Hem » Spara och investera » Det är dyrt att avvika från index

Det är dyrt att att avvika från index

All avvikelse introducerar en beteenderisk och sämre riskjusterad avkastning

Minska andelen mot USA och de största tech-bolagen, investera mer i Sverige eller lägga mer pengar på utdelningsaktier, investmentbolag eller guld? Det finns många sätt att avvika från en indexfond. Det som dock alla dessa saker har gemensamt är: de höjer din risk utan att höja din förväntade avkastning.

Även om man kan ha olika åsikter om effektiva marknadshypotesen är de flesta överens om att den fungerar i stora drag. Den säger ungefär att alla priser på alla tillgångar speglar alla investerares konsensus just nu. Denna konsensus inkluderar i princip allt man kan komma på – t.ex. syn på framtiden, världsläget, makroekonomi, valuta, ränterisker, risker för krig etc.

Det är extremt sällan man kommer på något själv som ingen annan på marknaden har kommit på. Marknaden i det här fallet är ju alla andra deltagare och då får man tänka på att inom finans samlas många av de absolut bästa och smartaste människorna.

Dessutom – eftersom aktiv förvaltning är ett nollsummespel – betyder det att det som du eller jag tjänar måste någon annan förlora. Varje transaktionen görs nämligen med någon som har totalt motsatt åsikt (om jag säljer måste ju någon annan köpa och vice versa), då är en lämplig fråga att ställa sig:

Vad är det som jag vet som marknaden, inkl. alla som jobbar inom finans på heltid, inte vet?

Detta i sin tur leder till att om man avviker från en indexfond, som speglar marknadens konsensus kring både dagsläget och framtiden, så tar man på sig en risk som man normalt sett INTE får betalt för. Eller sagt på ett annat sätt; du höjer din risk utan att höja din förväntade avkastning.

Mer korrekt sagt: du får inte betalt för en risk som man kan diversifiera bort. Det betyder inte att man inte kan ha tur och få rätt och därmed en högre avkastning. Det betyder bara att om du agerar på detta sätt statistiskt tillräckligt många gånger, då kommer du få ett sämre värde än om du inte gjorde det.

Ett extremt exempel är att gå all-in i en enskild aktie. Det kan ge en mycket högre avkastning än index. Det kan gå hundratals procent upp på några veckor, men den kan också gå ner till noll. Inget av detta lär hända med en indexfond. Avvikelser från index ökar utfallsrymden för utfall som är möjliga men det sänker det förväntade resultatet.

Sedan kan det finnas rationella skäl att avvika från index. Det kan vara att man har en annan riskprofil, skattesituation, värderingsgrund (t.ex. hållbarhet, religion), investerar av andra skäl än att primärt tjäna pengar, utnyttjar de områden där marknaden inte är helt effektiv (t.ex. småbolag i Sverige vs stora bolag i USA), väljer gå på faktor-tilt enligt nedan eller andra riskjusterade strategier som t.ex. allvädersportföljen.

Som vanligt handlar det om att inte lura sig själv utan att veta varför man gör något, vad risken och alternativkostnaden är. Därefter kan man göra själva exekveringen på ett ansvarigt sätt, t.ex. i ens Lekhink.

Viktat geografiskt t.ex. mindre mot USA

En återkommande diskussion i forumet har varit att man har oroat sig för USA. Antingen för att de har den presidenten de har, för att man tycker att börsen är högt värderad, att man inte tror på koncentrationen i de största bolagen eller något annat.

Det man måste komma ihåg då är att:

• Det är inte ett fel eller en bugg, att det som är högst värderat får mest plats i index.

Eftersom index är ett genomsnitt av marknaden är det logiskt att det som värderas högst får mest plats. Det som värderas högst är också det som tjänar mest pengar. Tittar man på hur inkomstkronor bland världens företag fördelas så går de absolut flesta intjäningskronorna till amerikanska bolag. Alla använder vi i vår vardag tjänster som Netflix, Disney+, Teams, Gmail, Outlook, eller produkter som iPhone eller motsvarande.

Ibland kommer det kommentarer som att du betalar mer för en vinstkrona i USA än i Europa. Ja, det stämmer och även detta är ju en konsensus som marknaden har gjort i förhållande till exempelvis framtidsutsikterna för Europa vs USA. I detta har man vägt in allt från risk för krig, EU:s förkärlek till regleringar, USA:s statsskuld, räntor och allt att man kan komma på.

Återigen, det betyder inte att det är fel eller orimligt att minska mot USA, men då är vi tillbaka på frågan: vad är det som du vet om USA som inte alla andra investerare också vet?

Dessutom gäller att inte trilla i fällor som:

• Amerikanska bolag har intjäning från hela världen, inte bara i USA. Att 70 kr av 100 läggs i amerikanska bolag betyder inte att 70% av affärerna görs där.
• Var man har huvudkontoret spelar egentligen mindre roll än man tror
• Att ha exponering mot amerikanska bolag är inte ekvivalent med att ha exponering mot amerikansk ekonomi
• Att blanda ihop att om man äger bolaget att man bidrar till det / stöttar det – det gör man inte, pengar i handel med ett företags aktie kommer inte företaget till gagn.
• Att missa att den amerikanska börsen är världens största och mest likvida marknad och har också lägre risk än många andra, t.ex. kinesiska.
• Fler bolag / fler länder innebär en automatiskt diversifiering. För att diversifiering ska fungera behöver man lägga till mer av rätt sak. Jmf. med att äga två globalfonder istället för en, det ger ingen diversifiering trots att du har två.

Sedan gäller det även som vanligt att vara ärlig mot sig själv av vilken anledning man investerar. Är det nyttomaximerande, eller är det av en annan t.ex. emotionell anledning, då kan det vara fullt rationellt att inte investera i USA.

Om man nu ändå vill vikta bort från USA så kan man göra det genom att sätta ihop sin egen globalfond med indexfonder för Europa, Tillväxtmarknader, USA och Japan i den utsträckning man önskar eller ta en börshandlad fond som är av typen MSCI World ex-USA.

Viktat mot riskfaktorer (värde, småbolag, kvalitet)

De avvikelser som man kan argumentera för som t.ex. André Granström och professor Peter Nyberg gör är enligt den så kallade Fem-faktor-modellen. Den säger väldigt förenklat att det finns fem dimensioner eller faktorer som tenderar ge bättre avkastning än andra. På senare tid har man även lagt till en sjätte momentum-faktor. Alla faktorerna är:

• Marknadsfaktorn – aktier tenderar ge högre avkastning än räntor
• Småbolagsfaktorn – småbolag tenderar ge högre avkastning än stora
• Värdefaktorn – värdebolag tenderar ge högre avkastning än tillväxtbolag
• Investeringsfaktorn – bolag som investerar konservativt tenderar gå bättre än aggressiva
• Kvalitetsfaktorn – lönsamma bolag tenderar gå bättre än olönsamma
• Momentumfaktorn – bolag som går bra tenderar fortsätta gå bra och vice versa

Det man behöver komma ihåg är att det kan ta många år innan dessa faktorer avspeglar sig i ens avkastning. Om man tittar på kombinationen småbolag+värde, det som brukar kallas för Small-Cap-Value (SCV)-faktorn så ska den ge bättre avkastning, vilket den har gjort, men den har också haft 10-20 års underprestation.

Så även om man har oddsen på sin sida så kräver det sin man eller kvinna att hålla något i många år som går sämre än index. Se diskussionen om SCV här i forumet. Här är en diskussion om en faktorbaserad portfölj.

Fokusera istället på det du kan kontrollera

Många av oss hamnar i en känsla av att man vill göra någonting. Vi brukar i forumet skoja om att man har pill-genen och det är helt naturligt. Problemet som denna sidan visar är att oftast när vi pillar så gör vi något som är sämre för vårt sparande än om vi inte hade gjort det.

Det jag brukar återkomma till är att istället omformulera frågan:

• Om jag är orolig, t.ex. för exponeringen mot USA, är det inte snarare ett tecken på att jag har en för stor risk i förhållande till mitt välmående? Att lösningen är inte sänka mot USA utan att sänka risken generellt?

För om man nu t.ex. konstaterar att man vill ha mindre i USA och mer mot Sverige, så kommer även den svenska börsen rasa om den amerikanska gör det. Kanske i mindre utsträckning, men det är inte någon garanti. Då är det bättre att se över helhetsrisken snarare än exponeringen mot ett visst land. Ett alternativ är att gå all-in på avvikelser i sin Lekhink.

Det jag själv brukar landa i är att ställa mig frågan:

• Om börsen skulle gå upp med 50%, är jag nöjd med min portfölj?
• Om börsen skulle backa med 50%, är jag nöjd med min portfölj?

Om man kan svara ja på båda frågorna med sin portfölj, då är det bra. Annars är det en möjlighet att göra en förändring.