Hem » Spara och investera » Fondrobot eller indexfond?

Fondrobot eller indexfond?

En av de stora diskussionerna i communityn | För- och nackdelar

Om du har bestämt dig för att spara i linje med forskningen, då uppstår nästa fråga: hur gör man det bäst på ett konkret sätt? Det finns två alternativ: att outsourca hela jobbet till en fondrobot eller göra det själv med hjälp av egna fondval. Föga förvånande delar denna fråga communityn i två delar. Här får du båda sidornas argument.

En förutsättning för denna diskussion är att du delar vår uppfattning att man bör investera i linje med forskningens rekommendationer. Dessa rekommendationer att man ska spara långsiktigt, regelbundet, automatiskt i en bred, billig och passiv lösning, är samma oavsett om man väljer det ena eller det andra alternativet.

Jag brukar beskriva skillnaden mellan de två alternativen som att:

• Alt 1. Gör det själv – du väljer själv din indexfond eller kombination av fonder precis som när du sätter ihop en egen resa. Du får bläddra mellan massa hotellalternativ, du får boka flyg, transfer, frukost, utflykter och allt själv. Fördelen är att du kan få det exakt som du vill, men nackdelen är att det kräver tid, kompetens och intresse – och det är lätt att det blir fel.
• Alt 2. Anlita någon som gör det åt dig – du låter någon sätta ihop hela paketet, ungefär som en all-inclusive-resa. Någon har redan valt ut det bästa bland alternativen, tänkt på hämtning, lämning och utflykter och allt annat. Fördelen är att det är enkelt, smidigt och man behöver bara hänga på. Nackdelen är att du betalar lite extra, inte kan få välja helt själv men å andra sidan är det svårt att göra fel.

På denna sidan har jag försökt ge en rättvisande bild av för- och nackdelarna med de två olika alternativen. Jag hyser föga förhoppning att det kommer övertyga någon i ett läger att flytta till ett annat. Men som tur är spelar det ingen större roll. Båda alternativen är tillräckligt bra och det finns ingen anledning att känna någon FOMO.

Tvärtom handlar ett framgångsrikt sparande om att hitta skärningspunkten mellan en sparstrategi och sig själv som person. Välj därför det alternativ som tilltalar dig mes spontan. Det bästa av allt? Om man inte kan välja – då kan man göra både och. 😂

Kom ihåg: det är en detaljdiskussion som inte spelar roll

För att börja i rätt ände – om den stora diskussionen i ens liv är huruvida man ska välja en fondrobot eller en global indexfond, så har man typ redan vunnit det viktiga spelet: att välja ett brett, billigt, långsiktigt, passivt sparande i linje med forskningen.

Det vill säga att argumentationen just nu handlar om detaljer som i det stora hela faktiskt inte spelar en så stor roll.

• Väljer du en enskild indexfond? Grattis, du har ett sparande bättre än de flesta.
• Väljer du en fondrobot? Grattis, du har ett sparande bättre än de flesta.

Vilket kommer ge bäst avkastning av dessa två? Helt omöjligt att säga, det kommer bero på slumpen. Därför går det inte fatta ett beslut utifrån ”vad är bäst i betydelsen vad kommer ge bäst avkastning?”. Det man får omformulera frågan till är: ”Vad passar mig personligen bäst?” och då kommer man ner till preferenser. Och – som jag alltid säger med pengar, om man är osäker, gör båda.

Alt 1. Gör det själv (”indexfond”)

Argumenten i communityn för att göra det själv är:

• Det är billigare ungefär 0.1-0.2% – snittavgiften för en enskild indexfond är ca 0.2% mot en fondrobot på ca 0.4%. Forskningen är tydlig med att låg avgift har ett av de största sambanden med ett långsiktigt framgångsrikt sparande.
• Du kan få det precis som du vill (man är en gör-det-självare) – precis som man kan ha åsikt om vilken bilmodell som är bäst, kan man ha åsikt om huruvida t.ex. man borde investera lite mer eller mindre i Sverige för att man bor här. Genom att välja själv har du full kontroll.
• Man kan använda sin befintliga bank/nätmäklare – många kan tycka att det känns läskigt att låta någon man aldrig hört talas innan RikaTillsammans (”Du, jag läste på en sida på nätet…”) ta hand om ens pengar. Gör man det själv kan man välja sin egen bank eller en nätmäklare man redan har.
• Värdepapperskredit – när man kommit längre i sitt sparande, t.ex. nivå 3+ i rikedomstrappan, så finns det poänger med att kunna använda sina värdepapper som säkerhet för lån. Något som erbjuds till förmånliga räntor av nätmäklarna.

Argumenten mot att göra det själv:

• Mer komplicerat / Lätt att göra fel – historiskt vet jag att många som väljer detta alternativ inte kommer igång. Man öppnar t.ex. ett konto hos en nätmäklare, för över pengar men sedan blir besluten att ta för många – vilken typ av konto? vilken fond eller fonder? vilken andel? Extremt många konton hos nätmäklarna är helt inaktiva trots de har pengar.
• Bli inte lurad av ”halva priset” – många argumenterar för att fondrobot är dubbelt så dyrt (0.4%) mot en indexfond (0.2%). En korrekt jämförelse gör det egna alternativet bara ca 0.1% billigare. Vi glömmer ofta också bort att 0.1% på 100.000 kr investerar bara motsvarar 100 kr som ska sättas i relation till t.ex. din egen timkostnad. Många lägger enligt mig helt fel fokus.
• Kräver kompetens och intresse – precis som om man reparerar sin egen bil med reservdelar från Tyskland och Youtube-videos så kräver det ett intresse och kompetens. Många vill, likt mig, bara ha en fungerande bil och låter gärna någon annan reparera bilen. Problem som jag ofta ser framförallt hos nybörjare är att man:
  • vet inte varför man har de fonder man har
  • vänder kappan efter vinden (”oj, mycket i USA nu”, ”oj, nu sa person X att man ska gör Y istället”, ”Oj, det är annorlunda nu”) och man pillar på portföljen exakt så som man inte ska göra.
  • Man glömmer bort att ombalansera antingen i perioder av stress på marknaden eller årligen
• Mental- och energimässig kostnad – det är lätt att tro skräddarsytt är bättre, men med det följer ett konstant ifrågasättande, pillande och optimerande som inte nödvändigtvis ger ett bättre resultat. Många inkl. jag själv, kan vittna om att det kommer med en mental kostnad, se t.ex. avsnittet med Alec här.
• Smalare sparande – många av globalfonderna har färre än 1.500 innehav och tumregeln är ju bredare, desto bättre. Om du ska jämföra äpplen-med-äpplen med indexfond bör du ta med tillväxtmarknadsfonder, globala småbolagsfonder osv. och då ökar både komplexitet och avgift.

Om du tycker att fördelarna överväger, då kommer du gilla vår lista med de bästa fonderna.

Misstaget många duktiga sparare gör

Något jag upplever är återkommande i forumet är att många som är intresserade och duktiga faller i diket som heter: ”Alla kan det jag kan” eller ”Det är väl enkelt, det fattar och kan väl alla”. Jag skulle säga, nej, så är det inte.

Bara för att ta några exempel om man ska välja en egen fond, då behöver man ha kontextuell kompetens att svara på följande frågor:

• Vilken aktör ska jag ha pengarna hos? Min egen bank, Avanza, Nordnet, Montrose eller någon annan?
• Vilka typer av fonder ska jag välja? T.ex. bara en globalt index (MSCI World) eller ett som inkluderar även tillväxtmarknader (MSCI ACWI), ska jag komplettera med småbolag som dessa exkluderar?
• Vill jag ha ett hållbart ESG-sparande eller inte? Om ja, vilka ESG-kriterier? Är det PAB (=Paris Aligned Benchmark) eller något annat? Vilka kriterier har de andra fonderna?
• Vilka fonder ska jag välja? Om jag nu konstaterar t.ex. inte ESG utan globalt inkl. tillväxtmarknader – ska jag välja en ACWI-fond, eller ska jag välja en globala MSCI World + en tillväxtmarknadsfond + global small-cap-fond?
• Börshandlade fonder (ETF:er) eller inte? vissa fonder finns det bättre utbud som börshandlade, men å andra sidan då tillkommer växlingsavgift och spread. Dessutom går de inte att månadsspara i. Då får man ha ett system för att varje månad köpa osv.
• Vilken andel i relation till varandra? Jag vet inte om alla vet att man isf. ska vikta dem enligt ca 12% på tillväxtmarknader eftersom det är andelen som EM är av ett MSCI ACWI-index på ett ungefär. Vilken vikt på globala small cap-fonden?
• Rätt fonder och fördelning till sparhorisont? Om inte sparhorisonten är 10+ år, då krävs det ju att man kombinerar rätt i förhållande till den, med ca 10% i aktierelaterade tillgångar per år i sparhorisont.
• Om inte sparhorisonten är 10 år, vilka räntor? Ska räntorna vara i form av bankkonto? Eller räntefonder? Om räntefonder, kort eller lång duration? Låg eller hög kreditrisk? Finns inget rätt svar utan då är det en personlig avvägning som behövs.
• Kompetens kring ombalansering – vet man vad en ombalansering är, kan man räkna ut förändringen och varför man gör det?
• Komma ihåg att ombalansera – antingen i tider av stress på marknaden eller en gång om året så man förändrar andelarna mellan fonderna och i förhållande till den rullande sparhorisonten.
• Skatteskal? – ska man ha det på aktie- och fondepå, kapitalförsäkring eller investeringssparkkontot (=ja, detta)

Till vissa av frågorna finns det tydliga svar, till andra blir svaret ”beror på”. Precis som vanligt så är ovanstående frågor enkla om man kan svaren till dem. Men jag påstår att de flesta inte kan det och då blir fondroboten en hjälp, eftersom den svarar på alla dessa frågor åt en.