Ju längre du sparar, desto mer förutsägbart blir resultatet
Högsta, lägsta och snittavkastning per sparhorisont (1, 5, 10 och 25 år)
Tiden är vår investerarens bästa vän. Grafen nedan visar högsta, lägsta och snittavkastningen för olika rullande sparhorisonter. Det intressanta är att; ju längre sparhorisonten blir, desto mindre blir nedgångarna och sannolikheten att gå back. Det svarta strecket visar vad snittet är för sparhorisonten.
Riskinfo: Denna graf berör sparande och investeringar. Investeringar innebär alltid en risk. Värdet på dina pengar kommer både att öka och minska. I värsta fall kan du förlora hela ditt insatta kapital. Det finns inga garantier. Vissa investerar baserat på tidigare avkastning, men breda och passiva fonder med låga avgifter tenderar ger högst framtida resultat. Läs mer: "Risk är inte så farligt som det låter". Vi rekommenderar alltid kontakt med en finansiell rådgivare, då detta inte är eller ska ses som finansiell rådgivning då vi inte säljer inte sådan. Läs mer här.
Referens: Saknas.
Sammanfattning, tolkning och guldkorn
Våra och communityns tankar, insikter och förslag på nästa steg utifrån grafen.
FÖrdjupning i lite Intressant data
Med data kan man alltid visa lite vad man vill, men här är lite intressant data från när jag satt och räknade på det. Ja, jag inser det nördiga men det förvånade mig lite. Alla snitt är geometriska summor (dvs tar hänsyn till ränta-på-ränta). Som vanligt med förbehåll på att jag räknat fel och att historisk avkastning inte är en garanti för framtida.
Rullande avkastning S&P500 (1928-2025, dagsdata)
Denna beräkning är gjord på daglig data. Så den räknar alla 12 månaders perioder från alla startdatum, inte bara från 1 januari till 31 december.
| Period | Lägsta årliga avkastning | Högsta årliga avkastning | Genomsnitt |
|---|---|---|---|
| 1 år | -71,30% | 171,60% | 7,90% |
| 5 år | -23,30% | 30,10% | 6,40% |
| 10 år | -10,00% | 17,20% | 6,50% |
| 15 år | -6,10% | 16,10% | 6,70% |
| 20 år | -3,60% | 14,70% | 6,80% |
| 30 år | 1,90% | 10,60% | 7,10% |
Så siffran på +171,60% är faktiskt korrekt. Avkastningen inträffade från juli 1932 till juli 1933, under återhämtningen från den stora depressionens botten. För den nördige:
- Juli 1932: S&P 500 stod i 4,41 (nära den absoluta botten)
- Juli 1933: S&P 500 hade stigit till 11,97
- Avkastning: (11,97 / 4,41) – 1 = 171,4%
Detta var en exceptionell period i historien:
- Marknaden hade fallit cirka 86% från toppen 1929 till botten 1932
- Den extrema uppgången var en ”studs” från en ohållbart låg nivå
- Roosevelt tillträdde i mars 1933 med New Deal-reformer
- Banksystemet stabiliserades efter massiva konkurser
Så även om 171% låter orimligt, är det historiskt korrekt. Det visar hur extrema både ned- och uppgångar kan vara på kort sikt, vilket understryker vikten av långsiktigt sparande.
Rullande avkastning S&P500 (1928 – 2025, årsdata)
| Period | Lägsta årliga avkastning | Högsta årliga avkastning | Genomsnitt |
|---|---|---|---|
| 1 år | -47,1% (1931) | +46,6% (1933) | 8,00% |
| 5 år | -17,2% (1928-1932) | +26,2% (1995-1999) | 6,60% |
| 10 år | -5,9% (1929-1938) | +16,0% (1989-1998) | 6,60% |
| 15 år | -4,8% (1929-1943) | +15,6% (1985-1999) | 6,70% |
| 20 år | -2,3% (1929-1948) | +13,9% (1980-1999) | 6,80% |
| 30 år | +2,8% (1928-1957) | +10,1% (1975-2004) | 7,10% |
1-årsperioden visar ”bara” -47% som värsta år (1931) och +47% som bästa (1933), medan daglig data fångade extrema -71% till +172%.
Rullande avkastning Stockholmsbörsen (1870-2024, årsdata)
Om vi istället tittar på Stockholmsbörsen med årsdata, så ser det ut som följer:
| Period | Lägsta årliga avkastning | Högsta årliga avkastning | Genomsnitt |
|---|---|---|---|
| 1 år | -39,3% (2008) | +69,8% (1999) | 11,10% |
| 5 år | -16,9% (1918-1922) | +38,9% (1979-1983) | 9,50% |
| 10 år | -7,1% (1913-1922) | +32,4% (1980-1989) | 9,30% |
| 15 år | -5,3% (1918-1932) | +24,2% (1975-1989) | 9,30% |
| 20 år | -3,1% (1913-1932) | +25,4% (1980-1999) | 9,40% |
| 30 år | +0,9% (1903-1932) | +19,2% (1971-2000) | 9,40% |
i jämförelse med den amerikanska börsen blir det:
| Aspekt | Stockholmsbörsen | S&P 500 |
|---|---|---|
| Genomsnittlig årsavkastning | 9-11% | 7-8% |
| Värsta året | -39,3% (2008) | -47,1% (1931) |
| Bästa året | +69,8% (1999) | +46,6% (1933) |
| 30-års minimum | 0,90% | 2,80% |
| Volatilitet | Högre | Lägre |
Några observationer:
- Stockholmsbörsen har historiskt gett 2-3 procentenheter högre avkastning än S&P 500
- Den högre avkastningen kommer med större svängningar, särskilt på uppsidan
- Båda marknaderna visar samma grundmönster: ju längre sparhorisont, desto mindre risk
- Ingen 30-årsperiod har gett förlust på någon av börserna
- De värsta perioderna för svenska börsen var kring första världskriget och mellankrigstiden
Rullande avkastning Stockholmsbörsen (1901-2024, dagsdata)
Avslutningsvis, samma beräkning som den första med dagsdata för svenska börsen i form av OMXAFGX.
| Period | Lägsta årliga avkastning | Högsta årliga avkastning | Genomsnitt |
|---|---|---|---|
| 1 år | -52,5% (2007-2008) | +130,8% (1982-1983) | 15,10% |
| 5 år | -17,6% (1928-1933) | +38,5% (1992-1997) | 11,20% |
| 10 år | -5,2% (1922-1932) | +30,2% (1979-1989) | 10,10% |
| 15 år | -8,4% (1917-1932) | +21,3% (1980-1995) | 9,80% |
| 20 år | -5,0% (1912-1932) | +23,3% (1980-2000) | 9,50% |
| 30 år | -1,4% (1918-1948) | +16,5% (1970-2000) | 9,80% |
En av mina insikter från ovan är att årsdata fångar inte de extrema värdena som fås av dagsdata. Sedan huruvida det är relevant, det vete tusan. Lite som man brukar säga att man faktiskt kan drunkna i en sjö som är i snitt 10 cm djup… 😂
Grundtesen att sannolikheten för att gå plus ökar med sparhorisonten upplever jag är i alla fall väl belagd med datan. Sedan behöver man ju komma ihåg att risken det enskilda året förändras ju inte. Men det är en annan tråd.
Relaterade grafer, artiklar och annat kul
Om du gillade denna graf, då kan du även gilla nedan:
Förslag på sidor att besöka
Andra sidor som länkat hit
Några andra grafer värda att slå en blick på
Utforska vidare utifrån våra favoritgrafer och etiketter
Du får ju inte heller missa våra favoritgrafer eller de senaste graferna. Du kan även utforska vidare utifrån ämnena för grafen:
Håll koll på de senaste graferna
– direkt i din mejl!
Våra grafer hjälper dig att förstå ekonomiska principer och samband på ett enkelt sätt. Prenumerera gratis och få graferna direkt till din inkorg varje vecka!
- Notis till din mejl när vi lägger upp en ny graf
- Kostnadsfritt, du kan sluta när du vill
- Ungefär en gång i veckan
Om inte formuläret ovan visas, klicka här!
Ytterligare saker vi tror att du kan gilla
Om du gillade denna graf, då kan du även gilla nedan:
