Inte en kortare grej som inte är repeterbar