Var inte rädd för risken!

Hur mycket pengar behövs när?

Innan vi hoppar ner i risk behöver vi fråga oss – varför investera överhuvudtaget? Om man backar bandet till början, tror jag att det handlar om tre frågor som @Getout definierar här:

• Hur mycket pengar behöver jag?
• När behöver jag dem?
• Hur mycket höjd ska jag ta för att det skiter sig?

Det går helt i linje med professor Kenneth French som definierar risk som:

Risk är osäkerhet i hur mycket pengar man behöver vid ett givet tillfälle.

Det vill säga att vi investerar för att vi har ett önskemål om ett mål i framtiden. För de flesta av oss är målet att t.ex. jobba mindre, resa mer, ha mer tid, ha en god pension eller något annat. Givet att man har tillräckligt med pengar för sina mål redan idag – då finns det ingen anledning att investera – varför riskera pengar du behöver för att tjäna pengar du inte behöver?

De flesta av oss är inte i den lyckosamma situationen att vi har alla pengar vi behöver och därför behöver vi jobba ihop dem. Problemet med att jobba ihop dem är att det inte är någon smart strategi. Pengar är nämligen mycket bättre på att jobba än vad vi är. Därför har det historiskt – och sannolikt kommer det vara även så i framtiden – varit smart att investera en del av sina pengar. Att låta pengarna jobba lika hårt för dig som du jobbar för dem.

Men ingen kommer ge oss pengar för ingenting. Ingen risk, ingen avkastning. Därför brukar jag säga att risken är inträdesbiljetten vi tar för att få avkastning. För att t.ex. kunna njuta av 12-12-12-principen (som säger att om du sparar X kronor/mån i 12 år kommer du kunna få ut samma belopp i månaden resten av livet) så behöver jag ta en risk.

Det leder också till slutsatsen att en av de bästa sakerna man kan göra för att hantera sin risk är att ha flexibilitet – något @axr skriver om i denna tråd – sammanfattat nedan:

• Flexibilitet i hur mycket pengar man behöver – t.ex. att kunna anpassa sina omkostnader, att t.ex. kunna skjuta på ett inköp, en resa eller något i tiden. Därav att buffert är viktigt.
• Flexibilitet i när man behöver pengarna – att t.ex. kunna jobba ett år mer eller mindre gör stor skillnad. Pensionsmyndigheten själva uppskattar t.ex. att tre års extra jobb höjer pensionen med 20%.
• Flexibilitet genom försäkringar – genom t.ex. en bi l- eller hemförsäkring betalar man bort risken för stora oväntade kostnader. Andra exempel t.ex. livförsäkring, inkomstförsäkring etc.
• Flexibilitet genom överkurs – på högre nivåer i rikedomstrappan (3+) kan man även köpa sig flexibilitet genom t.ex. värdepapperskredit, kreditkort och belåning.

För som @mpj skriver i här:

Det är få, om än några, saker som hänt i mitt liv med mer än 2 års horisont. Sen har man ingen aning om vad som kommer hända i framtiden som i praktiken börjar imorgon, kvällen kanske jag kan överblicka.

Det vill säga att det många av oss önskar är att vårt sparande / kapital ska ge oss möjlighet att hantera händelser eller möjligheter som inträffar, som kan vara både positiva och negativa. Pengarna ska finnas där i bakgrunden för att hjälpa oss lösa vissa problem och skapa möjligheter. Inte minst att vara ett frihetskapital som ger oss möjligheten att avbryta situationer vi inte vill vara i.

Slutsats; genom att ha både en buffert och flexibilitet kommer man väldigt långt för att kunna hantera risk (och möjligheter). Det i sin tur gör att man kan unna sig en högre investeringsrisk, som i sin tur ofta gör en rikare över tid.

Risk kan inte undvikas: En risk kan bara bytas mot en annan risk

En sak många inte tänker på är att man inte kan undvika risk. Man kan bara byta en risk mot en annan. Om man lägger pengarna på ett bankkonto slipper man riskerna som börsen för med sig. Å andra sidan tar man en garanterad förlust (och risk) då pengarna kommer att minska i värde till följd av inflationen.

Grafen nedan visar hur köpkraften på 100 kr har minskat över tid. I snitt kan man säga att en hundralapp minskar med 2 kr per år. Det vill säga att 100 kr i doppresent är i princip bara värda ca 75 kr vid studenten.

Jag hoppas att grafen visar att ha pengar på bankkontot över långa tidsperioder inte är ett alternativ. Det är en garanterad förlust. Att inte investera innebär alltså bara att man tar en annan typ av risk, en risk att pengarna inte växer till den mängd man behöver för att t.ex. kunna gå i pension i rimligt tid. Därför behöver man investera.

Börsen är världens bästa casino

Från tid till annan får jag höra att börsen är som ett casino som ska undvikas eftersom man bara förlorar pengar. Då brukar jag tänka:

Om börsen är ett casino, då är det världens bästa casino. Ju längre tid man spenderar där, desto större sannolikhet att man tjänar pengar.

Åsikten om att börsen är som ett casino stämmer bara om man tittar på hur börsen går på dagsbasis. Då är sannolikheten att gå plus ungefär som att singla slant. Sannolikheten är ungefär 50-50. Men för varje dag vi lägger på i sparhorisont så ökar sannolikheten för att gå plus. Se graferna ned som illustrerar det, t.ex. att ingen 20 års period har gått back eller ingen 10 års period på svenska börsen sedan andra världskriget är back.

För att vara mer formell kring graferna ovan för dig som är bevandrad i matematik. Den enskilda risken att ett år går back och att man kan förlora 30% på t.ex. 30 dagar som hände under Corona-kraschen 2020 är samma varje enskilt år. Det vill säga den relativa risken minskar inte med tiden. Men sannolikheten att få tillbaka kapitalet ökar eftersom väntevärdet flyttas uppåt med tiden.

Men som nybörjare behöver man bara komma ihåg tumregeln:

Ju längre sparhorisont desto större sannolikhet att gå plus

Den kommer man tillräckligt långt med.

Ju längre sparhorisont, desto större förutsägbarhet

Tiden är verkligen spararens bästa vän. För inte bara gäller att ju längre sparhorisont, desto större sannolikhet att gå plus. Dessutom gäller att ju längre sparhorisont, desto jämnare och mer förutsägbar blir både avkastningen och risken.

Det värsta året på Stockholmsbörsen slutade på -40%. Det bästa året slutade på lite drygt +70%. Det innebär 110%-enheters skillnad mellan det bästa och det sämsta enskilda året. Men titta på graferna nedan som visar hur skillnaden mellan bästa och sämsta året krymper ju längre sparhorisonten blir.

Det syns kanske ännu tydligare i den här bildserien som visar snittavkastningen för de enskilda åren på Stockholmsbörsen (svarta prickar) och sedan hur årsmedelavkastningen blir jämnare och jämnare för varje år i sparhorisont vi lägger till*. Någon beskrev det som ”från berg-och-dalbana till veteranbilar”

Det är därför jag brukar tjata om att spara långsiktigt och regelbundet men också att nej, det är ingen ”chansning” att spara klokt. Sannolikheten att gå plus på en 10 års horisont är över 90%. Det är inte att chansa, det är att ha oddsen på sin sida. Självklart finns det inte garantier, men om man har flexibiliteten ovan och man slutar på en dålig 10 års period, lägg på ett par år till. T.ex. har ingen 20 års period har haft negativ avkastning på amerikanska börsen och ingen 10 års period har haft negativ årsmedelavkastning sedan andra världskriget på den svenska börsen.

Det enskilda året kan fortfarande gå hur som helst

Det är viktigt att återigen betona att det enskilda året kan gå hur som helst, även om din sparhorisont är lång. Även de år som slutar på plus tenderar ha haft en nedgång på mellan -14 och -18% vilket syns tydligt i graferna nedan.

Det är därför vi brukar tjata om att ”sitta still i båten (givet att man har en bra båt)” för det ingår i priset att det gungar och svänger. Tvärtom brukar jag säga att man ska förvänta sig en extrem avkastning på börsen – det är inte ovanligt att börsen vart femte år faller med mer än 20% (eller går upp med +30% för den delen).

Det vill säga att om du börjar spara, var beredd på att uppleva nedgångar. Precis som jag ovan säger att du har över 90% sannolikhet att gå plus på 10 år, så har du också över 90% sannolikhet att uppleva en börskrasch på 20% eller mer under en tioårsperiod, en nedgång på mellan -10 till -20% sker relativt ofta. Jag brukar säga att på en 15 års period ska man räkna med att vara back -50% minst en gång. Det värsta fallet i historien hittar du här. Trots all detta är det också viktigt att komma ihåg att börsen slutar på plus i 70% av alla år:

En risk att ha koll på – särskilt när man närmar sig pension eller ekonomisk frihet FIRE är den som brukar kallas för ”sequence of returns”. Det vill säga vilken ordning man får de bra och dåliga åren i. Även om snittavkastningen per år kan vara samma, kan slutresultatet skilja mycket åt beroende på om man får de dåliga åren tidigt eller sent. Något vi tar upp i avsnitt 257.

En av de största riskerna för dina pengar: du själv

Allt text ovan handlar om marknaden och risken för nedgång. Den är viktig, men vi ska inte underskatta beteenderisken. Det vill säga risken för att vi gör något dumt och irrationellt med våra pengar till följd av rädsla (eller girighet). Studier och olika rapporter uppskattar denna risk till nästan 1-3 procentenheter per år, vilket motsvarar upp till 30% av årsavkastningen.

Graferna nedan visar hur mycket sämre avkastning som småsparare får än en vanlig indexfond och hur dyrt det faktiskt är.

Det vill säga att många sparare får en sämre avkastning än investeringen de investerar i. Det kan bara förklaras av att man t.ex. försöker tajma marknaden, man köper när man läst om saker i tidningen (=när det är dyrt) och säljer i panik krascher (=när det är billigt). Se t.ex. denna graf som visar priset för att tajma fel och missa de bästa dagarna (som ofta sker i dåliga tider):

Det är därför vi tjatar om att man ska vara lat, passiv, oengagerad, ointresserad och oinloggad samt sitta still i båten. Det minskar risken för att man loggar in vid fel tillfälle och gör fel sak. Till och med nobelpristagaren Richard Thaler har sagt: ”Gå och titta på fotboll. Det är bättre både för dig och dina pengar.”. 😂

Guldet finns vid regnbågens slut

Trots att jag kanske målar upp en ganska negativ eller tuff bild, vill jag verkligen understryka att det är värt att ta risken. Guldet finns vid regnbågens skull. Trots att kriser kommer och går, tenderar börsen att gå upp. Börsen är nämligen summan av människor drivkraft och önskan om att få det bättre. Att inte tro på börsen är som att inte tro på en bättre morgondag.

Dessutom är ränta-på-ränta-effekten enorm. En krona har på 50 år växt till 813 kronor nominellt och mer än 25 kr realt. På samma period har en krona på bankkontot förlorat en majoritet av sitt värde.

Samtidigt som det inte finns några garantier och historisk avkastning är inte en garanti för framtida, är sannolikheten stor för att utvecklingen kommer vara liknande även i framtiden. Det baserar jag något slarvigt på det som kallas för riskpremie. För ju högre risk vi tar, desto mer vill vi ha betalt och aktierisken är högre än både bankkonto och räntor.

Gäller brett sparande i indexfonder

Det är alltid viktigt att ange under vilka förutsättningar vissa saker gäller. Alla grafer ovan utgår från ett sparande i breda, passiva och globala indexfonder. De gäller t.ex. inte investeringar i enskilda aktier (något vi avråder från!), inte alternativa investeringar, temafonder eller motsvarande. Anledningen är att forskningen är tydlig med att det som ger bäst odds för en småsparare är just ett brett, billigt och passivt sparande.

Som exempel kan vi se att professionella förvaltare som jobbar på bankerna med att välja vinnare och undvika förlorare misslyckas stort. Nedan ser du hur många aktiva fonder som är sämre än en indexfond på 10 år.

Det är dessutom siffror som är relativt konstanta över tid. SPIVA som är en organisation som håller räkningen mellan de som är aktiva och oss som är passiva konstaterade efter 20 år att;

• De flesta aktiva förvaltare underpresterar – för det mesta.

• Historisk överavkastning förutsäger inte framtida överavkastning.

• Tendensen till underprestation ökar vanligtvis ju längre mätperioden är.

• När goda resultat förekommer tenderar de att inte bestå.

• Brutto före avgifter underpresterar de flesta aktiva förvaltare – för det mesta.

• De flesta institutionella förvaltare underpresterar – för det mesta.

• Efter riskjustering underpresterar de flesta aktiva förvaltare – för det mesta

Om inte det är en sågning, så säg. 🙈 Vi har även gjort en intervju med Craig Lazzara som skrivit rapporten i Avsnitt 302. Indexfonder kommer ha bäst odds även i framtiden. Jag brukar även sammanfatta SPIVAs material under etiketten SPIVA.

SLutord

Det finns mycket mer att säga om risk, men jag hoppas att du via ovan har fått i alla fall en liten känsla för att man inte behöver vara så rädd för risken. Tricket är inte att undvika risk, utan att ta rätt risk som är avvägd i förhållande till de mål som man har för sitt sparande i kombination med den risk man objektivt kan bära (riskkapacitet) och den man subjektivt upplever är okej (risktolerans).

Det är inget man kan lista ut utan är något man måste prova sig fram till. Det är okej att låta det ta tid. Jag påstår att få, om ingen har rätt risk i sitt sparande. Antingen har man för hög risk, eller som i mitt fall för låg risk eftersom jag hela tiden bär på en ekonomisk oro. Till och med vår finansiella rådgivare skojade med mig i ett avsnitt om att jag skulle ”släppa taget om handbromsen i vårt sparande”.

Du är alltså inte ensam om att tycka att risk är klurigt. Jag brukar skoja att, som en vän sa, vi gör alla så gott vi kan och fattar så fort vi hinner. Vi kommer alla freaka ut, tycka det är jobbigt och bli rädda när marknaden kraschar. Vi kommer ångra oss att vi inte investerade mer när marknaden går upp och vara giriga. Men förhoppningsvis är vi lite klokare och kan ta stöd i alla graferna och studierna ovan. (Varför tror du jag har samlat dem alla här? Det är lika mycket för min skull som för din. 😂🙈)

Med det sagt, lycka till med ditt sparande!
Jan Bolmeson

Ytterligare saker vi tror att du kan gilla

Om du gillade detta, då kan du även gilla nedan:

Korta videoklipp

Bilder och bildspel

Fördjupningsavsnitt

Studier och Grafer