Hem » Studier » Genomgång av svenska börsnoteringar 1981-2006

Genomgång av svenska börsnoteringar 1981-2006

Magisteruppsats om underprissättning vid IPO i Sverige (Ekvall et al. 2007)

Börsnoteringar är en av få så kallade ”special situations” där normala regler inte gäller. Småsparare har lika bra om inte bättre odds än stora spelare, finansbranschens och spararens incitament är likriktade och det finns också udda saker som t.ex. stabiliseringsåtgärder där någon tar sig an att under en period i de flesta fall upprätthålla en lägsta kurs. Denna magisteruppsats från Lunds Universitet går genom alla börsnoteringar i Sverige mellan 1981 och 2006.

Sammanfattning av uppsatsen

Universitetsstudenter vid Lunds Universitet analyserade 340 börsintroduktioner på Stockholmsbörsen mellan 1981 och 2006 för att förstå varför nya aktier systematiskt verkar prissättas för lågt. Studien använder transaktionsdata och introduktionsprospekt för att kartlägga både den initiala utvecklingen och långsiktig avkastning upp till tre år.

Resultaten visar en genomsnittlig initial underprissättning på 23,7 procent, mätt som skillnaden mellan teckningspris och första dagens slutkurs. Men det verkligt intressanta ligger i detaljerna: hela 90 procent av denna uppgång sker på den så kallade primärmarknaden, det vill säga mellan teckningspris och öppningskurs.

Studien testar även flera hypoteser om vad som påverkar underprissättningen. När företag anger ett prisintervall i prospektet och slutpriset hamnar högt i intervallet blir underprissättningen större. Indexutvecklingen månaden före introduktionen har också stark påverkan – en procentenhets uppgång i index ger 1,56 procent högre underprissättning.

På lång sikt visar svenska data ett oväntat mönster. Till skillnad från internationell forskning som ofta påvisar överprissättning fortsätter underprissättningen även efter tre år. Dock gäller ett viktigt samband: de aktier som stiger mest initialt presterar sämre långsiktigt. En procentenhets högre förstadag ger 0,69 procent lägre avkastning efter tre år.

För svenska sparare innebär detta att strategin att köpa nyintroducerade aktier när handeln väl börjat inte fungerar. Vinsten har redan tagits av de som fick tilldelning i själva introduktionen.

Senaste nytt på RikaTillsammans

Event

3:12-reglerna: allt du behöver veta som småföretagare

10 nov: digital FikaTillsammans med skatteexperten Anders Fridlund från Mazars. Få småföretagare har missat regeringens förslag om att göra om de så kallade 3:12 reglerna för utdelning. Nu när det närmar sig har vi bjudit in skattejuristen och experten[..]

Läs mer →

Vanlig fråga

Hur hjälper man barnen med första bostaden?

Kontantinsats och KALP-kalkyl. Vi är många som vill hjälpa våra barn att komma in på bostadsmarknaden. Vårt fokus har alltid varit på kontantinsatsen fram tills att vi fick klok feedback i forumet om att[..]

Läs mer →

Vanlig fråga

Ska jag amortera eller investera?

Sammanfattning av en av communityns populäraste trådar. En fråga som direkt eller indirekt berör många av oss i RT-communityn är huruvida man ska amortera eller inte. Som vanligt är det korrekt – men lite tråkiga svaret[..]

Läs mer →

Vanlig fråga

Hur stor buffert ska jag ha?

Och ”Var ska man ha sin buffert?”. Buffert är grunden för ekonomisk trygghet, men de flesta har antingen för stor eller för liten buffert. För som vanligt finns det inte ett rätt svar. Den optimala storleken[..]

Läs mer →

Graf

Börsen går ner mellan var 5 och 10:e dag

Antal dagar då amerikanska börsen gått ned med 1% eller mer. Det är lätt att glömma bort att börsen går ner också. Grafen nedan visar antalet dagar då börsen går ner med 1% eller mer. Eftersom börsen har ungefär 200 börsdagar så pratar[..]

Läs mer →

Studie

Bara tre anledningarna till att investera: vilka är dina?

Varav två av dem skäms man ofta lite för och pratar inte högt om... (Statman, 2010). Investeringar handlar om mer än avkastning. Forskare vid Santa Clara University beskriver hur vi söker tre typer av fördelar: praktisk nytta, uttryck för identitet och[..]

Läs mer →